”Jag känner ingen sorg och absolut ingen lycka. Men när du ligger där med blod ur mungiporna så känner jag någon slags tillfredställelse…”
- Anna? Hallå Anna? Kom ner på jorden, lektionen är slut, sa Linda medans hon viftade med händerna framför mina slutna ögon.
- Öh… redan? Jag öppnade försiktigt ögonen och kisade mot Linda. Jag hade en jätteotäck dröm… mumlade jag.
- Om Mrs. Loréns eller? sa hon och skrattade. Hon va ju helmysko idag!
- Näe… det var någon hemsk röst… Det kändes så verkligt!
- Anna den fantastiske drömtydaren! Mohaha… Supermedium!
- Äh, lägg av! Ska du med till badhuset föresten? frågade jag med hopp om att byta samtalsämne.
- Kan inte, jag ska till tandläkaren. Mamma sa att ”Det är viktigt med fina tänder. Om du får hål så kommer ingen annan än tandtrollen tycka om dej!” sa Linda och hytte energiskt med näven för att likna mrs. Paddington.
Jag klämde ur mej ett sympatiskt skratt. För det mesta så brukade jag dö av skratt så fort hon gjorde den där minen då hon skulle föreställa sin mamma. Men jag kände mig inte på humör idag.
Jag gick på bussen och satte på mp3-spelaren på hög volym. Va skönt att sitta och bara ta det lugnt en kvart.
Efter 15 min klev jag av bussen och började gå mot badhuset. Packningen var tung eftersom att mamma hade tvingat med mej frukt, för ett helt decennium, till mellanmål.
Äntligen var hon framme, hon såg den blå betong väggen med gula bokstäver som formulerade meningen ”Välkommen till Rockys simhall!”. Jag gick in genom ingången på vänster sida som var menad för personal. Pappa jobbade där då och jag hade fri entré när som helst.
I korridoren mötte jag Robban (pappas arbetskompis).
- Hej! Så du ska hit och simma igen? Är pappa sjuk idag eller? Jag har inte sett honom på hela dagen.
- Ja… svarade jag.
- jaha, men gå och ha det så kul nu då! Vi ses väl, sa Robban och svängde in till personalrummet.
Jag fortsatte gå genom den långa korridoren och klev in i Damernas omklädningsrum.
Jag tog av mig kläderna och började packa upp väskan. Jag klädde på mej den mörkblå baddräkten och stoppade in resten i ett skåp som jag hade fått som mitt eget.
Jag trippade ut ur omklädningsrummet.
Jag satte mig på bassängkanten och doppade fötterna i det varma sköna vattnet.
Vattnet var det som jag tyckte allra mest om. Under vattenytan var min alldeles egna värld. Allt var så tyst och lugnt. Jag dök i och simmade en lång stund under ytan.
Jag simmade upp och drog ett långt friskt andetag innan jag dök ner igen.
Plötsligt så hörde jag en röst…
”Jag känner ingen sorg och absolut ingen lycka. Men när du ligger där med blod ur mungiporna så känner jag någon slags tillfredställelse…”
Jag gick upp för att andas. Mitt hjärta bultade hårt. Det var ju rösten i drömmen!
Jag sansade mej och simmade vidare.
Då hörde jag en annan röst bakom mej…
- Jag är en hemsk… hemsk…
MÖRDARE!!!!
Jag skrek till och vände mej om…
Där stod Linda och gapskrattade.
- Hahahaha! Du blev ju asarädd ju! haha… skrattade hon.
- Hm… lägg av det var inte roligt. Vad gör du här föresten?
- Mamma såg att hon hade fått ett hål i en tand och vågade inte gå till tandläkaren, hehe… sa Linda överlägset.
Linda berättade att hon bara skulle stanna någon timme eftersom att hennes pappa skulle följa med henne till tandläkaren i stället när han hade jobbat färdigt.
Vi simmade en stund fram och tillbaka.
- Ska vi ha tävling? undrade Linda. Vi ser vem som kan hålla andan längst under vattnet.
- Okej då… Den som vinner får bjuda den andre på glass i caféet.
- Kör till! Klara, färdiga, gå!
Vi båda dök ner under vattnet. Vi blundade för att inte få vatten i ögonen. Tystnaden var total och vattnet tryckte hårt mot lungorna.
Då hörde jag den igen…
”Jag känner ingen sorg och absolut ingen lycka. Men när du ligger där med blod ur mungiporna så känner jag någon slags tillfredställelse…”
Jag kunde se en flicka, inte mycket yngre än mej själv ligga livlös på botten med blodet sipprande ur ena mungipan. Hon hade brunt hår och bar en gammeldags baddräkt.
Jag simmade snabbt upp mot ytan igen.
- Haha! Du förlorade, retades Linda när hon dök upp.
- Mm… du kan hämta pengar till glass i mitt skåp. Här är nycklarna, sa jag och gav henne mina skåpnycklar.
Jag var rädd… men samtidigt så kändes det som att jag var tvungen att få reda på vad det verkligen var. Jag kunde självklart inte säga nåt till Linda, hon är så oseriös.
Jag dök ner ännu en gång…
”Jag visste väl att du skulle komma tillbaka… Den här flickan dog år 1947. Det vad jag som mördade henne. Ingen kan väl tro att en harmlös tjej som jag skulle kunna göra något sådant?
Det kändes inte så farligt faktiskt… inte blev jag väl så speciellt lycklig heller… det är den här känslan som är skön… att få sänka någon i evig tystnad…
Nu när du vet så är det din tur att ta över…
Har du inte tänkt på hur det skulle kännas att få ett slut på Lindas babbel? Under vattnet är allt tyst så ett rop på hjälp hörs inte…”
- Hehe! nu har jag käkat en glass med massor av strössel! mm… va gott! ropade Linda glatt. Men varför är du under vattnet? jaha… hehe du är i nöd jag fattar… hihi jag kommer och ”räddar” dej!
Med ett ”plums” så var Linda i vattnet.
Sen vet jag inte riktigt vad som hände…
Det sista jag minns innan jag försvann är bilden av Linda som ligger där på botten. Hon ser så vacker ut där, helt blek och blod som rinner ur ena mungipan…
Nu mera så är jag ingen Anna längre, jag är en röst som kan höras både på land och i vatten.
Jag har börjat fundera på vem som är mitt nästa offer. Jag vet inte varför jag gör det här.
Men jag känner ingen sorg och absolut ingen lycka. Men när du ligger där med blod ur mungiporna så känner jag någon slags tillfredställelse…
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.8) |
| kkim - 22 aug 06 - 18:45 |
| aaa den va ju bra:D:P |
| poesigirl - 20 apr 06 - 08:18 |
| tack så mycket allihopa :D |
| lonley_me - 20 apr 06 - 00:34 |
| riktigt bra skivet, fångar känslan väldigt bra ;D |
| kraxan_nenne - 17 apr 06 - 21:53 |
Det här kan man ju kalla en kuslig novell...
Lite läskigt å läsa... tittade bakom mej för varje mening..
Det kändes som om nån va i rummet... |
afraid - 14 apr 06 - 17:16- Betyg:  |
oh fuck, izza, den där va as bra! :D keep on writing like this!
<3 |
| poesigirl - 11 apr 06 - 21:40 |
tack så mycket allihopa:D
kul att ni gillar den!
//izza |
BlackandRedRose - 11 apr 06 - 08:02- Betyg:  |
| Det kan man kalla en BRA novell! =) |
| Nippi - 10 apr 06 - 23:43- Betyg: |
| skitbra!!! |
| WonderWorld - 10 apr 06 - 03:16- Betyg: |
| Wow .. Skitbra! |
| krisse_bisse - 10 apr 06 - 00:26 |
| Mycket bra... |
