På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

iNTE ens FJORTiS del 1

Jag satt framför teven och tittade på julkalendern. Lasse Majas detektivbyrå. De hade precis löst mysteriet med den stulna diamanten. Jag satt och drack glögg som mamma hade värmt upp till mig. Jag hade snuva och ont i lederna. Jag hade varit ute och byggt snökojjor hela dagen. Jag satt i morgonrocken som jag fick på min fjärde födelsedag. Minnen dök upp. Jag såg mina trasiga vingar och den äldre pojken. Mina ögon sjönk från teven och mamma kom in.
-Hej snorunge! Vill du ha mer glögg? Frågade hon och log med ögonen.Hon menade inget illa, jag var så förkyld så det var därför hon sa det. Jag tittade upp och smekte tungan om mina läppar.
-Nää jag vill inte. Sa jag så snällt jag kunde och gav ifrån ett brett léende. Mamma skrattade lite och gick till köket efter några pepparkakor som hon skulle hänga upp i julgranen. Jag steg upp från soffan och gick mot badrummet. Jag hade hällt i för mycket glögg. Jag stängde dörren till badrummet. Mamma hade sagt till mig att jag inte skulle låsa för dörren var rostig i handtaget, så därför kunde dörren haka upp sig och jag kunde bli inlåst. Men jag ville verkligen låsa. Jag tog risken och vred det lilla svarta låset. Det var trögt och det gnisslade till.
-Du låser väll inte? Hörde jag mammas svaga ton från köket.
-Nej då! Ropade jag till henne på ett oskyldigt sätt så hon skulle tro mig.
Jag satte mig på toaletten och tittade roat på mina fötter. Då märkte jag att de såg lite blåa ut. Jag frös inte om fötterna, jag var varm i hela kroppen av glöggen. Jag drog in andan och drog ut pappret av rullen.

Jag tog tag om låset och fösökte vrida det med all kraft jag fick fram, men låset satt fast som sten. Om jag ropade på mamma skulle hon bli arg. Jag blev nervös och föreställde mig bo i ett badrum. Jag kände paniken bubbla men lät den inte koka över. Jag försökte igen och misslyckades.
-Arla, vad dröjer där inne? Har du ont i magen, hjärtat? Sa mamma med nyfikenhet i rösten från köket. Jag svlde och försökte tänka.
-Arla är du ...
-Jo jag har ont i magen, jag ska sitta här en go stund! Avbröt jag henne.
-Okej. Sa hon med et léende, det hörde jag. Jag suckade och försökte tänka.
fönstret..
Jag svängde huvudet med all haft och sprang fram til det. Jag vred upp det lilla handtaget och försökte trycka fönstret utåt men det var fast fruset. Jag andades panikslaget och blundade.
-Du är snart sju år Arla! Du klarar dethär, bara du vill. tänkte jag skarpt. Jag öppnade ögonen och tryckte händerna igen mot det kalla fönstret. Plötsligt gld det upp med ett frysande ljud, jag föll flämtande frammåt och landade ute i snön.

Kallt, allt var så kallt. Jag öppnade ögonen och allt jag såg var svart. Det var mörkt och kallt. Jag kände tårarna rinna ner från ögonen. Jag blinkade bort dem och sprang till framsidan av huset. Snön slogs som glas mot mina fötter. Det gjorde ont att springa på den kalla snön. Jag såg dörren, värmen. Jag sprang så fort jag kunde, till sist kom jag fram. Jag öppnade dörren försiktigt. Jag såg min bror och mamma försöka låsa upp badrumms dörren utifrån. Mamma stod och ropade mitt namn och varför jag inte svarade. Och min bror Taylor stod koncentrat med skruvmaislen tryckt mot låset.
-Mamma? Sa jag svagt. På samma gång ropade hon åt Taylor att skynda så hon hörde inte. Jag kliade mig bakom öronen och stängde dörren men en smäll.
Båda tittade på mig och mamma stirrade med stora ögon på mig.
-Bli inte arg på mig. sa jag med ledsna ögon. Mamma suckade och gick fram till mig. Hon kramade mig och sa inte ett ord. Hon följde mig till mitt sovrum och tog av min den roda morgonrocken. Mitt blåa nattlinne var blött. Jag gick fram till klädskåpet men mamma hann före. Hon drog fram en stor T-skjorta och satte den på mig. Jag gick till ängen och lyfte på täcket. Taylor kom upp för trappan och tittade på mig. Han smålog lite hånfullt och sedan gick han till sitt rum.
-Men mamma, klockan är bara lite efter julkalendern. Sa jag sorgset.
-Klockan är snart tio och du ka sova nu. Sa mamma lungt.
Jag trodde inte det var så sent. Jag gömde mig under täcket och väntade att mamma skulle gå. Jag kände henne stå över mig. Sedan hörde jag att hon gick iväg och.. hon stängde dörren! Jag blev nervös och tänkte på flickan i garderoben och monstret under sängen. Jag vågade knappt kika fram. Men tände lampan så fort jag kunde. Jag hoppade upp ur sängen och öppnade dörren jätte snabbt. Och svängde om för att se så inte spökena hann ta mig. Jag hoppade sedan tillbaka till sängen och kramade om täcket i fosterställning.

-Arla? Arla! Vakna! Jag öppnade ögonen och spände pannan för ljuset bländade mig. Jag kunde se lite tydligare vem det var. Taylor.
-Mmmmmh.. mumlade jag.
-Du är likblek! Väck inte mamma, hon sover. Jag vill meta feber på dig, sen får du sova igen. Jag suckade utmattat och svängde ryggen till. Jag hörde hur Taylor smög nerför trappan och öppnade badrumms dörren. Han kom upp igen och jag lyssnade vad han gjorde. Han öppnade febertermometerns förpackning och tog fram den och stoppade den i min mun.

Natten därpå åkte vi till sjukhuset, jag hade haft 42,9 graders feber. Läkarna var snälla och tog ett blodprov. Vi får testresultaten på onsdag efter att ha blivit testat två gånger för att vara säkra. Det var då vi fick reda på att jag hade en sjukdom. Jag hade....

HAha, nu ska ni få vänta! ni vill såklart vet vad hon har, men om ni kommenterar ger jag ut en till del! Så kommentera så kommer det massa svar^^
MÅSTE bara säga att jag inte är väldigt nöjdmed den,
kunde lixx göra bättre känns de som xD men jag tål kritik jag e ingen
klenis....penis xD

Iaf, kommentera och säg vad du tycker!

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

Camilla_Millon - 3 dec 08 - 21:08- Betyg: