Dagen som man aldrig glömmer! |
Jag gick till skolan.
Nu när jag är 15 år sen en vecka sen så har alla föendras.
Jag gick till skolan med min funderingar märkte jag att jag
var sen till första lektionen.
Det var tyska och jag var bäst,men jag var tvungen att
springa för att inte bli sen.När jag skulle upp till
klassrummet var man tvungen att gå tre trappor up.
Jag fick stressa upp men när jag kom upp till andre våningen
krockade jag.
Förlåt jag märkte dig inte, det var inte meningen!
Ingen fara,jag är ny här så jag vet inte vart tyskan är?
Vet du vart den är?
Jo,jag vet vart det är för jag ska dit men vi är sena så
vi bör skynda oss.
Vi gick tillsammans till tyskan och vi kom pricis när det
var upprop.Jag satte mig ner vid ett tomt bord och hoppades
att den där killen sätter sig här med mig.Sen tänkte jag
och sa till mig själv att jag är tönten i klassen och han vill
nog vara populär.
Fröken läste upp mitt namn mitt när den där killen skulle
sitta vid mig och han börja flina när han fick veta mitt
namn.Mitt namn är Mia och han ville inte sitta med mig
och så här är det varje dag men jag vet vad han heter.
Och hans namn är Liam.
Men vid slutet av lektionen så började han gråta över att
alla skratta när de fick veta hans namn.Jag fick gå fram
till Liam och trösta honom.
Till slut så sa han att ville bli min kompis,men helt
plötsigt kom bara orden ur mig.
Vill du bli min kille så vi inte ska bli ensama.
Han började tänka och han sa till slut okej och vi blir typ
tilsammans.Men turen var bra och ingen ville mobba mig eller
Liam.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | sorgensdiktare - 28 nov 08 - 16:08- Betyg:  | jAA
va grym jag ärrr
jag får en 555555555mmma |
|
|
|
