With an ending of love,' prolog |
”Du kommer aldrig upp igen när du en gång tappat balansen och fallit. Du springer aldrig fort nog för minnena kommer alltid ifatt dig. Dina gömställen är inte bra nog för ditt förflutna hittar dig överallt.” Det var de tre sista meningarna hon någonsin sagt åt mig. Hennes andetag hade blivit långsamma och blicken glasartad. Det var det sista jag såg av henne innan de kom och drog mig därifrån. Bort. Bort från min syster. Min tvilling. Min bästa vän.
Tårarna rann ner för mina kinder när jag tänkte tillbaka på den där dagen. Jag hade förlorat allt jag någonsin levt för. Då min värld miste henne, hennes lycka, hennes skratt, då hade jag förts in i någon sorts dvala. Tog avstånd från det mesta, orkade inte längre fungera ordentligt.
Regnet hade än en gång börjat falla. Dropparna smekte mina rosiga kinder och mitt långa hår låg slätt på ryggen. Hennes lätt skräckfyllda ord ekade i mitt huvud gång på gång, de ville aldrig sluta. Kunde inte försvinna, ville inte bort. Jag var tvungen att leva med dem, lyssna till dem. Det var något som plågade mig. Tre meningar med gömda budskap. Budskap jag inte förstod, aldrig skulle få veta. För tystnaden efter henne var för kompakt nu.
Skogen jag gick i kändes tryggare än den verklighet där utanför som jag levde i. Men fågelkvittret hade tystnat nu, djuren hade försvunnit tillbaka i sina hålor. Alla utom maskarna som trivdes i regnet. De var som mig, kröp fram då solen slutat gassa, då himlen var mulen och marken fuktig.
Mina bara fötter snavade över stenar och rötter då jag, sakta men säkert, tog mig fram över den ojämna marken. Jag visste att det var ansvarslöst att försvinna ut nu, speciellt eftersom Jessica behövde mig.
Det högg till i bröstet när jag tänkte på Jessica. Smärtan i hennes blick då jag gått därifrån, lämnat henne med dem. Det var egoistiskt, oförlåtligt. Jag visste hur mycket de kunde göra henne illa, men ändå så vågade jag inte säga emot. Vågade inte göra någonting överhuvudtaget.
Jag kunde inte ens tänka mig hur mycket svårare livet skulle bli efter den dagen då hon verkligen försvann, försvann för alltid. Den dagen då allting hade förändrats. Solen hade slutat lysa på vägarna då jag gick, vännerna hade börjat falla ifrån mig mer och mer desto djupare depressionen blev. Den enda som hade stannat var Jessica, hon som behövde min hjälp mest av alla, hon som behövde känna den där lilla extra känslan av kärlek, den som bara jag kunde ge henne. Men även hon hade förändrats. Förändrats från att vara min lilla sol till ett mörkt, surmulet moln som alla tog avstånd ifrån. Hon hade blivit som mig. Jag kunde knappt hålla min blick i hennes längre, eftersom jag var riktigt rädd för vad jag skulle se för något.
Rädd. Det var något jag var hela tiden numera. Rädd för allt, livet, döden, människor, fantasier, tankar, och alla möjliga olika saker. Jag kunde inte längre lita på någon, i rädslan av att de skulle svika mitt förtroende.
Jag ville inte längre tänka på de saker jag inte klarade av. Jag ville lämna allting bakom mig och för en sista gång förena mig med syster. Förena mig med den enda jag inte kunde leva utan. Så jag tog det beslutet och lämnade äntligen allting bakom mig, efter allt tvekande jag haft. Värst av allt, jag lämnade Jessica, ensam. Alldeles ensam.
Antar att det var en prolog, en test. Skrivit snart två kapitel, ni får säga om den är värd att fortsätta lägga ut dåva. namnet kan ändras. . konstruktiv kritik uppskattas, mycket.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | TokioHotel4ever - 26 dec 08 - 23:12 | MADELENE LUNDBERG!!!
JAG SKA TALA OM FÖR DIG VAD SOM ÄR EGOISTISKT OCH OFÖRLÅTLIGT! ATT SKRIVA SÅ HÄR JÄVLA BRA UTAN ATT DELA MED SIG AV TALANGEN OCH INTE KUNNA ERKÄNNA ATT MAN SKRIVER SOM ETT MIRAKEL!
du skriver ju så bästigt så jag baxnar! shit kvinna... jag är stum. <33333333333333333 | Mangasagan - 12 dec 08 - 16:36- Betyg:  | | Helt fantastiskt bäst <3 Du skriver som alltid så sjukt bra! :)<3 | | ThisIsJustMe - 5 dec 08 - 23:18- Betyg: | Asså gu så bra du skriver din lilla maddepluttilutt!!!
hade tänkt skriva du får ju himlansch ta och skriva
mer nu, men kom på att det hade du redan XD
Haha här har vi smarta klubben med en IQ på.. 79!! XD hahahaha
Det tyckte jag var skit kul skämt!! Villken humor jag har alltså!
Aja men nog pratat om mej för nu måste jag ju dränka dej
men olika sätt att förklara att du skriver som en gud på!!
Hmm kanske...
DU SKRIVER SOM EN GUD!!
JU det var nog tydligt nog :P
NU ska jag iallafall fortsätta läsa your novell!!
Pusshej leverpastej!! XD | | Mp3 - 26 nov 08 - 16:14 | MADELENDE! HÄR OKEJ?! Annars kommer jag att bli mycket, mycket sur på dig och för att ge dig en anledning till att fortsätta så får du den nu. Den är så sjukt bra, och ändå var detta vara prologen, det var spännande och lite mystik och den verkar genomtänkt och sådant gillar jag! SÅ FORTSÄTT NU MÄNNISKA!
<3<3 | | Chillaah - 24 nov 08 - 16:55 | assoooh OMG !!!!!!
HUR KAN DU KVINNA !?O.o
bäst du skriver mer på denna annars vet du vad som händer !:O
den var verkligen sjukligt bra och jag är avundssjuk att du skriver så bra :((((( vill också det jue :(
men det är riktigt kul att läsa , och lägg ut de andra kapitlerna NU !:D:D
<3<3<3<3<3<3<3<3<3& lt;3<3<3<3<3<3<3<3<3<3& lt;3<3<3 | | Guldvattnet - 24 nov 08 - 16:47 | | du bör absolut fortsätta skriva på den här, riktigt bra <3 | | hanochhon - 24 nov 08 - 16:03- Betyg: | O.o
MADDE! Hur bra som helst juh! :D älskar den :D
Fortsättning KRÄVS! :D <3
saknar dig =) |
|
|
|
