[M/M] Lover in the rain [Ny version, Del 3] |
3
Mattias visste inte vad han skulle göra mer än att gråta. Han kunde inte göra något, han hatade Alex men älskade honom ändå. Men sin syster skulle han aldrig kunna förlåta, det kändes inte som det i alla fall. Hur fan kunde dom göra så mot honom? Visa sig på stan som om att dom vore ett jävla par! Fan, han skulle aldrig mer gå och handla, aldrig! Mattias reagerade direkt när radion började spela DEN låten. Han grät högre.
“NEJ!!!” Skrek han ut “Nej! Inte Curly Sue..” Hans andetag blev tunga, som om att han höll på att svimma och hans tårar föll ner på den redan tår-blöta kudden.
Your strength is so hard to find,
I feel so much stronger now,
the feeling´s alright.
Your words make me whole again,
those eyes cannot ever lie,
you´re so divine
I´m not ever alone, you´re not ever alone
I´m head over heels goddess of mine,
your curls touching my face and now I can fly
You brought my life back,
The glory you found,I´m in deep debt, without you I wouldn´t survive
I´m not ever alone
Your smile is heavenly,
I don´t deserve all the love that you'r giving to me
Your touch makes it hard to breathe,
the shiver´s around me now, you´re so fine
I´m head over heels goddess of mine,
your curls touching my face and now I can fly
You brought my life back,
The glory you found, I´m in deep debt, without you I wouldn´t survive
The heart is pumping for my life, the mind is happy and I will love you to the day I die
I´m head over heels goddess of mine,
your curls touching my face and now I can fly
You brought my life back,
the glory you found, I´m in deep debt, without you I wouldn´t survive
I´m head over heels goddess of mine,
your curls touching my face and now I can fly
You brought my life back,
The glory you found, I´m in deep debt, without you I wouldn´t survive
Alla tider dom haft tillsammans kom som ett slag emot njuren för honom. Han visste inte vad han skulle göra. Det var deras låt, Alex och hans. Alex brukade sjunga den för honom innan han skulle sova, Alex röst kom tillbaka. Det var inte längre takida som sjöng utan Alex. Alex röst tog över. Han storgrät och tårarna slutade inte komma förrän dagen efteråt. Han var tvungen att gå. Tvungen att gå vidare, leva vidare. Han ville inte, men han var tvungen till det. Tre dagar senare hördes en polisrapport på radio, handlade om en bortsprungen kille vid namnet Mattias Rönnberg. Mitt namn var Mattias första tanke. Det är mig dom pratar om. Var hans andra. Han sprang till kvinnan som satt vid matbordet. Han berättade om det och hon sade att hon var tvungen att lämna tillbaka honom. Han tackade så mycket för allt hon gjort och kramade alla farväl. Mia fick en kyss på kinden och Tim en stor kram. Kvinnan fick också en stor kram.
”Tack för allt. Jag kommer definitivt tillbaka och hälsar på.” Sade han och gav alla yttligare en kram. Kvinnan puttade gråtande ut honom genom dörren och han gick sakta tillbaka till sitt gamla hem. Tårarna började rinna igen, tanken på Alex och Lina tillsammans skulle han inte klara. Han skulle bli tvungen att be sin moder om flytt. Eller att Lina – horjäveln Lina – kunde flytta, nu. Bort med Alex. Det var ungefär två timmars gång hem till honom men han tyckte inte det var så farligt. Han fick inte springa eftersom att stygnen satt kvar. Han gick med tunga steg emot huset som nu bara var några meter bort. Han kollade upp emot lägenheten. Han tryckte in koden och öppnade långsamt den tunga metall dörren, den stängdes med en smäll bakom honom och nu stod han där. Han ville inte gå upp och ville inte öppna stygnen så han bestämde sig för att det kanske är bäst om jag åker hiss då. Han väntade på hissen, det tog ovanligt lång tid för den att komma ner, han gömde sig lite och kollade in i den. Ingen där. Han pustade lättat ut och öppnade dörren, även denna metall dörr smällde högt igen bakom honom och han tryckte på 3:an. Eftersom dom bodde på tredje våningen. Hissen var, efter lång tid, framme. Han tog ett antal djupa andetag och öppnade dörren. Det var samma lukt som det alltid varit, han tog försiktigt av sig skorna och jackan. Han smög upp för trappen, men stannade. Han hörde ifrån sin systers rum höga snyftanden och i TV rummet så var Tv:n igång. Han ignorerade detta och fortsatte upp i sitt rum, han öppnade dörren och kippade snabbt efter andan.
”Mattias..” Viskade Alex som stod mitt i rummet och kollade på månen som svävade utanför fönstret. ”Mattias, kom tillbaka till mig. Jag ville aldrig såra dig.” Han viskade med ljuva ord och Mattias kunde inte låta bli att gråta. Tårarna föll och han höll på att tappa väskan men fångade den utan att göra något ljud. Sedan hörde han musiken som spelades väldigt lågt ifrån hans cd. Ron Pope med A drop in the Ocean. En till av deras låtar. Den som var Mattias favoritlåt. Han brukade gråta till den, han älskade den verkligen. Han lade försiktigt ner väskan och gick fram till Alex utan att tänka på det. Tårarna fortsatte falla och han lade armarna om Alex.
”Lina, släpp mig. Jag vill inte att du rör mig.” Men när händerna inte släppte hans midja så vände han sig irriterat om och fick syn på något oväntat. Mattias.
”Mattias!” Utropade han tyst, han kramade honom hårt och kysste hans läppar. Mattias kunde inte låta bli att kyssa tillbaka. Han skulle nog aldrig komma över Alex. Alex var den enda för Mattias.
”Du förstår inte hur mycket jag saknat dig.” Viskade Alex i hans öra. Han suckade tungt.
”Och jag dig..” viskade han tillbaka. Ett antal kyssar föll på Mattias läppar, dörren låstes och sängen knakade hela natten. Utan att stanna.
På morgonen hade Mattias ont överallt.
”Du hade inte behövt ta i så mycket bara för att du fått lite röv på sistone.” Dom skrattade båda två, dom var båda två lyckliga tills dom hörde en nyckel som rasslade om i nyckelhålet och en kvinna, inte vilken som helst. Utan Mattias syster, Lina kollade in. Det hon såg fick hon att skrika så högt att Mattias trodde hans trumhinnor spruckit.
”HUR KAN DU MATTIAS?!” Hon vrålade och skrek, och vrålade igen. Mattias ställde sig lugnt upp.
”Han var aldrig din från att börja med, jag tar tillbaka honom när jag vill.” Han slängde henne en hård örfil och hon flög till marken med en duns. Lina backade undan, tårarna rann ner från hennes vackra kinder, hans syster. Slampan. Han hatade henne, men älskade henne ändå.
”Mattias.. Hur.. Hur vågar du?” Hon sprang gråtande därifrån. Hon kom inte tillbaka på ett år. Det tog henne ett år att förlåta sin bror. Det tog hennes bror två veckor att förlåta henne. Lina hade blivit vacker som en diamant. Mattias och Lina blev goda vänner snabbt igen, även fast hon antagligen inte ville det. Mattias visste att hon aldrig skulle förlåta honom, men han förlät aldrig henne, inte helt i alla fall. Det fanns alltid där, när han lämnade Alex och hon ensamma ett tag blev han orolig. Alex sade till honom att inte oroa sig, att han inte var intresserad av Lina.
Mattias var verkligen lycklig igen, han förstod inte riktigt varför han tagit tillbaka Alex men det var nog för att han älskade honom. Mattias suckade ljudligt och lade sig ner på mage på sängen, han plockade upp en bok och öppnade upp sidan vid fliken,
”Det var bara ett konstanterande av fakta.” Stod det på sidan han läste, boken hade Stephenie Meyer skrivit och den hette Om jag kunde drömma. Det var en kärlekshistoria mellan en vampyr och en människa. I bakgrunden så hörde han Queer as Folk spelas på tv och hans blick föll mot tv:n, Brian som var lika överdrivet snygg som vanligt bråkade med Mikael om Justin. Han log åt Brians irriterade ansiktsuttryck som visades på den vanliga bög-serien och yttligare en suck smet fram. Brian och Alex var båda snygga och på ett annat sätt lika. Dom lovade inget.. Inget alls, och sedan gick man och grät ögonen ur sig när dom dumpade en. Fuck you Brian. Fuck you Alex som jag ändå kommer älska. Mattias hade funderat på att åka på en mässa denna fredag men kom snabbt fram till att han skulle jobba dag dagen efter och att hans syster skulle komma förbi den dagen. Han såg fram emot det.
Men så den dagen, när Mattias gått och lagt sig tidigt för att jobba dagtid, och vaknat av någon underlig anledning. Han gick ner för att ta ett glas vatten och när han var vid tv rummet såg han någon han hoppats på aldrig skulle hända igen. Men det gjorde det, Alex guppande ovanpå hans syster. Men nu gjorde han inget, han fick nog. Han gick till köket och tog 3 sömntabletter som skulle släcka honom i en dag, sedan plockade han fram en ask och skakade om den. Det rasslade obehagligt och han gick upp igen. Han hörde att Alex hade stannat för att lyssna till om någon gick i trappen.
”Helvete! Han såg oss!” Hade Alex sagt irriterat och tyst, men Mattias hade hört honom. Han gick in i sitt rum, låste dörren och hörde hur Alex gick upp för trappan med hastiga steg, han fumlade med byxorna och knackade sedan försiktigt på dörren.
”Älskling, hur är det? Jag kommer in, okej?” Han tryckte ner handtaget men dörren var låst. ”Mattias.. Mattias, öppna. Seriöst Mattias. Öppna NU!” Mattias öppnade asken med rakblad och tog fram några stycken. Han stoppade ett i armvecket och lät blodet pulsera ut, pulsera, pulsera, pulsera. Sedan stoppade han ett i andra armvecket och lät blodet pulsera igen. Han kände yrseln men skyndade sig att göra samma sak i knävecken. Han låg ner på sängen som nu var fylld med blod. Fan vad det gjorde ont.. Det pulserade smärtsamt och han hörde knappt när dörren blev insparkad, men han kände när någon skakade om honom hårt, flera gånger. Om och om igen.
”För fan Mattias! Gör inte så här emot mig!!” Hans syster stod i dörröppningen och kollade på Mattias, hon stirrade och lyfte upp telefonen. Hon rabblade upp adressen men även hon visste att det var för sent. Man hörde syrener långt bort i fjärran, men Mattias såg bara Alex.
” What if life wasn't long
And everybody got just a single moment?
If you wasted the moment alone
Spent your while time thinking: "Why should I need love?"
Then look above to the sky and beyond
Cos you don't know what you've got 'til it's gone, believe me
Everybody needs a lover sometimes
And you were mine
My God by another name
Everybody needs a lover sometimes
And you were mine
My shelter from the rain outside
What if life was a car
And you didn't really know how to start it
Would you sit in your car like a clown
Or get out and walk to the nearest crowded bar?
And kiss a mouth, make it smile and be proud
That at least you had a good time for a while?
Believe me
Everybody needs a lover sometimes
And you were mine
My God by another name
Everybody needs a lover sometimes
And you were mine
My shelter from the rain outside
And if you hold on to me now
And never let go
Then I guess at least we'll know
The sense that it all made, oh
Cos everybody needs a lover sometimes
And you were mine
My God by another name
Everybody needs a lover sometimes
And you were mine
My shelter from the rain outside
But you stayed”
Mattias sjöng sången med en viskning och Alex grät, och grät. Alex skakade honom fortfarande, men mycket försiktigt denna gång.
”Mattias.. Hur fan kan du göra så här?” Viskade Alex och kysste hans kalla läppar, Mattias log blekt och det gjorde ont i hela kroppen när han log.
”För att du gjorde det mot mig. Varje gång du rörde henne så dog jag. Mer och mer, för varje gång. Men du fortsatte. Jag förlät dig, men du svek mig. Fattar du hur det känns?” Mattias pratade så högt han kunde och halsen skar av smärta. Men Mattias kunde inte låta blir att gråta han också fan. Vad hade han gjort egentligen. Det svarta kom närmre. Allt försvann, han hörde ljudet långt borta då någon sparkade in dörren till deras lägenhet. Han hörde bara Alex ojämna andetag och somnade in. Någonstans lång borta skrek någon. Någon skrek hans namn flera gånger. Sedan blev det tyst. Ingen sade något, allt var svart.
Denna novell hade inte kommit till om det inte vore för dessa band:
Nightwish, Three Days Grace, Ben’s Brother, Ron Pope, Within Temptation, Trading Yesterday, tAKida, Natalie Merchant, Crossfade, Coldplay och Switchfoot. Även ett stort tack till Haley från Dikta.se
|
| Kommentarer | | Mp3 - 15 dec 08 - 16:28 | | Den hr var bra :) |
|
|
|
