2. Med gråt i halsen och kräk i håret |
Jag är ingen fabrik, det hoppas jag att ni förstår.
Kapitel 2
Myran reser sig darrande upp. Hon tittar sig panikslaget runt. Hon ser ner på sina händer som skakar våldsamt. Plötsligt känns allt så avlägset. De där händerna känns som om de till hör någon annan.
Någon annan som har blivit rånad. Någon annan som springer fram till port dörren. Någon annan som slår in portkoden och som rusar upp för trapporna. Någon annan som rusar in i lägenheten och sjunker ner på hallmattan med huvudet mellan knäna.
Men det är inte någon annan, det är hon, Myran.
Hon springer till toaletten och hinner precis fram innan hennes mage vänds ut och in och en gull sörja plaskar ner i toalettstolen. Hon sjunker darrande ner på det kalla kakelgolvet.
Lägenheten är mörk och tom.
- Var är Bosse? mumlar hon för sig själv.
Hon reser sig upp och tar stöd mot handfatet. Små stjärnor dansar framför hennes ögon och hon står kvar tills de försvunnit. När hon möter sin egen blick i spegeln tittar hon snabbt bort.
Myran går ut i köket. Det är litet och luktar illa från soppåsen. På bordet ligger där en lapp från Bosse.
Är hos Majken och Lena och ser på fotboll, finns fiskpinnar och potatismos i kylen // kram, pappa
Hon stirrar på orden länge innan hon med en snyftning knycklar ihop lappen och kastar den på golvet. Utan att hon vet hur det går till ligger hon plötsligt i sin säng med pyjamasen på. Hon blundar och tömmer huvudet på tankar. Plötsligt öppnar hon ögonen skräckslagen. På snabba fötter går hon upp igen och låser dörren till sitt rum.
Det blir en lång natt. Mardrömmar terroriserar henne, jagar henne. När hon vaknar är hon kallsvettig. Hon känner flera gånger att hon behöver kräkas men hon vågar inte gå till toaletten. Flera gånger kastar hon sig darrande hur sängen för att springa till toaletten för att kräkas men så fort hon ska låsa upp dörren är det något som tar emot. Det går helt enkelt inte att låsa upp.
- Myran!
Hon vaknar med ett ryck. Först förstår hon ingenting. Någon rycker i dörren. Vem är det som vill in? Har de kommit tillbaka för att döda henne? Hon greppar efter något att försvara sig med. Det första hon får tag i är kudden och hon trycker den hårt mot kroppen.
- Öppna Myran, hörs Bosses irriterade röst genom dörren, varför har du låst?
Myran andas lättat ut. Det är bara Bosse. Men sen slår paniken henne igen. Vad ska hon säga till honom? Plötsligt börjar hon hyperventilera när vad som hänt och vad som blir konsekvenserna sköljer över henne med full kraft. Hon kryper ihop i fosterställning under täcket och försöker att andas normalt. Försöker skapa en liten parallellt universum att fly in i.
- Myran? Kommer Bosses röst igen, mer orolig den här gången, är du sjuk?
Hon öppnar munnen för att svara men det går inte. Det kommer inte ut några ord, hur mycket hon en försöker.
Bosse trummar med fingrarna på dörr posten och suckar.
- Jag måste åka till jobbet nu, hoppas att du mår bättre senare.
Han stegar fram och tillbaka i lägenheten ett par gånger innan det smäller i ytter dörren och Myran är ensam.
Helt ensam.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Melowa - 7 dec 08 - 21:17- Betyg:  | | Nej så hemskt :( |
|
|
|
