all that is left of you - 2 |
kapitel 3 :* läs och kommentera <3
~ evve
kapitel 2
Regnet smattrade mot fönsterrutan då jag satt och kikade ut igenom det tunna glaset. Jag stödde hakan i handflatan och gav ifrån mig djupa suckar då och då.
När släktträffen börjat ta slut, och de flesta hade begett sig hemmåt, smet jag upp på mitt rum och låste dörren. Det var då tårarna hade kommit.
Jag grät för Drake, för min far, och för min familj.
Jag grät för att jag inte ville leva under de regler som varit bestämta sedan Emery bildade släktet, för att det var så orättvist.
Och det värsta var attt jag inte kunde göra något. Förutom att sitta still och vänta på en förändring från Emerys sida. Vilket inte skulle hända förens kanske om hundra år...
"Bailey?"
Jag torkade snabbt tårarna och vände mig om.
"Jag har sagt att du inte bara kan dyka upp sådär!" fräste jag åt henne.
"Jag var orolig, du svarade inte när jag kallade på dig..." började Alecia.
"Jag kanske är upptagen med annat." muttrade jag och fortsatte kolla ut ut igenom fönstret.
"Jaha..." sa hon försiktigt.
Jag suckade och slöt ögonen.
"Varför kan du inte berätta Bai?" suckade hon och jag hörde min säng trycktes ner när hon satte sig.
"För att du aldrig skulle förstå." viskade jag.
"Varför säger du så?" sa hon sårat.
"Därför att ingen kan förstå..." mumlade jag lite halvt irriterat.
"Try me." jag kunde nästan höra flinet som spred sig över hennes fylliga läppar.
Jag suckade och hoppade smidigt från stolen så att jag sedan satt på fönsterbrädan med huvudet vänt mot Alecia.
"Det..." jag suckade."Det finns en ...kille med i det hela." började jag sakta.
Alecias vackra ansikte sprack upp i ett leende.
"Är det sant!? Jag visste det ! Vem är det?" strålade hon.
"Ta inte ut glädjen i förväg." mumlade jag nervöst.
"Berätta mer då." sa hon ivrig och tog en kudde i famnen.
"Ja det är ju då en kille, men det kan inte bli något mellan oss två..."
"Varför?" avbröt hon.
"Ville du veta eller inte!?" fräste jag.
"Oj, förlåt. Fortsätt."
Jag harklade mig.
"Olycklig kärlek handlar det om."
Hon såg ut att tänka.
"Men varför kan det inte bli något mellan er?" frågade hon försiktigt.
Jag bet mig i läppen och tvekade.
"Därför att han inte är särskilt omtyckt här." sa jag lågt, nästan i en viskning, och jag blev förvånad över att hon ens hörde mig. Hon skakade på huvudet.
"Snälla, säg att det inte är så som jag tror..." viskade hon med sorgsna ögon.
Jag tittade ner i mitt knä med glansiga ögon.
"Bailey nej, du kan inte...!" utbrast hon i en hes viskning.
"Jag älskar honom..." försökte jag.
"Dom dödade vår far! Du kan inte älska nån från deras sort!?" fortsatte hon upprivet.
"Det är därför jag inte ville berätta nått...." fortsatte jag i en viskning.
Alecia suckade otåligt.
"Vem av dom?" frågade hon kort.
"Drake..." svarade jag.
"Nicholas son."
"Jag vet."
Det blev en pinsam tystnad. Alecia kollade rakt framför sig med tom blick medans jag, fortfarande sittandes på fönsterbrädan, kämpade för att hålla tårarna borta. Jag var glad över att hon inte sprungit ner och berättade alting för Emery, utan att hon satt kvar, men jag var fortfarande nervös över vad hon skulle göra sen.
"Hur länge har det pågått?"
Jag ryckte till över Alecias plötsliga uttalande.
"Ungefär två månader." svarade jag.
"Kommer det fortsätta?"
Tystnad.
Jag visste inte vad jag skulle svara på den frågan. Jag ville att det skulle fortsätta, jag ville det så mycket att det gjorde ont. Men jag visste att det inte skulle funka, och det var det som sakta tog livet av mig.
Jag öppnade munnen, men ut kom inga ord. Vad skulle hon säga om jag svarade ja? Hur skulle jag klara av att ljuga, genom att säga nej?
"Bailey, kommer det fortsätta?" frågade hon igen.
"Vad vill du jag ska svara på det?" kom det tillslut.
Hon hoppad eupp på fönsterbrädan och satte sig mittimot mig.
"Jag vill veta om du vill fortsätta träffa honom." hon hade ändrat tonfall från kort och kall, till mjuk och förstående. Men jag visste inte om hon spelade eller inte.
"Kommer du säga något...?" frågade jag nervöst.
Hon såg ut att brottas med sina tankar och kollade på mig med en osker blick.
"Nej, " sa hon sedan bestämt."Nej det kommer jag inte."
Jag andades lättat ut.
"Isåfall ja...Ja jag vill fortfarande träffa honom."
Hon slöt ögonen och pressade ihop läpparna.
"Om Emery får reda på det..." började hon.
"...Kommer mitt huvud ligga på ett silver fat, jag vet." avslutade jag."Men jag älskar honom, så mycket Ali." min röst var svag och darrig, men jag försökte stå på mig.
"Detta är inte bra, förstår du vad som kan hända ifall någon får reda på det?"
"Tror du inte jag har tänkt på det va?" fräste jag.
Hon suckade.
"Jag stöttar dig. Står bakom din rygg whatever, men om Emery, April eller Anona, eller vem fan som helst, får reda på det så finns det inget jag kan göra. Och då får du stå på egna ben."
"Jag uppskattar det, men det är bäst att du håller dig utanför. Jag vill inte dra in dig i något sånt här."
Hon skrattade.
"Du kan inte göra detta ensam vännen."
"Jag har klarat mig i nästan tre månader, så jag tror nog hur jag vet hur jag ska göra." sa jag och flinade.
"Gör du säkert... Du har mycket att förklara för mig."
"Det är en lång historia."
Hon log med en glimt i ögat.
"Jag har tid."
Jag spärrade upp ögonen.
"Så du menar alltså att jag ska berätta allting från början här och nu?" frågade jag förvånat.
"Går bra för mig, så japp."
"Du kommer bli uttråkad..."
"Tror jag inte."
Hon log utmanande mot mig, och jag besvarade det med ett retsamt flin.
"Detta kommer ta tid, somna inte bara." varnade jag.
"Åhh du detta är för spännande och absolut för osmart för att jag skulle kunna somna." hon skrockade.
Med en suck gned jag mig i ögonen. Tittade ut igenom fönstret, det hade slutat regna, försökte hitta en bra början.
"Kommer du ihåg margona-kriget i norr?" frågade jag.
Hon fnös.
"Hur skulle jag kunna glömma det?"
Jag tog ett djupt andetag.
"Det var där allting började..."
vad tycker ni ?:D blev ganska nöjd med detta, fast det blev jätte kort för att vara skrivet av mig xD bara två a4 typ när jag brukar skriva fyra eller fem x'dd men iallafall hoppas att ni tyckte om det ändå :*
jag hade liksom tänkt sova nu, men jag vill att ni ska veta en sak först ...: jag behöver luft, och vad är kommentarer? SVAR; LUFT ! så glöm inte
k o m m e n t e r a (a'
pussss på er :*<3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | ThisIsJustMe - 25 dec 08 - 22:59- Betyg:  | ÅHH! Asså shit!!!
Du skriver som värsta guden ju!!
Nu ger jag dig lite luft :D
Haha men asså verkligen! Så GRYMT bra!! :)
Ge mig lite av din talang människa!!!!
Ska fortsätta att läsa nu,
men jag vill fortfarande ha lite talang av dig!! :D | | the-rose - 9 dec 08 - 19:04- Betyg: | ohh du måste skynda dig med nästa del =) Vad snäll alice var=P
jättebra skrivet | | Chillaah - 7 dec 08 - 21:19 | madde: tack hjärtat !!!:*<333
jessicakarlsson: hahaha naauw kaka till dig som tack :*<3
MsAnanas: åååh tack ! guud vad gla' jag blir ^^<3
swejk: tack :D jappsi :D<3
justmyfault: tack !:D
cissilarsson_: du är för gullig :* haha jag trodde också att hon skulle springa och tjalla men jag ändrade mig visst x'd<3
rosapapper: taack :D<3
Horsegirl: hahah tack :D gör du så:D | | HorseGirl - 7 dec 08 - 21:03- Betyg: | | skit bra... har enu inte läst första delne men gillar den... ska bara läsa den första nu...:p | | Rosapapper - 7 dec 08 - 17:07- Betyg: | | Gud så bra du skriver:D skynda dig med fortsättningen | | cissilarsson_ - 7 dec 08 - 14:23- Betyg: | Åh, så himla bra! Jag trodde nästan att Ali skulle springa och skvallra för Emery! Hoppas nu att hon inte säger något!
Hur bra som helst!
Maila när nästa del kommer? (A)
<3<3<3
/adhara | | Justmyfault - 7 dec 08 - 14:14- Betyg: | | Jättebra! :) | | Swejk - 7 dec 08 - 13:30- Betyg: | | Jättebra!! Maila nästa? <333 | | MsAnanas - 7 dec 08 - 13:00- Betyg: | | Jag tror ärligt talat att du kan bli en riktigt bra författare när du blir stor. | | JessicaKarlsson - 7 dec 08 - 12:23- Betyg: | fortfarande lika kär i novellen som tidigare, :O haha :)
du skriver helt jävla underbart, vet du de? :O
jag älskar dina noveller!! <3
mejla nästa del :)) | | Maadelen3 - 7 dec 08 - 12:15- Betyg: | (madde läser igenom en gång till eftersom hon var aningen trött igårkväll)
SHIT EVVE! FAN VAD BRA!
KLART DET ÄR BRA ÄVEN OM DET ÄR KORT?! VAD TROR DU EGENTLIGEN? att vi bara läser för att du skriver långt? ^o) Nej, o nej! ;o du skriver så himla underbart att det faktiskt inte gåratt uttrycka i ord!
det är så himla wonderful! och jag VET att kajsa skulle tycka det med om hon läste ;D fast, läser hon hajn? =D
iaf så tycker hon att du skriver bra och hennes hjärna är min för stunden så hon älskar det du skriver just nu hursomhelst =D
MEN FATTA HUR UNDERBART BRA DU SKRIVER EVELINA?!
Tidningsurklipp:
Evelina Löfgren, världens nya älskling, den bästa författarinnan vi sett i åratal, har åter igen gjort det! Ännu en fantastisk del av en av hennes som vanligt fantastiska noveller har utkommit. Världens befolkning jublar över detta under som vi fått, de jublar över att himlen skänkte deras änglalika skrivargudinna till oss här på jorden!
Vi på redaktionen kan bara göra detsamma.
Vi håller på dig, Evelina, vi vet att du klarar av att skriva en bok när som helst, så vi bara väntar.
Släck världens hunger, Evelina, det kan du. Du kan släcka den med det du skriver, eftersom det vi hungrar efter är mer att läsa från dig! Du får en att sitta här, otåligt eller tålmodigt, och bara vänta på mer, vänta på mer av detta underverk!
Du får oss inspirerade, Evelina, inspirerade att ´prova våra egna vingar, trots att vi vet att vi aldrig kommer klara det som dig.
Vi kan bara säga tack. Tack, gummandarling, att du ger oss lyckan att gång på gång få läsa alldeles fantastiska verk! Tack!
mwihihihi! jaaa, de är ju då så jag kännner =D hihihi (a,
men eftersom jag fortfarande är dampflumm men måste pluggga och vill ha ut lite info från min sistah, så måste jag avsluta denna korta kommentar här :(
men du skriver alltid wonderful! (eller ja hur det nu stavas xd)
skriv mer, supertrio medmarodör sirre! ;D <3<3<3<3<3<3<3<3<3<3 <3<3<33<3<3<3 | | Maadelen3 - 7 dec 08 - 01:25- Betyg: | Reporter: Förstod du inte riktigt vad jag menade förra gången vi talades vid? Jag kanske inte tog det nog tydligt..?
Evelina: Vad menar du?
Reporter: Ja, att du är den bästa, kvinnliga författaren vi någonsin har sett..?
Evelina: Men, var inte det endast om marodörnovellen?
Reporter: Jaha, så det var på den punkten jag var otydlig. Nej, världen har röstat fram dig som den bästa författarinnan på flera år, i vad du än skriver. Det finns dem som läser dina noveller gång på gång och bara hungrar efter mer, hungrar efter möjligtvis en bok av dig.
Evelina: Nejmen, gud vad gulligt!
Reporter: Jag vet att din vän Bögjamie hade en hälsning till även denna intervju; Hon hälsar, och jag citerar: Du är den bästa vi någonsin sett evve, du äger sönder allt och alla och ajg vet inte vad jag skulle göra om du inte laddade upp dina verk! It's my day, okay?!
Evelina: Men gud..
Reporter: Ja, och så känner vi alla. De älskar dig där ute i världen, du är deras stora drog, deras egna blandning heroin..
Evelina: Ge mig bara nobelpriset nnuva? =)
Reporter: visst, det blir bra! =D
nejmen xd jag är dampig men så fucking trött att kommentaren blir skitd¨ålig :s
ursäkta! :s
men du skriver bääääästast! =D
men eh, ah.
eftersom jag är sjukt äckligt trött så vet jag inte vad jag ska skriva, em njag kommenterar antagligen imorrn då, ehehe.
du skriver ändå bäst =D
färdig med fuffens (a, :* <3 |
|
|
|
