Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

från djupet av mitt hjärta [kapitel 4]

hastade för mycket på slutet ^^ detta kapitlet är till MsAnanas som snäll bad om ett nytt kapitel ikväll :)
måste bara påminna er om att detta är det sista kapitlet som är färdigt, och att det kommer dröja tills kapitel fem.
kraamar evvee<3


kapitel 4
hej titta på mig jag är en vampy!
"Jess, vänta."
Jag var halvvägs nerför trappan och Charmayne förökte förtvivlat stoppa mig och förklara. Men varje gång hon kom nära backade ifrån henne igen. Ace följde efter henne och Blake gick sist med tom blick.
"Håll er borta från mig!" sa jag med gråten i halsen och flydde in i köket. Som från ingenstans dök Ace upp framför mig och blockerade vägen. Jag gav ifrån mig ett förkräckt tjut.
"Hur gjorde du det där!?" utbrast jag.
"Jess, lyssna nu." sa Charmayne lugnt bakom mig och jag hoppade till.
I mina tankar såg jag hur jag blev attackerad av Blake och Ace medans Charmayne stod och skrattade, och sedan började dricka mitt blod. Jag kände kalla kåror längs ryggraden.
"Vi är inte här för att skada dig." började hon sakta.
"Det trodde vi att du redan förstått." tillade Ace.
"Ursäkta min reaktion för det är ju faktist så att jag träffar på nya vampyrer varje dag." sa jag sarkastiskt. Charmayne gned sig i ögonen och låtsades inte om vad jag sagt.
"Vi är här för att beskydda dig."
"Hur kan jag veta det?"
"För om vi velat döda dig hade du inte stått här nu!" fräste Blake.
"Blake..." varnade Charmayne då hon såg min blick. Han tystnade och blängde på henne.
"Vi har svurit en ed på att se till att du inte blir skadad..."
"...men om ni inte hade gjort det hade ni inte haft några problem med att döda mig här och nu?" envisades jag.
Charmayne kom av sig, öppnade munnen, men stängde den sedan igen.
"Jessica, snälla." bönade Ace.
"Vi går in och sätter oss i vardagsrummet." suckade jag och gick före de andra ut.
Jag satte mig i soffan, men när Ace satte sig bredvid mig flyttade jag automatiskt längre till höger.
Charmayne, katten, hoppade upp i Blakes knä, och han började stryka henne försiktigt över ryggen. Jag tittade på honom och försökte se vad han tänkte, men det var omöjligt.
"Berätta nu." sa jag när alla satt sig runt soffbordet.
"Det finns inte mycket att berätta." muttrade Blake.
"Du vet ju att vi är...du vet vad vi är." började Ace och jag nickade stelt. "Du vet vad dom som attackerade dig var för något. Dom var här för att döda dig, så nu vet du det också." Han skrattade och det drog lite i mungipan på mig."Vi, jag Blake, Charmayne och några andra, skyddar dig från dom."
"Men varför?" frågade jag. Han svarade inte.
"Jess kan du inte bara förstå att du inte är redo för all information?" sa Blake och han såg med sorgsna ögon på mig. Jag kunde inte låta bli att känna medlidande för honom, han verkade plågas över någonting.
"Han kallade mig månvandrare, vad betyder det?" frågade jag vänd mot Charmayne.
"Det vet jag faktist inte." sa hon och tittade på Ace och sedan på Blake.
"Månvandrare kallas dom som kan se in i framtiden. Det sägs att dom härstammar från månen." förklarade Blake och lyfte ner katten på golvet. Jag började skratta, men slutade genast då jag hörde hur tillgjort det lät.
"Så det där monstret trodde att jag kan se i in i framtiden?" skrockade jag. Ingen sa något och jag förstod att ingen skulle svara.
"Får jag fråga en annan sak?"
Dom tvekade men nickade sedan samtidigt på sina huvuden.
"Hur länge har ni...alltså, hur länge har ni varit...?" Jag hittade inget bra sätt att säga det på men dom förstod mig.
"Början av första världskriget." berättade Ace.
"Jag var sjuksyster under andra." sa Charmayne, och min blick drog mot Blake.
"Årsskiftet mellan artonhundra talet och nittonhundra talet." sa han .
"Så du är inte deras mamma?" frågade jag. Charmayne skrattade.
"Nej, eftersom dom i själva verket är mycket äldre än mig."
"Och ni två är inte bröder?" Blake skakade på huvudet.
"Men ni är så lika." sa jag lågt.
"Man brukar få lika drag från den man blir biten av." berättade Blake.
"Får jag fråga vem som bet vem?" undrade jag försiktigt.
Alla kollade på Blake, vars ansikte blev blekare än vad det redan var.
"Det är mitt fel att dom blev de monster dom är idag." sa han lågt.
"Ähh kom igen Blake. Jag bad dig ju själv." sa Ace och log svagt."Blake och jag var bästa vänner och krigade tillsammans under första världskriget. Jag hade anat vad Blake var, så när jag blev svårt skadad och låg på min dödsbädd, bad jag honom bita mig."
Tydligen verkade detta var ett mer känsligt ämne för Blake än för någon annan för hans ansikte såg spänt ut medans kindbenen rörde sig ju hårdare han bet ihop tänderna.
"Vi krigade också tillsammans under andra världskriget, och det var då vi träffade Charmayne. Hon var som en mor för oss." sa Ace och Charmayne log varmt mot honom.
"Jag höll på att lägga om ett bandage då en bomb blev släppt bara någon meter från tältet." förklarade hon.
"Vi kunde inte låta henne dö." sa Ace och tittade ner i bordet.
"Vem av er...?"
"Blake, han hade redan gjort det innan. Jag var fortfarande ganska ny om man jämförde med honom."
"Vem bet Blake då?"
Ace bet sig i läppen och Charmayne kollade medlidsamt på Blake.
"Min far." sa han mellan sammanbitna tänder. Jag tappade andan, och frågade inget mer om den saken. Det blev en pinsam tystnad och vi alla tittade ner i bordet en lång stund innan någon sa nått.
"Detta var jag inte beredd på." suckade jag.
"Jessica, förlåt oss. Vi kunde berättat på ett bättre sätt, men det blev så plötsligt. Vi har bevakat dig sen igår då skolan slutade, och vi trodde inte att något sånt här skulle hända så snart." förklarade Charmayne.
"Kan vi...kan vi bara sluta prata om detta? Jag måste börja städa..." suckade jag och reste mig.
"Vänta, det kan vi ta hand om." Blake reste sig upp och flinade retsamt. Innom trettio sekunder var allt städat och på sin plats, och jag kollade chockat runt omkring mig.
"Jag ska inte ens fråga." flinade jag.
Charmayne satte sig ner i en stol och la en hårlinga bakom luggen.
"Är alla vampyrer så vackra?" kom det ur mig, medans jag granskade Charmaynes rörelser.
Blake började skratta, ett melodiskt skratt som ekade som kyrkoklockor i mina öron. Jag insåg direkt att jag hade tänkt högt och blev genast illröd i ansiktet.
"Ähh....j-jag menar..." försökte jag, men det blev bara ännu mer fel.
"Vampyrer är vackra? Tja, jag vet inte. Vi ser nästan ut som vanliga människor." sa Ace och flinade."Hade du väntat oss att se ut som dom gör på filmer?"
"Jag hade inte ens väntat att ni skulle finnas på riktigt." andades jag ut.
"Ni människor alltså, tror ni är ensamma." sa Blake och log.
"Det är ju inte precis som om ni går runt på gatan och skriker "Hey titta på oss vi är vampyrer."
Blake höjde ögonbrynen mot mig.
"Hur tror du egentligen alla historier om vampyrer, varulvar, häxor och trollkarlar och sånt, började?"
Han flinade.
"Ähm...Kanske nån gubbe som hade tråkigt?" försökte jag.
"Inte direkt," skrattade Ace.
"Jag kan fortfarande inte förstå att detta är sant. Jag tror jag drömmer..." muttrade jag.
"Egentligen skulle vi kanske väntat ett tag till, men eftersom det som hände idag..." började Charmayne men jag avbröt henne.
"Jag ska inte säga nått till någon." lovade jag och dom log mot mig.
"Nej, för då måste vi döda dig." skämtade Ace och jag fick en allvarlig min.
"Ett skämt." försäkrade han mig.
"Jess?" hördes en röst från nedervåningen.
Jag kollade mot dörren.
"Mamma är hemma, bäst att ni går." suckade jag.
"Vi ses i skolan imorn." sa Blake och log mot mig innan han öppnade fönstret.
"Hejdå Jessica." Charmayne kupade sina händer om mitt ansikte och såg mamma-aktigt på mig."Var försiktig."
"Ähh kom igen nu Charmayne, du tror väl inte att vi släpper henne ur sikte." sa Ace och himlade med ögonen innan han smidigt hoppade över sängen.
Innan jag hann säga något, hade dom fösvunnit. Gardinerna flög omkring pågrund av den kraftiga vinden, och jag kunde inte låta bli att luta mig ut, och kolla åt båda hållen när jag stängde fönstret . Inbillade jag mig, eller var det Blakes gestalt jag såg genom rutan? När jag kollade igen, var där ingenting förutom mammas bil, som stod parkerad på gatan.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Adhara - 6 dec 08 - 16:35- Betyg:
Jättebra!:D:D:D:D:D:D:D:D Har läst alla delar nu, Jättebra!:D
11augusti - 30 nov 08 - 19:57- Betyg:
Älskar den :D
Maila när nästa del kommer? (A)
LannaH - 30 nov 08 - 13:48- Betyg:
"Ähm...Kanske nån gubbe som hade tråkigt?"
Jaah, det är inte jag som glömde att läsa på ett tag (a) Men nu är jag tillbaka, fylld av kommentarsjukan! 8D <3 Jah, nu ska jag tala om för dig vad som var super dåligt i den här delen.... *pinsam tystnad* Öhmhm.. Hoppsan XD Jag liksom, råkade... Jag menar, det jag tyckte var jätte bra :) :) :) :D :D :D *ååh vilka vackra smileys XD*
Jag tyckte att allt var väldigt bra, och av någon anledning låter den här meningen väldigt allvarlig. DET MÅSTE VI ÄNDRA PÅ!! Hihihiihihihi... Vill du sjunga lite med mig? :D (a) elr... Nej, ta inte o sjung med mig! Ta o skriv på nästa del istället :D :D :D <3
För jag vill liksom ha nästa del, och då blir det inte bra om... Asså, om den inte kommer ut.. För då blir du smittad av kommentarsjukan! (vilket gör att jag skickar en till sådan här hel tråkig kommentar :D) Hahhah, gulligull XD <3 Nemen, ta o skriv mera om dessa söta vampyrer nu, och Jess ofc!! :D :D :D Jag önskar jag blev beskyddad av vampyrer... *längtande suck* Nej nej... *ryck upp dig nu, hanna!* Nu tar jag o går o klagar på någon annan som inte lagt ut en ny del istället :D ( jag tror det får bli chulia... hmph, elr JvJ kanske? ... XD)
// Hanna / LannaH / Xoonie / Marodörfan / Chillah fan / Flumgalen / ...
Chillaah - 30 nov 08 - 13:22
the-rose: jag vet inte hur länge det dröjer (a' men tack så mucho mkt :*
vemvet: tack ! ska tänka på det :)
MsAnanas: ååååh tack:*<3
madde: hahaha du är för göllig du !:** åååååh nu blir jag glad! skrivskrivskriv my little bögjamie så blir jag riktigt glad (a', pusss på jamie som skriver otroligt bästigt <3333333=D
Maadelen3 - 30 nov 08 - 13:18
HIMLARNS vad bra du skriver evvs ! =D
jättebra! =D
bäst*
men nu ska min horsirre skriva mera tycker bögjamie =D hihih (a,
meeeen nu ska jag ta och skriva litegranna för att göra dig glad, okej? =D
mwihihihii,
pussssss på horsirreeee som skriver bäääst =D <33333333333
MsAnanas - 29 nov 08 - 23:14- Betyg:
Yay :D Ah, det är skit bra. Jag brukar gilla det du skriver, men det här är nog det bästa hitills, håller med the-rose och hoppas det inte dröjer för länge till nästa del ;)
Den griper verkligen tag i en och man kan inte sluta läsa. Jag är så nyfiken nu! :D
vemvet - 29 nov 08 - 22:32
Mera beskrivningar och fyll ut dialogen mera. Annars jättebra!
the-rose - 29 nov 08 - 21:07- Betyg:
hoppas att det inte dröjer mycket till nästa del..
längtar efter den redan hahah Jättebra skrivet

Skriven av
Chillaah
29 nov 08 - 20:48
(Har blivit läst 90 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord