Någon annan stans |
Klockan tickade.
Adeline kollade på klockan medan hon satt stilla. Varför blev den aldrig nio? Hon hade suttit och kollat på klockan länge och nu var det bara några sekunder kvar.
- RRRRRRRR!
Väckarklockan ringde och sedan flög den upp i luften, fortfarande ringande. Den började snurra runt Adeline som stängde sina stora bruna ögon. När hon öppnade ögonen igen var hon inte längre i sitt tråkiga rum.
Men var var hon? Hon kände inte igen sig.
Varje dag klockan nio kom hon bort ifrån hennes vanliga liv. Hon kom någon annan stans. Varje dag längtade hon till klockan blev nio då hon kom till en plats som hon kallade ”någon annan stans”.
I vanliga fall var hon ensam och mobbad i skolan för sitt utseende. Alla tyckte att hon såg ful ut. Men Adeline förstod inte vad det var som var fel med hennes stora bruna ögon eller hennes korta bruna hår. Hon var glad för den hon var. Och ibland blev hon lite irriterad över att alla andra inte accepterade hennes utseende. Hon brukade alltid få IG på alla prov fast hon hade svarat rätt på alla frågor, men lärarna gillade henne inte heller och då gav dom henne dåliga betyg. Hennes föräldrar var nästan aldrig hemma och då kände hon sig ensam, men Adeline visste att hennes föräldrar inte var borta ifrån huset för att dom tyckte att deras dotter var ful. Dom jobbade nästan alltid för att få pengar att försörja deras familj med. Men den här dagen hade varit bra. Hennes föräldrar hade varit hemma, hon fick VG på ett matte prov (det hade börjat en ny lärare i skolan som hade gett Adeline ett bra betyg), hon hade fått en ny vän (som också var ny i skolan)…
Adeline såg sig omkring. Det var mörkt, regnigt och tyst. Plötsligt hörde hon åskan slå ner i ett hus.
Adeline tog ett steg tillbaka efter att ha kollat på huset.
Huset brann! Det var därifrån som ljuset kom. Det var elden som lyste upp.
Adeline hörde några skrik inifrån huset och några sekunder senare såg hon några personer hoppa ut genom ett fönster på det brinnande huset.
Adeline log lite, för att människorna hade klarat sig.
Men Adelines leende försvann snabbt. Elden hade börjat sprida sig! Adeline försökte skrika.
- HJÄLP! skrek hon och sprang så fort hon kunde ifrån elden.
Allt hade blivit fel. Klockan nio skulle klockan ringa och sedan skulle hon komma till ”någon annan stans” och där skulle solen skina och Adeline skulle träffa sina bästa vänner Lee och Linn…
Men varför hade hon kommit hit? Hon borde ju vara i ”någon annan stans”!
Varför är jag här? tänkte hon och då slog åskan ner i ett träd bredvid Adeline.
Var det här på riktigt eller drömde hon?
Adeline fortsatte att springa och när hon hade sprungit en liten bit lät det som om hon var förföljd. Men Adeline vågade inte titta bakom sig. Men efter en stund gjorde hon det.
- AAAAA! Skrek Adeline högt.
Bakom henne stod det inte mindre än tio vargar som hade stora ögon som stirrade på henne och deras tänder såg vassa ut.
Adeline började springa fortare. Hon andades snabbt och kollade inte bakom sig, men i huvudet såg hon ändå vargarnas stora ögon och deras vassa tänder…
Tillslut kom hon fram till ett stup. Nedanför stupet var det en flod, men det var långt ner till vattnet.
Hon var tvungen att välja - bli uppäten av vargar eller hoppa ner för det branta stupet och kanske dö.
Adeline blundade och tog ett djupt andetag. Sedan hoppade hon.
Hon föll…
- Jag vill hem! ropade Adeline.
Plötsligt landade hon på något mjukt.
Vad förvånad hon blev! Hon hade väntat sig att landa i en kall flod, men i stället landade hon på något mjukt.
När hon öppnade sina ögon satt hon i sin fåtölj i sitt rum och i sin hand höll hon väckarklockan.
Adeline andades snabbt.
- Har jag drömt? undrade hon och kollade på klockan.
Hade hon drömt varje kväll som hon hade varit i ”någon annan stans”?
Men då skakade Adeline på huvudet. Hon visste att hon inte hade drömt varje kväll.
Men jag vill inte tillbaka till det stället som jag var på i kväll, tänkte Adeline. Ska jag förstöra klockan?
Adeline tog ett djupt andetag. Sedan kastade hon väckarklockan på det hårda golvet i sitt rum.
Med stora ögon såg Adeline på den förstörda klockan som låg på golvet och hade gått i flera bitar. Nu var den sönder.
När Adeline kom till skolan nästa dag sken solen.
- Där kommer Adeline! Var det en flicka på skolgården som ropade. Kolla vilka fula kläder hon har på sig och hon har sitt fula hår i en tofs!
Adeline brydde sig inte om vad flickan sa. Adeline hade sett någon som hon kände igen. Hon såg länge på personen för att försöka komma ihåg vem det var och var ifrån hon kände igen henne.
Nu kom hon på det!
- Lee! ropade Adeline.
Lee såg på henne och log brett.
- Hur kom du hit? frågade Adeline när hon stod vid sin vän Lee.
Lee skrattade.
- Det kanske inte alltid blir som man har tänkt sig, sa hon.
- Men…hur kom du hit?
- Verklig fantasi kan bli verklighet.
Adeline betraktade frågande sin vän.
- Väckarklockan hjälpte dig när du hade det svårt. När det var svårt och jobbigt för dig i det verkliga livet fick du det bra en liten stund varje dag när du kom till, som du kallar det ”någon annan stans”. Man kan säga att det var verklig fantasi. Men när du fick det bra i det verkliga livet blev det jobbigt när du kom till, som du kallar det ”någon annan stans”…
- Men jag var inte i ”någon annan stans” i går.
Lee nickade.
- Men den platsen ger en motsatsen till ens vanliga liv.
Adeline började förstå.
- Var är Linn?
- Här! sa en välbekant röst.
- Linn! sa Adeline när hon märkte att Linn stod till höger om henne. Jag tyckte att jag kände igen dig igår.
Dagen innan hade Adeline fått en ny vän i skolan och det var samma vän som hon hade haft i ”någon annan stans”. Det var Linn. Men först hade hon inte känt igen henne.
Hela den dagen undrade Adeline vad som skulle hända på kvällen klockan nio, och samma dag klockan nio fick hon reda på det; det hände ingenting. Det hade fungerat att förstöra klockan.
Adeline skulle inte åka till ”någon annan stans” på kvällarna längre, men det var hon glad för. Nu hade hon det bra i det verkliga livet och då om hon skulle åka till ”någon annan stans” skulle det bara bli jobbigt när hon var där.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | snorgren - 22 nov 08 - 18:40- Betyg:  | | den va bra =) |
|
|
|
