Udda & Utsatt [del.71] |
Har bara ett krav. Kommentera när du har läst.
Ska egentligen inte behöva påminna om det, men nu vet ni iallafall att det är kommentarer jag vill ha, i utbyte mot att ni får läsa ;)
PS. "Bra" eller "Mejla", räknas inte som kommentarer ...
// Polly
Udda & Utsatt [del.71]
(Aaron)
Aaron var ensam hemma, och han låg på sängen i sitt rum och grät. Jimmy var iväg och träffade Olivia och Samuel, hans kompis och flickvän, medans Lasse var ute med sina alkoholistkompisar ...
Aaron kände sig otroligt övergiven, tillochmed hans idiot till pappa hade kompisar, men han själv, han förtjänade inga minsann, det var så orättvist !!
Aaron snyftade till, men plötsligt så hörde han yttrdörren öppnas, och han torkade genast bort sina tårar.
Undra ifall det var Jimmy eller Lasse, Aaron hoppades på Jimmy, men han kunde ju ändå inte vara riktigt säker ...
Han hörde steg närma sig, och plötsligt så uppenbarade sig Jimmy i dörröppningen till Aarons rum.
- Hej, sa han, och Aaron hälsade tillbaks, samtidigt som han försökte att inte låta så nedstämd.
Jimmy slog sig ner på Aaron sängkant.
- Är du hungrig eller ?? undrade han. Jag har varit på Mc´donalds med Samuel och Olivia, så jag är inte så värst hungrig, men jag antar att du är det ...
Aaron nickade sakta, och Jimmy reste sig från Aarons säng igen.
- Jag ska gå och kolla om det finns något ätbart, sa han, och försvann ut i köket. Aaron satte sig försiktigt upp i sängen, och var noga med att akta sitt brutna ben. Det gjorde fortfarande jätteont bara han nuddade vid det, och han visste att det skulle ta lång tid för det att läkas. De på sjukhuset sa att han skulle komma tillbaka om 2 månader, så att de kunde ta bort gipset, men Aaron ville att hans ben skulle läka nu, för det var så otroligt jobbigt att ha ett brutet ben ...
Aaron kunde höra Jimmy plocka runt inne i köket, och kände hur hungern värkte i magen på honom.
Han hade inte ätit något sen glassen hos Markus, och han hade inte brytt sig om att ta något när han hade kommit hem heller, han hade bara gått in på sitt rum och lagt sig på sängen.
Det spelade ändå ingen roll ifall Aaron åt eller inte, för han var ändå bara ett jävla anorexiabarn, det tyckte han själv iallafall, och det var var flera av hans gamla "klasskompisar" hade sagt till honom på hans förra skola också.
Det var mest i duschen de hade retats, och Aaron förstod de, eftersom han var ganska så kort för sin ålder, och var så smal att man såg revbenen på honom. Några muskler hade han inte heller, och han hade ingen vältränad överkropp som t.ex Oliver, William Markus, och Jack, hade ...
Efter en stund, så kom Jimmy tillbaka med en bricka som han ställde ner på Aarons säng.
- Tack ... sa Aaron, och såg ner på brickan. Det var de där otroligt äckliga makaronerna som Jimmy och Aaron var så trötta på, som Jimmy hade ordnat till Aaron, och så hade han fått ett glas vatten till.
- Sorry, men det fanns såklart inget annat än det där, sa Jimmy beklagande. Men det är väl bättre än inget iallafall ??
- Jo, visst ... sa Aaron roat. Våra lågprismakaroner duger ju alltid !!
Jimmy log lite, och slog sig ner på Aarons sängkant igen, samtidigt som Aaron vågade sig på att smaka på makaronerna. Som han hade trott så smakade det lika äckligt som det brukade, men det tänkte han inte säga till Jimmy, för han måste ju faktiskt visa lite uppskattning ...
Han svalde makaronerna med flera klunkar vatten, och gjorde sitt bästa för att inte grimasera av den äckliga smaken.
Förr hade han tyckt att makaroner smakade okej, men nu hade han och Jimmy fått det så många gånger till middag, att man skulle kunna spy bara någon nämnde ordet "makaroner" ...
- Har du gråtit ?? frågade Jimmy plötsligt, och Aaron förstod att han måste ha fått syn på hans rödgråtna ögon.
- Ehm, nej ... ljög han generat, och såg ner i sin tallrik. Klart att jag inte har ...
Jimmy suckade.
- Det är inget konstigt med att gråta, om det är det du tror ... sa han. Men ... har du några problem i skolan eller ?? Fattar ju att du tycker det är ett helvete att bo här, för det gör jag också, men är det något mer ??
Aaron suckade.
Han hade kunnat berätta för Jimmy att Oliver och William brukade slå honom, och att de mobbade honom, men då visste han vad som skulle hända. Då skulle ju Jimmy slå ner de, så som han hade gjort mot Aarons förra mobbare, och så skulle Aaron få dubbelt så mycket stryk av Oliver och William nästa dag ...
Anledningen till att han hade berättat om mobbingen för Jimmy när de bodde i Jönköping, var att de ändå skulle flytta därifrån, de skulle byta skola, och Aaron skulle aldrig mer behöva träffa de idiotiska killarna, men nu var det ju en helt annan sak ...
- Nej, alltså ... Nej, jag är bara lite utanför ... sa Aaron generat, och undvek noggrannt att berätta att han även var mobbad, för då skulle Jimmy garanterat få ett utbrott, och gå och slå ihjäl Oliver och William ...
- Det var tråkigt att höra, sa Jimmy bekymrat. Tyvärr så kan man ju inte tvinga någon att va med en, för det funkar ju inte så ...
Förresten ... fortsatte han intresserat. Vilka var det som du var med idag ?? De som hälsade på mig, eller ja, en av de var det iallafall som gjorde det ...
Aaron log, och kände sig en aning bättre till mods när Jimmy bytte samtalsämne.
- Det var Winston och Markus, förklarade han. De går i min klass, och är faktiskt de enda som umgås med mig ...
- Men det är väl kul att åtminstone någon vill umgås med dig, sa Jimmy uppmuntrande. De verkade ju schyssta också ...
- Jo, det är de med, sa Aaron, och tvingade i sig lite till av de äckliga makaronerna. De är inga fjortisar ...
Jimmy smålog.
- I min klass går det fullt av fjortisar, sa han roat. Och det går även en kamratstödjarfjortis där, som heter Linus Åkerström. Han passar inte ett dugg som kamratstödjare, eftersom han är med i det "coola" gänget ...
Han avbröt sig, och gav Aaron en blick. Han såg ganska fundersam ut ...
- Vad är det ?? undrade Jimmy förvånat.
Aaron fick fram ett litet leende.
- Nej, ingenting ... ljög han. Jimmy fortsatte att berätta lite om sin klass, men Aaron hörde inte på ordentligt.
Hette inte Oliver också Åkerström i efternamn ?? Isåfall var det ju väldigt överdrivet att Aarons och Olivers storebröder gick i samma klass ...
Ifall Jimmy hade vetat att Linus lillebror mobbade Aaron, så skulle det nog inte bli så kul för honom, det var Aaron säker på , för man kunde aldrig veta vad Jimmy kunde vara kapabel till ...
(Oliver)
Oliver släpade sig iväg till skolan med William på måndagsmorgonen, trots att han mycket hellre hade velat ligga kvar där hemma och sova.
Hans mamma, Linus och Amanda hade övertalat honom att ge sig iväg till skolan, och de hade bett honom att inte skolka, så Oliver skulle försöka klara av en hel skoldag idag, som han inte hade gjort på oerhört länge ...
Men det gick ju såklart lättare ifall han umgicks med William, för det fick honom att känna sig mer avslappnad.
På geografin skulle klassen fortsätta att jobba med sina grupparbeten, och Oliver kunde se Aaron gå och sätta sig bredvid Jack, som han hade blivit tillsagd att jobba med, men Jack såg ut att inte vara på humör för någonting idag, han såg ganska så ... nedstämd ut ...
Oliver gav honom en förvånad blick. Ofta att såna som Jack kunde ha det svårt, det verkade inte möjligt precis ...
Oliver stötte lätt till William, som satt bredvid honom i klassrummet.
Det var meningen att de skulle jobba på sitt grupparbete om USA nu, det visste han, men han kunde inte låta bli att fråga William ifall han visste något om Jacks konstiga humör ...
- William ... ?? sa han lågt, och William vände blicken till honom.
- Vad är det ?? undrade han, i samma låga ton. Ifall deras geografilärare fick reda på att de viskade under lektionen, så skulle hon nog inte bli särskilt glad, för hon hatade när eleverna inte jobbade med det de skulle ...
- Har du sett hur ledsen Jack ser ut ?? frågade Oliver i ännu lägre ton, och William sneglade på Jack, som satt snett bakom honom och Oliver i klassrummet.
- Han ser inte speciellt glad ut precis ... viskade han till Oliver.
- Vad tror du kan ha hänt honom ?? undrade Oliver, och William ryckte på axlarna.
- Oliver och William, kan ni vara tysta ?? undrade deras geografilärare Veronica irriterat. Annars kommer ni att komma efter i erat grupparbete ...
Oliver blängde på henne, men bestämde sig för att vara tyst, och fortsätta skriva på sin faktatext om USA, som han för övrigt bara hade skrivit två meningar på hittills.
Det jobbiga var att Veronica hade sagt till eleverna att de inte fick skriva av text direkt ur sina geografiböcker när de letade efter fakta om landen de skulle skriva om, utan att de måste kasta om orden i meningarna först,
vilket Oliver tyckte var totalt meningslöst.
Ifall han hade sluppit att kasta om orden i sina meningar, så skulle han ha kommit betydligt mycket längre än bara två meningar i sin faktatext ...
Han suckade uttråkat, och kastade en blick på klockan. Det var hela 40 minuter kvar av lektionen, fan alltså, hur skulle han överleva ??
William hade ju en mycket lättare uppgift än honom ...
Han behövde ju bara läsa igenom faktatexterna om USA i sin geografibok, och sen stryka över de viktigaste meningarna, så att Oliver kunde kasta om orden i de, och skriva upp de på sitt papper ...
Det kändes som en hel evighet innan lektionen äntligen tog slut, och Oliver skyndade ut ur klassrummet det fortaste han kunde. Han hade övervägt flera gånger att slå sönder den idiotiska klockan som hängde på väggen i klassrummet, eftersom visarna hade rört sig så överdrivet sakta ...
- Fan vad det suger med geografi !! stönade William, när han och Oliver var påväg till sina skåp. Eller hur, Oliver ??
- Mm, som fan instämde Oliver, och låste upp sitt skåp. Så jävla onödigt liksom !!
Han slängde hårdhänt in sin slitna geografibok, och den landade på skåpsgolvet, där den gjorde sällskap av flera andra böcker, och en hel drös av linjerade skrivpapper. Oliver hade det inte ett dugg iordninggjort i sitt skåp, så det tog alltid ett tag för honom att hitta sina rätta böcker och så ...
Han tog sig en titt på sitt schema, och stönade ofrivilligt till. De hade matte nu, matte !!
Direkt efter en tråkig geografilektion, det borde ju inte vara tillåtet !!
William kom och ställde sig bredvid Oliver med ett fast grepp om sin nedklottrade mattebok, och Oliver suckade.
- Fan i helvetet alltså !! utbrast han, och gav sitt skåp en hård spark, innan han började leta reda på sin mattebok.
Jag had glömt att vi hade matte nu, jag orkar fan inte !!
- Men ta det lugnt, sa William. Efter matten så har vi iallafall 30 minuters rast ...
- Utan den så skulle jag nog dö ... mumlade Oliver frånvarande, och fick fram sin mattebok, som hade legat och trängts med de andra böckerna på golvet.
Han smällde igen sitt skåp, och låste det, innan han följde med William bort mot mattesalen.
Flera elever från klassen stod redan utanför och väntade på att lektionen skulle börja, och Oliver fick syn på Denise, Tuva och Elina, som stod och småfnissade åt honom i ett hörn, men han ignorerade de totalt.
- Jag tror att du skulle behöva börja i en lite lättare mattegrupp, Aaron, hörde Oliver 8D:s mattelärare Katarina säga, och han vände sig hånleende mot Aaron, som satt alldeles bakom honom i klassrummet.
Halva mattelektionen hade redan gått, och Oliver hade haft urtråkigt, ända tills han fick höra läraren säga de där orden till Aaron, och det var då som han hade skinit upp ...
- Va ... varför då ?? hörde han Aaron säga med besviken röst.
- Jo, du har ju lite svårt för att hänga med när vi räknar, förklarade Katarina lågt. Du har svårt för att koncentrera dig på lektionerna, och du har ganska svårt för att sitta still ...
Trots att hon pratade så tyst, så kunde Oliver höra varenda ord hon sa, och han såg roat på Aaron, som ignorerade hans blick, och såg ner i golvet. Hela klassen verkade lyssna nu, eftersom det var så tyst i klassrummet, men Katarina verkade inte märka något, utan fortsatte bara prata på, samtidigt som Aaron blev allt rödare och rödare i ansiktet. Tydligen var han medveten om att alla satt och lyssnade ...
- Så jag föreslår att du börjar i den lite lättare mattegruppen redan imorgon, Aaron ... sa Katarina vänligt. De jobbar i ett långsammare tempo där också ...
- Jaha, okej ... mumlade Aaron tyst, och det såg ut som om han höll på att skämmas ihjäl.
Oliver njöt för fullt.
- De där beskrivningarna stämde ju bra in på en person som har ADHD, sa han tillräckligt högt för att hela klassen skulle kunna höra. Har du damp, Aaron ??
Det blev ännu tystare i klassrummet än det redan var, och Aaron fick tårar i ögonen. Det såg ut som om han svalde för att inte brista i gråt.
Han stirrade envist ner i golvet, och Katarina såg irriterat på Oliver.
- Så säger man inte, Oliver !! sa hon skarpt, och Oliver smålog.
- Jag ställde ju bara en enkel fråga, sa han oskyldigt.
Katarina skakade på huvudet.
- Fortsätt jobba allihop, sa hon irriterat. Och ni behöver inte göra så stor affär av att Aaron ska byta mattegrupp ...
Oliver himlade med ögonen, och återgick till att försöka räkna ut sina mattetal. Han kunde se i ögonvrån att några av eleverna vågade sig till att blänga på honom för att han hade varit "taskig" mot Aaron, men han brydde sig inte.
Han hade ju för fan bara ställt en enkel fråga ju !!
- Oliver.
Oliver snodde runt, och fick syn på Markus. Mattelektionen var slut, och han stod vid sitt skåp för att lägga in sin mattebok.
- Mm, vad är det ?? frågade han nonchalant, och vände ryggen åt Markus, samtidigt som han slängde in sin mattebok i skåpet, och låste det.
- Varför var du så taskig mot Aaron för ?? frågade Markus irriterat.
- Vadå ?? sa Oliver, och vände sig mot Markus. Jag frågade bara ifall han hade damp ...
- Ja, det är ju inte särskilt schysst att fråga något sånt, sa Markus. Har det hänt något eller ??
Oliver ryckte till av förvåning. Hur kunde Markus veta det ??
- Ehm, nej ... ljög han nervöst, eftersom han visste att Markus ofta brukade genomskåda honom.
Varför skulle det ha hänt något ??
Markus suckade.
- För att det syns på dig, förklarade han lågt. Och du beter dig som om det har hänt något också ...
Innan Oliver hann svara, så kom William och ställde sig bredvid honom och Markus.
- Och vad snackar ni om då ?? undrade han, och Oliver gav honom en tacksam blick, för att han hade kommit till undsättning.
- Jag undrade bara ifall det hade hänt Oliver något, förklarade Markus. Han verkar så ...
William gav Oliver en tveksam blick, som om han övervägde ifall han skulle säga det om fosterfamiljen eller inte, men Oliver skakade på huvudet.
- Nej, Wille ... sa han bedjande. Säg ingenting ...
- Okej, sa William efter en kort tystnad. Det var inget särskilt, tillade han sen, vänd mot Markus, och Markus suckade.
- Nehe, sa han, och lät inte ett dugg övertygad. Jaja, men ifall ni ändrar er, så är det bara att säga ...
Han gick iväg bort mot sitt skåp, där Aaron och Winston stod och väntade på honom, och Oliver andades ut av lättnad.
- Schysst att du inte sa något, sa han uppskattat till William, när de gick åt motsatt håll i korridoren.
- Jo, sa William. Men vi måste faktiskt berätta det nångång ...
Oliver suckade.
- Varför då ?? mumlade han.
- Om du te.x ska ha fest nångång eller så , förklarade William. Då måste du ju ha den i dina fosterföräldrars hus, och då borde ju de andra undra vad det där är för ställe, om de inte vet något om att du bor där ...
Oliver stönade tyst.
- Alltså, jag skulle skämmas ihjäl ifall det här kom ut !! sa han varnande, och såg sig omkring i korridoren, så att ingen var inom hörhåll. Hela mitt rykte kommer att bli förstört !! Du måste lova att inte säga någonting ...
William suckade besvärat.
- Jaja, mumlade han tyst, och Oliver kände sig genast lite bättre till mods. William bröt aldrig löften, inte Olivers iallafall ...
(Aaron)
Aaron, Winston och Markus satt på en av bänkarna i de lite mer "folktomma" korridorerna för att utnyttja sin 30 minutersrast, och Markus gav Aaron en medlidsam blick.
- Bry dig inte om det där som Oliver sa till dig på lektionen, sa han bedjande. Han var säkert bara ...
- Det var ju sant ju, avbröt Aaron nedstämt. Det Oliver sa alltså ...
Markus suckade.
- Jo, visst ... sa han tveksamt. Men det är ju liksom inget fel med att ha ... det där som du har ...
Aaron såg generat ner i golvet. Det hade varit så förodmjukande när Oliver hade sagt det där i klassrummet om att han hade damp, och han hade träffat så rätt ...
Varför kunde Aaron inte bara få vara normal som alla andra ?? Det var så orättvist !!
Ett plötsligt ljud fick Aaron att titta upp, och han fick syn på två killar i korridoren som närmade sig.
En av de var lite längre än den andra, hade ljusblont hår med lite lockar i, isblå ögon, och var klädd i ett grått brottarlinne och svarta mjukisbyxor.
Den lite kortare av de var ... Aaron kunde knappt tro det men han tyckte faktiskt att han var ... söt ....
Han förvånades bara vid själva tanken att han tyckte det, eftersom han inte var bög, men alltså den där killen var verkligen ... Han var ju jättesöt ju !!
Han hade brunblont hår, fast en lite mörkare brun färg på underhåret, chokladbruna ögon, och var klädd i en röd huvtröja och svarta jeans. Flera slingor av hans hår hängde ner i ansiktet på honom och täckte en del av hans fina bruna ögon, och hans leende var alldeles underbart ...
Aaron blev alldeles knäsvag vid åsynen av honom, trots att han satt ner, och han kunde knappt slita blicken från honom ...
De både killarna kom allt närmare, och de gick och småskrattade åt någonting, men den ena av de, han med det smålockiga håret, slutade genast att le när han fick syn på Aaron, Winston och Markus.
- Hej Markus och Winston, sa den, enligt Aaron söta killen, när han passerade bänken, och Winston och Markus hälsade vänligt tillbaka. Killen med det smålockiga håret fick till ett litet leende även han, och hälsade en aning kyligt på Winston och Markus, innan han fortsatte bortåt med den andra killen.
Aaron såg länge efter de, innan han vände sig till Markus.
- Vilka var det där ?? frågade han nyfiket, och kunde knappt dölja den otåligheten han hade över att få veta den söta killens namn ...
- De heter Joel och Oskar, förklarade Markus. De går i 7C ...
- Vem är vem av de ?? for det ur Aaron, nästan lite för snabbt, och han hoppades att Markus inte skulle förstå att han hade tyckt att den ena av de där killarna var riktigt söt ...
Markus såg lite förvirrat på Aaron först, men återfann sig snabbt.
- Jo, han som blängde lite på oss är Joel, och han andra är Oskar, berättade han. Varför undrade du det ??
- Nej, jag bara undrade, sa Aaron snabbt, men kunde inte låta bli att tycka att Oskar var ett riktigt fint namn på en sån söt kille ...
Men vadfan !! tänkte han irriterat, och slog till sig själv lite på huvudet. Såna tankar fick han inte tänka, han var ju kille, och han var intresserad av tjejer !! Ebba var ett levande exempel på det ...
Aaron såg att Winston och Markus såg lite förvånat på honom, och han smålog lite nervöst, vilken tur att de inte kunde läsa hans tankar !!
De måste antagligen ha tyckt att det såg ganska konstigt ut att han satt och slog sig själv i huvudet ...
- Förresten, sa Aaron snabbt, för att byta samtalsämne. Varför blängde den där Joel så på er ??
Winston och Markus såg tveksamt på varandra.
- Jo, alltså ... började Markus. Det får vi egentligen inte säga ...
- Va ?? sa Aaron förvånat. Varför inte ??
Markus suckade.
- Jo, det är ganska privat om man säger så, förklarade han. Det är inte så många i klassen som vet om det ...
Aaron gav Markus en förbryllad blick. Vad var det han snackade om egentligen ??
- Du menar att ni tänker hålla det hemligt för mig ?? sa Aaron sårat.
Markus skruvade besvärat på sig, och sneglade lite på Winston, som såg lika nervös ut som honom själv.
- Lovar du att inte säga det till någon då ?? undrade Markus tillslut, och såg rakt på Aaron.
Aaron nickade.
- Självklart, sa han. Berätta bara ...
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Harrypotterlover - 10 feb 09 - 19:49- Betyg:  | Ush för Oliver!! Att han bara vågar säga så där till Aaron *mörda*. Undrar hur det skja gå för Aaron nu när han tycks "gilla" killen. Fast, jag vet inte riktigt om jag gillar tanken på att Aaron skulle vara bög liksom :S Men, du är författaren på denna novell ^^
//Sara | | Dalvana - 18 dec 08 - 20:49 | Du får nöja dig med "bra" sålänge. För jag bara måste se nästa del, ehehehe.
Sorry, men jag kompenserar med en längre kommentar (AAAA) | | _mos_ - 18 dec 08 - 12:29- Betyg: | | oo intrigerna tätnar! Meer! | | RedOceania - 14 dec 08 - 13:11- Betyg: | Bra del, för nu kom det lite nya händelser ju. ;)
Man kan ju såklart tycka att någon av samma kön är söt, fast det är ju inte precis så man blir knäsvag. :P
Eftersom han strävar efter att vara så "normal" som möjligt, så kommer han inte kunna erkänna att han är homosexuell/bisexuell, för han är ju inte tillräckligt stark för att stå för vem han är osv..
Längtar till nästa del. :)
/T | | _ricki_ - 12 dec 08 - 22:27 | | Men sådär får man inte sluta:O Nu kräver jag en ny del (A) och du vet förmodligen redan att jag tkr du skriver riktigt bra (: / Rick | | Justmyfault - 12 dec 08 - 21:42- Betyg: | | Jättebra! :) | | emmchen - 12 dec 08 - 21:14 | | Aaaahhh,måste få höra fortsättningen :DD Skit bra;) | | Toker - 12 dec 08 - 19:37 | okej, svårt att inte skriva likadana kommentarer hela tiden..
Men det var en bra del även detta, elakt av dig att sluta just där ;)
höhö mailmailmail! (Y) | | Melowa - 12 dec 08 - 19:22- Betyg: | | FY SÅ ELAK DU E! | | vissenros - 12 dec 08 - 18:05- Betyg: | så spännande!!!!!!!!! Du kan inte bara sluta så där!!
Jag blir ju helt galen, vad ska hända!!!
supersuper bra del!! Jag längtar verkligen till nästa del! :D | | Ciissii - 12 dec 08 - 10:23 | | väldigt bra! | | PlEaSeKiLlMe - 12 dec 08 - 07:14 | | super duper bästaste del ju!!!!!!!!!!!!!!!! | | sandruskapuska - 12 dec 08 - 03:11- Betyg: | Aaaah, jag måååste veta
Superdel btw. gillar aarons "söta" tankar<3 |
|
|
|
