Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

I love you, but you prefer the drugs Del ett

Sally suckade när Lily började skrika och hon gick bort till vaggan innan hon försiktigt tog upp henne för att sedan börja amma henne. Just då kom Isak in genom dörren förstås utan att knacka och han stannade upp när han såg henne, men till slut vaknade han upp ur sin dagdröm och gick fram till Sally.
- Du vet att du inte får amma henne när du precis har tagit knark
- Hon måste få mat när hon är hungrig
- Och du måste sluta ta de där idiotiska sakerna
Hon suckade och såg på honom innan hon lutade huvudet bakåt medan hon matade Lily för hon hade inget att svara på det där för hon visste ju mycket väl att Isak hade rätt. Han var en av de som alltid avskytt att hon tog det och han hade försökt få henne att sluta, men hon hade alltid sagt att hon behövde det för att kunna vara en bra mamma. Det var när hon hade sagt de där orden som han hade smält för han hade så många gånger önskat att tvillingarna var hans, men han var säker på att det var Treys.
- Om du bara ska vara otrevlig mot mig kan du gå
- Du vet att jag bara bryr mig om dig
- Visstvisst
Han suckade lätt, som vanligt trodde hon inte på honom och kanske hade hon rätt i att inte göra det och kanske hade hon inte det. Hon däremot såg bara på honom med den där lite mildare blicken innan hon såg till att Lily rapade innan hon knäppte igen blusen som hon hade på sig och la ner Lily i vaggan igen, men när hon började skrika så tog Sally upp henne igen för hon orkade inte med hennes skrik.

Det var ungefär likadant varje dag och hon hade inget jobb eller någonting för att försörja barnen. Hon levde på pengarna som hon fick ifrån socialen och det Isak gav henne varje månad. Det var inte mycket, men det var så hon kunde köpa droger för och så att hon ändå hade råd att ta hand om barnen för annars skulle socialen ta dem ifrån henne som de ansåg hade varit det bästa. Hon log lite när Lily la sig ner i hennes famn och somnade sådär nöjd efter bara en liten stund och då vågade hon sig på att lägga ner henne igen för det var jobbigt för henne att bära Nate och Lily då hon själv blev allt magrare. Hon suckade lätt och satte sig ner i soffan och Isak satte sig bredvid henne innan han gav henne lite pengar. Det var det hon fick av honom den här månaden och skulle alltså räcka en hel månad. Hon suckade lättat och kysste honom på kinden.
- Tack, för att du finns här och för att du försörjer mig och barnen på sätt och vis, jag vet inte hur jag skulle ha klarat det här annars
- Klart att du skulle ha klarat av det, men det hade nog inte varit så enkelt, fast jag förstår inte hur Trey kan sticka när han har två underbara barn och en underbar flickvän
- Före detta flickvän och han vet inte ens om barnen, det är bäst så, för han hade i alla fall inte valt att stanna.
- Säg inte så, det vet du inte, han hade i alla fall förtjänat att veta om det, i alla fall om det är hans barn.
Sally såg på honom och ryckte på axlarna, för hon visste ju verkligen inte.
- Jag vet inte, det är antingen dina eller hans.
Han såg chockat på henne, det här hade han ingen aning om för han hade alltid trott att barnen var Treys, helt säkert. Han hade ju dessutom en sak att berätta för henne, men han visste inte om han ville det för kanske skulle hon bli upprörd eller så kanske hon skulle bli glad fast han skulle ändå vara tvungen att berätta för henne om det.
- Sally, jag har faktiskt en sak att berätta för dig, men lova att inte bli arg eller sådär jätteglad, man kan säga att det angår barnen faktiskt
- Isak då, du kan säga vad som helst till mig och jag ska försöka låta bli att bli arg eller jätteglad, bara du berättar om det för mig, men vad menar du med att det angår barnen?
Nu blev hon fundersam för vad hon visste så hade Isak aldrig haft några hemligheter för henne och nu hade han plötsligt något att berätta för henne. Det här var inte likt honom, men man kunde ändå påstå att hon var nyfiken, särskilt när han sa att det angick barnen.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
Selleberg
22 nov 08 - 11:40
(Har blivit läst 52 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord