Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Varför Twix säljs i par

(Från skaparen av novelserien "En Vecka" kommer nu en ny novel XD. Nej men, hoppas ni gillar den. Inte direkt min bästa men kan vara kul ändå. ^^)

Angelica satt blygt på den gamla bänken i korridoren. Det var eftermiddagsrast och alla spenderade sina 20 minuter på sitt egna sätt. Tjejgängen stod och snackade om allt mellan himmel och gjord på sitt egna språk kryddat med svordomar och utfyllnads ord. Killarna satt avslappnat i sina vanliga hörn eller soffor lika ”laid back” som vanligt och trodde att de var hur coola som helst. ”Nördarna” (eller vad man nu ska kalla dem utan att vara elak) satt alltid enskilda i nått hörn och snackade om sina egna datorgrejen som man knappt fattade någonting av. Allt detta blandades in i ett enormt surr och udda folkmassa som man valt att kalla för årskurs 9. Alla lika blåsta och borta, alla förutom du.

För att vara en utav de så kallade ”niorna” så skiljde sig Angelica ifrån de andra på något sätt. Hon stod inte ut som en tjej skulle göra. Hon försökte inte vara någon, hon hängde inte efter killarna som alla de andra. Istället så satt hon för sig själv eller med en kompis från och till. Eller tja, det är inte det ordval hon skulle ha använt.
Till utseende så var hon ganska lik de andra. Klädseln var precis som halva skolans normala klädsel, blåa jeans och T-shirt. Gympaskor var väl en självklarhet under den varma sommaren, speciellt när man är en aktiv person. Hennes hår hade en ekbrun färg som så väldigt vackert ut när sommarsolen lös på det. Klippningen var enkel klippning som slutade ungefär vid axlarna.

Som vanligt så satt Angelica med händerna i knät och blicken ner i marken. Runt omkring henne så tog alla vara på den lilla tid de hade innan nästa lektion skulle gå igång men Angelica var inte som de andra. Hon ville bara att rasten skulle ta slut så fort som möjligt. Hon ville inte sitta av tiden på den där bänken utan bara göra klart det hon skulle och skynda sig hem. Hon hatade skolan och allt som hade med den att göra. De urblåsta tjejerna med översminkade ansikten, machokillarna med sin ”I-so cool”-attityd som alla utom dem såg igenom och de hemska raster som hon tvingades sitta av på bänkar som denna. Denna gamla, sönderklottrade träbänk som ingen visste varför den var där egentligen. Angelica suckade och vred lite på huvudet. Hon hatade verkligen de här rasterna.

”Gör det något om jag sätter mig här?” hördes plötsligt en röst säga och Angelica såg upp emot dess källa. Det var Martin som stod där avslappnad med en Twix i ena handen. Han hade grå tröja på sig och ett par mörka jeans och ett par solglasögon på huvudet. Håret var kort sommarklippt och fixat snyggt. Hans havsblåa ögon såg på Angelica och hela hans ansikte tycktes le.
”Ehm...visst.” svarade Angelica kort och vred tillbaka blicken ner i knät. Martin satte sig ner på den utslitna bänken och lutade sig tillbaka emot ryggstödet. Han vred lätt på huvudet såg såg emot Angelica.
”Brukar du sitta här ensam ofta eller?” frågade han med blicken kvar på henne. Angelica tvekade först men såg sedan på Martin blygt.
”Ibland så.” sa hon tyst som svar till honom. Martin nickade smått lite förstående och såg ner i marken en kort stund, sedan tillbaka på Angelica.
”Blir det inte lite, du vet, ensamt?” frågade han henne och ryckte på axlarna samtidigt. Angelicas blick gled tillbaka ner i hennes knä och hennes min började nu likna mest ett rakt streck.
”Jo, antar det.” sa hon kort och tyst.

Det blev en stunds tystnad emellan de två ungdomarna och allt ljud omkring dem verkade för en stund ta över. Det var som om de satt på separata bänkar helt ovetande om att den andre var nära. De lyssnade ointresserat till alla de ljud som hördes i den gamla skolkorridoren. De båda vred sina blickar ifrån varandra och kastade då och då en sökande blick tillbaka i hopp om att någon skulle ha nått att säga. Tillslut så bröt Martin tystnaden och de bekanta ljudet utav en förpackning som öppnas hördes bredvid dem. Han började le smått och såg tillbaka emot Angelica.

”Vet du varför Twix säljs i par?” frågade han och log emot henne. Angelica såg tillbaka emot Martin en kort stund och sedan tillbaka i sitt knä.
”Nej, det gör jag inte.” sa hon kort till honom.
”Jo, de säljs i par så att man ska kunna ge bort den ena till någon man gillar.” sa han roat och sträckte fram sin Twix emot Angelica. Med rodnande kinder tog hon emot den med ett kort ”Tack” som överröstades utav skolans ringklocka. Eleverna i korridoren började röra på sig emot sina klassrum och dessa två var inget undantag.
”Men, vi syns.” sa Martin snabbt till Angelica och försvann bakom korridorens hörn. Angelica däremot reste sig upp långsamt och såg på godisbiten i sin hand.
”Kunde Twixgrejen vara sann, eller?” tänkte hon för sig då hon gick iväg med rodnaden kvar på sina kinder och tog sedan en tugga utav godiset.

(SÅ, det var det. Kommentera gärna och säg vad ni tycker. All kritik är bra kritik ^^. Btw, funderar på att göra en fortsättning så säg gärna vad ni tycker om idén.)
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
gbg_95 - 17 feb 10 - 22:59
Så, nu gör du helt plötsligt reklam för Twix? ;)
Gillade verkligen titeln, det är nog själva titeln som gör att novellen sticker ut från dem andra. Om titeln hade varit något vanligt, tex "Min första förälskelse" så skulle novellen inte ha samma effekt som "Varför twix säljs i par". Det får en att fokusera sig mer på stycket där han ger henne twixen, och därför blir det hela speciellt och gulligare. ^^
Riktigtriktigt bra skrivet!
vadsynd - 16 dec 08 - 19:54
cute! bra skrivet också!
Rosentjej - 16 dec 08 - 15:24- Betyg:
Gud vad jag älskar hur du skriver.
när jag såg att du hade skrivit var det brara att börja läsa.

Jag tänkte bara att det hade kunnat låtit bättre om man hade haft "Håret var enkelt klippt och slutade ungefär vid axlarna istället för" "Klippningen var enkel klippning som slutade ungefär vid axlarna."

Jag tycker inte att du borde fortsätta på den. Det är ett perfekt slut på novellen med "kunde twixgrejen vara sann" så jag tycker inte att du ska fortsätta att skriva, plus så känns den inte som om den ska vara längre, alla behöver ju inte vara långa xD
Men skriv annars på något annat, mejla om du gör det (skriver på annat, alltså) men om du fortsätter att skriva på denhär så mejla då också :)

kram, Sara
JessicaKarlsson - 16 dec 08 - 14:28
hah, gud va gullig :)
fortsätt :D
Fredriica - 16 dec 08 - 13:46- Betyg:
Den var jätte bra:D
LannaH - 16 dec 08 - 10:54- Betyg:
Shiiit! Så himla söt <3 Det enda jag störde mig på, var "gjord" som stavas "jord", inte med gj XD (om du menade 'jord' XD inte vet jag xD)
Super gullig och jag gillade den verkligen <3
Hanna
Justmyfault - 16 dec 08 - 08:26- Betyg:
jättebra! :)

Skriven av
Sazanami
15 dec 08 - 23:27
(Har blivit läst 147 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord