På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

All I want for christmas is you Del 3

Halu Balu :]
Här kommer då nästa del del 3 för att vara exakt (;
F-låt att de tagit sån tid .. *skylla på läxor som vanligt* x]
Så kommentera er blåa <3 (:
Vill ha minst 6 kommentarer för att lägga ut nästa del (; [som jag håller på & skriver [:]
Hoppas du gillarT :D
Pusshej :*

Kapitel 3 - Blinded by your shine, that I can't see what you wanted

Dagen D var här. Jag satt förväntansfull i musiksalen, eftersom att alla som ansökt till Julmusikalen skulle befinna sej där. Nästan halva skolan var där. Mestadels tjejer men även några förväntasfulla killar satt där också.
Anna kom in i rummet och ljudet utav röster dog ut. Hon log emot oss och gick fram till sitt skrivbord.
"Jag har då tagit fram alla rollera i Julmusikalen," sa hon och tog upp ett papper.
"Alla som har ansökt har kommit med, men alla får inte lika stora roller, utan blir stasiter" sa hon och alla kollade på henne som barn på julafton kollade på tomtens stora säck, fylld med julklappar!
Hon började rabbla upp alla som fått en någolunda stor roll, men tystande plötsligt.
"Och nu har vi kommit fram till de två personerna som fått huvudrollerna," sa hon och log.
Julmusikalen skulle handla om att en tjej och en kille, ifrån helt olika kretsar träffades genom familjen och sedan blev kära. Men deras kompisar gillar inte varandra, speciellt inte tjejens, eftersom killen anses vara en utav de största "töntarna" i hela världen. Och att hon skulle förstöra sitt rykte då. Men på julafton hade hon bestämt sej och de blev tillsammans. Ungefär så. Sedan var det en väligt irriterande grej, killen i musikalen skulle heta Danny och tjejen skulle heta Sandy - precis som i grease filmen. För antagligen så hade musiklärarens dotter på åtta år sett filmen och velat det...
"Den som ska spela Danny, är..." hon gjorde en paus och alla verkade hålla andan, "Marcus Andersson," sa hon sedan och kollade på en utav de populäraste killarna på skolan. Han var riktigt snygg, och han hade en drös full utav tjejer efter sej hela tiden. Han hade brunt hår, som spretade åt olika håll och ett par mörka snälla ögon. Han gick i nian och hade alltid fått spela huvudrollen i alla julmusikaler - enda sedan han börjat på skolan.
Jag kände mej otroligt liten där jag satt. Det var bara jag och fem sjuor till som hade sökt hit. Resten var åttor och nior, som gick på skolan.
"Hon som ska spela Sandy är..." hon gjorde ännu en paus och alla höll andan ännu en gång. Speciellt Marcus som skulle spela emot denna tjej. "Erika Öberg i 7b," jag kollade förvånat på henne. Hade hon sagt mitt namn?
Hon log emot mej och jag visste inte riktgt vad jag skulle ta mej till.
"Ni som inte har blivit uppropade, vad ni ska göra står på denna listan och jag sätter upp den utanför dörren," sa hon och gick ut ur rummet och satte den på utsidan utav dörren.
"Marcus och Erika kan stanna kvar, resten kan gå," sa hon och stolar började skrapa mot golvet och flera muttrande surt för att de fick den roll de ville ha.
Tillslut var de bara vi tre kvar i rummet.
"Ni har väldigt mycket att öva på," sa våran lärare och vi nickade. Hon tog fram två pappers buntar och gav dem till oss.
"Det är sju sånger som ni ska sjunga, ni har varsin sololåt, tre låtar sjunger ni tillsammans och de andra två ska flera vara med i," sa hon och vi nickade förstående.
"Det är bara att börja träna, och vi träffas på tisdagar för att öva och på torsdagar och då är resten här med," sa hon och vi nickade förstående. Vi sa hejdå och gick ut ur salen.
Snön knarrade under våra fötter när vi kommit ut på skolgården. Musiksalen låg i ett hus på skolgården, och hade två lika stora byggnader bredvid sej. Matsalen och aulan, och sedan låg särskolans lokaler på andra sidan utav den. Mitt emot de tre byggnaderna låg själva skolbyggnaden. Där alla hade sina skåp och resten utav alla salar och en liten cafeteria.
"Du heter Erika, va?" frågade Marus plötsligt och jag blev så förvånad att jag hoppade till. Hans röst var mörk, men ändå snäll och han lät faktiskt intresserad.
Jag nickade kort och han log ett snett leende.
"Vi skulle kanske behöva öva lite mer än i skolan, vad sägs om att vi tränar någon gång i veckan, bara vi två. Hemma hos någon?" frågade han och jag var tvungen att tvinga mej själv att inte gapa utav förvåning.
Jag nickade.
"Visst, varför inte," sa jag och ryckte på axlarna. Mej gjorde det ingenting. Jag hade inte så mycket för mej. Förutom gymnastik träningarna tre gånger i veckan. På tisdagar, torsdagar och söndagar för att vara exakt.
Han skrattade plötsligt till och jag kollade frågande på honom. Han kollade på mej och skakade på huvudet.
"Du är konstig," sa han och skakade på huvudet.
"Tack så mycket," sa jag och höjde ena ögonbrynet oförstående.
"Nej, inte så... Men du reagerar lite anourlunda än vad jag van vid," sa han och jag skrattade till.
"Vad är du van vid då?" skrattade jag och han ryckte på axlarna.
"Dem brukar bli jätteglada, och ja.." sa han och ryckte på axlarna.
"Sorry," sa jag och flinade. "Vi kan ta om det om du vill?" sa jag och vi både började skratta.
"Det är allt lugnt," sa han när han slutat skratta och jag flinade bara.
"Men du är annourlunda... på ett bra sätt," sa han och skyndade sej att lägga till de sista. Jag flinade och skakade på huvdet, så mitt blonda hår flög.
"Och du är söt," sa han och jag kollade förvånat upp på honom. Han ryckte på axlarna. "Och tro mej, jag är inte den enda som tycker det," sa han och jag kände hur hjärtat hoppade över några slag. Tänk i fall Johan tycker det!
Jag slängde en hastig blick på klockan och suckade sedan.
"Jag måste gå... Vi började för fem minuter sedan," sa jag och han nickade förstående.
"Vänta innan du går," sa han och tog tag i min arm. "Kan jag få ditt nummer?" frågade han och jag kollade förvånat på honom innan jag nickade. Han gav mej hans mobil och jag klickade vant in mitt mobilnummer.
"Tack," sa han och log ett snett leende innan jag sprang iväg.

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

because - 2 jan 09 - 14:55- Betyg: