Without you I'm nothing - del 5 |
Del fem kom snabbt som fan om man jämför med hur delarna tidigare kommit. Men seriöst, en dag, eller vad det nu blev, de är grymt. Men du ska ni läsa och kommenera och jag har inte tid med att skriva sådant här försnack, för jag ska läsa Haleys Make you belive again (jag tror den hette så) . Det senaste kapitlet som hon publicerade i utyte mot att jag publicerade denna. så ja, läs och kommentera!
Del 5
Maximilian,. Jag tycker om dig väldigt mycket. säger:
Det var väldigt trevligt i helgen tycker jag 8D
Nicklas. Inte utan dig… säger:
Hah, jo det var det verkligen, fast jag har nog aldrig sett dig rodna så mycket tidigare ;)
Maximilian,. Jag tycker om dig väldigt mycket. säger:
Men alltså.. åh! Det räcker med att jag tyckte att det var riktigt pinsamt då. Du behöver inte påminna mig om att jag tyckte det hela tiden. :P
Nicklas. Inte utan dig… säger:
Maxen, du vet att jag älskar när du rodnar, så du behöver inte bli upprörd :P
Maximilian,. Jag tycker om dig väldigt mycket. säger:
Juste ja. Jag höll ju på att glömma att det var du som tände på röda kinder :P
Nicklas. Inte utan dig… säger:
Tss, du har nog missuppfattat det hela lite granna, för ja, jag råkar tända på folk som rodnar fast inte av den anledningen som du tror, utan för sakerna som görs då personen i fråga rodnar ;)
Maximilian,. Jag tycker om dig väldigt mycket. säger:
Alltså Nicklas, jag förstår mig inte på din hjärna ibland och bara så du vet så sitter Elias nu och frågar ut mig om vad det var vi gjorde som gjorde att jag rodnade OCH DU SÄGER INGENTING!
Nicklas. Inte utan dig… säger:
Hahaha :P Ja men vill Elias ha en förklaring så ska Elias få en, fast jag varnar dig Elias, du kommer inte kunna se varken mig eller Max i ögonen efteråt ;) :D
Maximilian,. Jag tycker om dig väldigt mycket. säger:
Jag tror att jag precis ändrade mig. Håll era bögporrsakter för er själva! :P /Elias
Nicklas. Inte utan dig… säger:
Hah, är du säker? :P
Maximilian,. Jag tycker om dig väldigt mycket. säger:
Ja, tro mig. Det är jag :P /Elias
Nicklas. Inte utan dig… säger:
Visst, säger du det så, men nästa gång kör vi trekant så du också får vara med ;D
Maximilian,. Jag tycker om dig väldigt mycket. säger:
Nej, det gör vi inte, för jag vill inte ha sex med min bror om man nu säger så! :P
Nicklas. Inte utan dig… säger:
Jamen då är det ju lugnt eller hur? Elias är ju inte din biologiska bror ju ;P
Maximilian,. Jag tycker om dig väldigt mycket. säger:
Nä kanske inte, men i alla fall :P
Nicklas. Inte utan dig… säger:
Så bra, då säger vi lördag nästa helg hemma hos er, blir det bra? ;D
Maximilian,. Jag tycker om dig väldigt mycket. säger:
Jag vet inte om du vet det Nicklas, men jag är tyvärr inte gay, så jag tror att jag skippar det faktiskt :P /Elias
Nicklas. Inte utan dig… säger:
Fan då! Ja, då verkar det som om det bara blir du och jag då Maxen, om nu inte er far vill vara med? :D ;)
Maximilian,. Jag tycker om dig väldigt mycket. säger:
USCH! Hur fan tänker du egentligen älskling? Nu tycker jag att vi avslutar det här samtalsämnet innan det blir ännu värre och ja, det kan det bli eftersom att din hjärna är inblandad! :P
Nicklas. Inte utan dig… säger:
Hahaha, det spelar ingen roll vad jag än säger så älskar du mig ändå :) :P
Maximilian,. Jag kommer aldrig att glömma. säger:
Jag hatar när det här händer! När jag drömmer om gamla konversationer med dig. Det händer då och då och det skulle snarare kallas för mardrömmar istället för bara drömmar. Varje gång jag drömmer om saker vi gjort så är det som om jag förlorar dig på nytt! Det är så fruktansvärt hemskt. Det räcker med att jag förlorade dig en gång, varför ska jag behöva göra det igen för? ÅH! Jag kan inte ens skriva för de här jävla tårarna som hela tiden rinner och blöter ner tangentbordet och skymmer min sikt! Klockan är fyra minuter över fyra på morgonen och jag ska upp till skolan imorgon och jag skakar så mycket av gråt att jag inte vet vad jag ska göra.
Maximilian,. Jag kommer aldrig att glömma. säger:
Snälla, snälla, snälla Nicklas, kom tillbaka till mig! Snälla, jag ber dig?! Eller låt mig få ett tecken ifrån dig som ger mig tillåtelse att lämna denna värld. Snälla Nicklas, jag går sönder. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Nicklas kom tillbaka till mig nu din dumma idiot! NICKLAAAS!?!
Förkrossad lägger sig Maximilian ner i sängen och kramar panikaktigt om huvudkudden som om den var den enda som klarar av ett lugna ner honom. Han skakar och skriker av gråt och i ett annat rum ligger Elias och trycker in fingrarna i öronen. Han vill inte höra sin låtsasbrors kvidande och han måste riktigt kämpa för att inte springa in och lägga armarna om Maximilian och stryka honom över ryggen tills han har somnat. Han får inte göra det, för det har de bestämt att han inte får. Maximilian måste själv ta sig ur sorgen och ingen kan hjälpa honom, hur mycket någon än vill.
Morgonen efter när Maximilian stiger ner och sätter sig på sin plats, mitt emot Elias, vid matbordet, så ser Elias hur rödgråtna Maximilians ögon är och han ser även att hans bror inte har sovit mycket efter han skrek igår natt. Pojkarnas blickar möts och då förstår Max att Elias vet vad som hände inatt. När man har en sådan bror som Maximilian har så kan man helt enkelt inte låta bli att le, trots allt det hemska, för vad som än händer så har han alltid en person vid sin sida. För bara några få år sedan så hade Maximilian aldrig kunnat tänka sig att han skulle träffa en familj som kändes som hans familj. Men det har han gjort nu. Maximilian tillhör familjen Ericsson nu och så vill han ha det också.
”Max” Elias röst bryter tystnaden mellan dem och Maxen ser upp på honom med ett frågande ansiktsuttryck.
”Jag vet att jag inte kan få tillbaka Nicklas, men jag vet också att jag finns här för dig och trots att jag inte kom in till dig igår, så betyder inte det att du inte kan komma in till mig, okej?” En enda blick räcker för att Elias ska förstå att Max förstår och han förstår också att han blev väldigt tacksam över att höra de där orden…
Maximilian,. Jag kommer aldrig att glömma. säger:
Jag skäms över mig själv. Det gör jag. Jag skäms så otroligt mycket över mig själv just nu. Vill du veta varför? Jo, jag skäms därför att jag skrattade idag. Kan du tro det? Jag, Maximilian, skrattade för första gången sedan din död och jag vet inte vad det betyder. Betyder det att jag har kommit över dig? Fast nej, det kan de inte göra, för det gjorde så ont inom mig när jag kom på mig själv med att skratta. Jag sprang helt enkelt därifrån och sprang hem och slog mig ner framför datorn. Det var ju såklart i skolan som jag skrattade och vet du vem som gjorde att jag skrattade? Det var den där Hampus som gjorde det. Han fick mig att skratta och vad fan betyder det?
Maximilian,. Jag kommer aldrig att glömma. säger:
Jag skrattade och frågan är om det är för tidigt för mig att göra det? Och var det fel att Hampus, killen som jag gått i samma klass i snart en månad med, fick mig att skratta? Jag tror inte att jag har haft såhär många frågor snurrandes i mitt huvud samtidigt någon gång. Var det fel? Jag har ingen aning men jag vet i alla fall att det känns helt fel och om det känns helt fel så borde det väl vara fel, eller? Nicklas, jag vet att du vill att jag ska ha det bra och vara glad, men jag är rädd för det. Tänk om jag börjar skratta hela tiden, betyder det då att jag har glömt dig? Okej, jag vet att jag aldrig kan glömma dig. Du har klistrat dig fast inom mig. Men ändå. Jag älskar dig och jag vill inte för en sekund glömma bort ett enda av våra minnen, men samtidigt så vill jag bara glömma allting.
Maximilian,. Jag kommer aldrig att glömma. säger:
Jag vill inte vakna mitt i natten och bryta ihop sådär som jag gjorde den natten för några veckor sedan. Jag vill inte att Elias ska se sådär medlidande på mig för att han vet vad jag gjort. Jag vill vara glad. Jag vill gå vidare, men jag tror inte att jag klarar av det än. Och seriöst, han, Hampus, han är egentligen en jävla idiot. Han bryr dig inte för fem öre vad andra tycker och tänker om honom och han går helt öppet och visar sina självförvållade ärr. Somliga skulle tro att han enbart gör det för att få uppmärksamhet, men nej, det behöver han inte. Hans klädstil ger honom tillräckligt med blickar ifrån andra och egentligen så skulle han inte behöva den ens. Bara han själv väcker uppmärksamhet så därför frågar jag mig: varför i helvete går han runt i t-shirtar hela tiden? Det är ju inte precis varmt om jag säger så. Han är verkligen udda den pojken.
Maximilian,. Jag kommer aldrig att glömma. säger:
Fan i helvetes jävla skit. Nu börjar mina tårar att rinna igen och jag har ingen aning om varför. Fast innerst inne så vet jag varför jag låter mina tårar rinna längst kinderna. Jag ska säga dig varför jag gråter. Det är helt enkelt för att jag hatar att jag pratar om någon annan än dig, mig eller Elias. Det är bara er tre, eller vi tre kanske jag ska säga? Som jag vill prata om. Alla andra är obetydliga, men när jag nu skriver det här så skriker en liten jobbig röst inuti mitt huvud att ’Hampus inte alls är obetydlig. Det kan han omöjligt vara, han fick dig ju att skratta’ och min röst har så rätt så rätt. Jag lovade mig själv när jag stod där med tårar längst kinderna och såg hur prästen pratade en massa fina ord om dig att jag aldrig mer skulle skratta och nu har jag brutit det löftet. Jag kan som sagt inte hålla löften.
Maximilian,. Jag kommer aldrig att glömma. säger:
Jag har väldigt många frånvarotimmar jag. Det är helt enkelt för att jag inte pallar med trycket i skolan. Hur ska jag orka jobba samtidigt som mitt huvud hela tiden fylls med en massa tankar av dig och som jag gång på gång frågar mig själv varför jag fortfarande är kvar här. Alla människor dör ju någon gång så varför ska jag då skjuta upp min dödsdag så fruktansvärt länge när jag lika bra kan förena mig med dig redan nu. Jag vet vad svaret är. Det är inte för att jag lovade dig att jag skulle leva för dig och att jag skulle leva mitt liv fullt ut, utan det ör helt enkelt för att jag är rädd. Ingen vet egentligen om vi faktiskt kommer att träffas senare. Du kanske bara ligger där i jorden och ruttnar. Det kanske inte finns något Nangijala. Men jag vill tro att det gör det, men jag kan aldrig vara säker och det är den största anledningen till varför jag fortfarande är kvar i jordelivet.
Maximilian,. Jag kommer aldrig att glömma. säger:
Jag vill ha tillbaka dig älskling, men jag vet att det är lönlöst att hoppas, för jag kommer aldrig att få tillbaka dig. Det som är det mest skrämmande som hänt sedan din död är att jag har tappat bort mig själv. Jag vet inte var jag har tagit vägen. Det är som om jag just nu bara är ett skal av mitt forna jag och jag har blivit tråkig, väldigt tråkig. Det är kanske för att jag aldrig skrattar, men jag skrattade nyss med Hampus och det ångrar jag, men jag skrattade inte så ofta förut heller. Eller jo, det gjorde jag. Men bara då jag tänkte på dig eller var med dig eller pratade med dig. Usch, mitt liv var verkligen uppbyggt av dig. En endaste person höll mitt liv i dess händer och du kastade iväg det. Så betydelsefullt var mitt liv för dig. Okej, förlåt, där var jag taskig. Jag vet att jag betydde väldigt mycket för dig, men idag är det en sådan här dag då jag gnäller på allting.
Maximilian,. Jag kommer aldrig att glömma. säger:
Jag hatar att gnälla på saker. Det är inte jag. Det var alltid du som gnällde över sådana där saker som att det var en tråd i ditt påslakan som kittlade dig när du låg och försökte sova och det var jag som skrattade åt det och sade att du var en liten tönt. Nu är det som om jag har blivit mer lik dig såsom du kunde vara ibland. Jag har liksom tagit över dina dåliga sidor, för ohja, du hade massvis med dåliga sidor. Med det är bara dagar som denna som jag kan komma på dem. Jag vill inte tänka på dem nu, jag vill bara krypa upp i någons famn och bara ligga där och känna att denne person kommer att få allting att lösa sig. Kan jag inte få dig så får jag ta det näst bästa och alltså vill jag ha Elias. Hahaha, nej, alltså, haha, jag vill inte ha Elias på det där sättet som du säkert tror, utan jag vill ha Elias som den där beskyddande personen.
Maximilian,. Jag kommer aldrig att glömma. säger:
Herregud. Jag, Maximilian, skämtade och skrattade HELT AV MIG SJÄLV. Det gick liksom inte att låta bli, för jag visste exakt vad du hade gett mig för svar om du hade kunnat svara. Det fick mig att skratta och det kändes bra. Jag tror att jag vill skratta, men bara om det är jag själv som framkallar skratten. Det får inte vara någon annan för då får jag panik och det var därför som jag sprang ifrån skolan. Hampus lär ju tro att han gjorde något riktigt fel, men det gjorde han inte egentligen. Det var inte han som var felet, det var jag. Det är alltid jag som är felet. Det var mitt fel att du dog. Det var mitt fel att familjen Ericsson fick träffa på sorgens soldater. Det var mitt fel att allting som kunde gå fel gick fel. Det är jag som är felet. Jag vill inte tänka såhär, inte nu. Inte nu när jag lyckats skratta och fått fram en bild av dig och mig. En bild som gör mig lycklig. Jag tror att jag kommer att leva på det här skrattet i många dagar framöver.
Imorgon ska jag gå till skolan och då ska jag gå exakt hela dagen. Inte skolka en endaste sekund. Jag lovar dig Nicklas, att imorgon kommer du inte att behöva läsa några sorgsna texter ifrån mig. Jag lovar att imorgon ska jag enbart minnas allt det bra som du gav mig. Jag lovar dig det och jag älskar dig fortfarande över allt annat i hela universum.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | viunderregnmoln - 15 mar 09 - 23:32- Betyg:  | | fyfan vad bra du är, ett geni faktiskt | | love__ - 16 jan 09 - 22:33- Betyg: | du förstår inte hur mycket denna novellen betyder för mig,
jätte bra! <3 | | LisaHoglund - 1 jan 09 - 16:23- Betyg: | | Åh, jag tror att jag är kär i Elias. Okej, inte kär, men jag älskar honm för att han är så snäll mot Max, han behöver det. Och jag är så glad att han skrattade! Han ska inte deppa över det ju, han ska fortsätta skratta! :O Och jag ska läsa nästa del NU! <3 | | NeMriA - 19 dec 08 - 18:13 | HEJ. JAG ÅTERKOMMER KAPITLET EFTER DETTA,FÖR JAG HAR KOMMENTERAT IHJÄL MIG PÅ KAJSA OCH JAG KOMMER INTE PÅ NÅGOT FÖR ATT DETTA ÄR FRUKTANSVÄRT BRA.
nu blev det en kommentar ändå xD | | Maadelen3 - 19 dec 08 - 16:08- Betyg: | emelie? emelie? emelie? EMELIE?!
vad i helvete menade du med att detta kapitlet var SÄMRE?! :| DETTA? SÄMRE? När slog du dig? Ska jag blåsa? Jag menar, du måste ju ha fått en riktigt huvudskada om du tror något sånt, alltså!
Herregud Emss, lyssnar du ALDRIG när jag säger något till dig? *muttra* du lär dig då iallafall inte! *blänga*
den var ju så sjukt bra!
och (säger som Haley) deras konv, i början, omg jag älskar den alltså! elias hahah, han är så skön! euhm, nej inte på det sättet det lät fel isammanhanget, men öhm du vet vad jag menar =D
men sjuktsjuktsjukt vad bra du skriver emss, helt amaaaaaaziiiing underbart bästast och shiet alltså!
HELT PERFEKT OCH FELFRITT! =D
nu saknas bara att du ska skriva mer! :D
<3<3<<3<3<33 |
|
|
|
