Udda & Utsatt [del.59] |
Bara att läsa och kommentera ;)
Ifall ni smygläsare inte vågar kommentera den här gången heller, så blir det ingen ny del ... ;)
PS. Klaga inte på att den här delen är kort, för jag har faktiskt inte alltid tid att skriva såna megalånga delar som jag brukar ... ^^
// Polly
Udda & Utsatt [del.59]
(Oliver)
Oliver , William och Jack hade tröttnat på att spela för längesen , och satt nu bara och snackade lite i soffan i vardagsrummet.
Plötsligt öppnades ytterdörren , och Linus kom in.
- Var fan har du varit ?? undrade Oliver , och Linus himlade med ögonen.
- Vilket trevligt bemötande , sa han sarkatiskt , och tog av sig sina skor.
- Men jag undrade bara ... sa Oliver surt. du har ju varit borta så länge ...
Linus ansiktsuttryck mjuknade en aning.
- Jag har varit hos en kompis , förklarade han. Var är Amanda ??
- Däruppe , svarade Oliver , och gjorde en gest åt överevåningen.
- Okej , sa Linus , och började gå mot trappan till övervåningen. Förresten , har mamma kommit än ??
- Nej ... mumlade Oliver till svar , och sneglade på William och Jack. Han ville inte att de skulle få reda på att hon var på besök hos socialen , allra minst Jack , som han knappt kände ...
Linus försvann upp till övervåningen , och Oliver såg sig rastlöst omkring , innan han suckade uttråkat.
Sedan reste han sig upp , och plockade ihop alla Linus playstationspel.
- Jag ska bara gå och lämna tillbaka de här , meddelade han , innan han också försvann upp till övervåningen.
Det var nog för att han var spänd över att hans mamma var hos socialen , som han var så uttråkad och rastlös , för tänk om han faktiskt skulle bli tvungen att flytta till en fosterfamilj ??
Tanken var en ren mardröm ...
Väl uppe på övervåningen , så slank Oliver in i Linus rum , och la tillbaka spelen igen.
När han skulle gå ut ur rummet igen , så var han nära att gå rakt in i Linus , som precis skulle gå in i rummet , och Linus gav honom en förvånad blick.
- Vad gör du härinne ?? undrade han.
- Jag skulle bara lämna tillbaka dina playstationspel , svarade Oliver , och trängde sig förbi Linus ut ur rummet.
- Du har väl inte gjort de repiga , va ?? undrade Linus oroligt , och Oliver himlade med ögonen.
- Nej , sa han , och gick sedan därifrån. Varför skulle han repa ner såna schyssta playstationspel för ??
När Oliver kom in i vardagsrummet , så satt William och Jack och skrattade åt något , och han skyndade sig fram till de.
- Vad skrattar ni åt ?? undrade han , och slog sig ner i soffan.
- Haha , inget särskilt ... sa William glatt.
- Nehe ... sa Oliver utdraget. Det var väl inte åt honom som de hade skrattat ?? Nej , William skulle aldrig skratta ut honom ...
Plötsligt öppnades ytterdörren , och Oliver skyndade sig fram till den , för att kolla vem det var ...
Shit också !! Det var hans mamma , och de där jävla idioterna från socialen !!
Var de tvungna att komma just nu när William och Jack var här ?? Oliver skulle ju skämmas ihjäl !!
- Hej Oliver , sa Emilia nedstämt , och började ta av sig ytterkläderna.
- Hej ... sa Oliver tveksamt , och kastade en blick på de 2 kvinnorna från socialen , som stod och log åt honom.
- Jaså , det är du som är Oliver ?? sa en av de vänligt. Jag heter Maria , och jag kommer från socialen ...
- Och jag heter Anna , fyllde den andra i.
Oliver backade några steg bakåt. Hade William och Jack hört något ??
Han kastade en snabb blick på de , men de såg ut att vara inne i en livlig diskussion ...
Eller om de bara låtsades , för att inte genera Oliver ...
- Kan du vara snäll och kalla hit de andra också , Emilia ?? sa Anna med ett leende , och hon & Maria började klä av sig ytterkläderna.
- Linus och Amanda !! ropade Emilia svagt , och Linus och Amanda skyndade genast ner till bottenvåningen.
Maria & Annas leende blev ännu bredare.
- Då är alltså hela familjen samlad , jag föreslår att vi går in i köket lite , så att vi kan samtala i enrum ... föreslog Maria , med en blick åt William och Jack , som satt kvar i vardagsrummet.
Oliver skyndade sig fram till vardagsrummet.
- Jag kommer snart ... mumlade han generat , och William nickade förstående.
Oliver stängde för säkerhets skull dörren till vardagsrummet först , innan han gick in i köket hos de andra , och stängde dörren efter sig där också. Allt för att inte riskera att William eller Jack skulle höra något ...
- Sätt dig , Oliver , föreslog Maria vänligt. Alla utan Oliver hade slagit sig ner vid köksbordet , men Oliver skakade demostrativt på huvudet.
- Nej , jag kan stå ... mumlade han surt. Han tänkte fan inte vara snäll mot såna idioter som kom från socialen , de förstörde ju andras liv !! Han la armarna i kors över bröstet , och lutade sig sedan mot den stängda dörren , samtidigt som han suckade högt.
- Jo , så här är det ... började Maria , med en blick på Linus och Amanda , som satt bredvid varandra vid köksbordet. Vi på socialen är ju medvetna om eran ... familjesituation ...
Oliver höjde på ögonbrynen.
Såna från socialen var verkligen jobbiga och påträngande ...
Alltid skulle de lägga sig i andras liv !! Kunde de inte skaffa sig egna liv istället , för så jävla svårt kunde det väl ändå inte va ??
- ... och vi tyckte att det skulle vara bra ifall ni fick flytta till en fosterfamilj , som kan ta hand om er ... fortsatte Anna.
Oliver såg chockat på henne , och det gjorde också Linus och Amanda. Emilia själv såg ut som om hon redan vetat om att de från socialen skulle föeslå det. Hon satt tyst , och stirrade ner i bordet , med en dyster min.
Oliver kastade en blick på hennes sönderskurna armar , men vände snabbt undan blicken igen.
Han ville inte se ...
- Vafan , vi behöver ingen jävla fosterfamilj !! utbrast han irriterat , och blängde med avsmak på Maria och Anna. Vi kan ta hand om oss själva , vi är inga jävla spädbarn !!
Maria och Anna såg ut att vara vana vid såna här utbrott från barn , eftersom de inte rörde en min , de såg inte ens arga ut för att Oliver hade snäst åt de ...
- Vi vet att ni inte är några spädbarn , Oliver , sa Anna vänligt. Men man behöver ändå alltid någon som kan ta ansvar för en och så , för jag förstår att Linus har haft det ganska jobbigt , eftersom han är den som har fått ta mest ansvar i den här familjen ...
- Förlåt , Linus ... viskade Emilia förkrossat , och hon såg alldeles gråtfärdig ut.
- Jag har inte klagat , mumlade Linus. Jag tar mer än gärna ansvar , jag har inga problem med det ...
Maria suckade.
- Du kan inte klara av skolan , och ta ansvar på heltid här hemma ...
Det blir för mycket för en 17 åring ...
- Jag har ju klarat av det här i flera år nu !! protesterade Linus. Så varför skulle jag inte kunna det nu längre ??
- Vi tror att alla ni skulle må mycket bättre psykiskt ifall ni fick komma till en fosterfamilj , förklarade Anna.
- Aldrig i livet !! skrek Oliver ursinnigt. Jag tänker inte följa med er någonstans era jävla kärringjävlar , ni kan dra åt helvete !! Han sprang ut ur köket , och smällde igen dörren efter sig , och sedan skyndade han sig in på sitt rum , och även där smällde han igen dörren efter sig. Fast mycket hårdare den här gången.
William och Jack , som hade hört Olivers skrik , reste sig snabbt från soffan.
- Jag ska nog gå nu , sa Jack snabbt , och skyndade ut i hallen för att ta på sig sina ytterkläder. William nickade , och följde efter honom. Han kastade en snabb blick mot köket , men dörren var stängd ...
- Vi ses , sa han till Jack , när han hade fått på sig sina kläder.
- Aa , hej då , sa Jack , och skyndade sig sedan ut.
William skyndade sig upp för trappan till övervåningen , och knackade försiktigt på Olivers dörr.
- Stick , för helvete !! hördes Olivers gråtfärdiga röst innifrån rummet.
- Oliver , det är jag ... sa William tyst.
- Åh ... sa Oliver , och hans tonfall lät med ens mycket vänligare. Kom in , då ...
William öppnade dörren och gick in. Oliver låg på sin säng , med en av sina kuddar hårt tryckt mot ansiktet.
Förmodligen för att dämpa sin gråt , men William kunde ändå höra hans snyftningar.
- Stäng dörren ... hördes hans förkrossade röst , och William skyndade sig att göra som han sa.
Sedan slog han sig ner på Olivers sängkant , och såg uppgivet på honom.
- Vad ... sa de ... ?? frågade han försiktigt , och Oliver var tyst en lång stund , innan han tillslut tog bort kudden från sitt ansiktet. Hans ögon var alldeles rödgråtna , och han var alldeles svullen utav gråt i hela ansiktet ...
- Vi ska ... flytta till en ... fosterfamilj ... fick han fram mellan sina snyftningar.
- Är det sant ?? frågade William chockat , och Oliver nickade.
- Jag ... tror inte att de ... skämtade iallafall ... sa han nedstämt , eftersom gråten hade avtagit lite. Det är ju inte april ...
William gav honom en medlidsam blick.
- Du kommer säkert att må mycket bättre hos en fosterfamilj ... försökte han. Och om din mamma får vård så ... så kanske allt kan bli som vanligt igen om bara några månader ...
- Jag hoppas att du har rätt ... mumlade Oliver tyst.
För annars finns det verkligen ingen mening med livet längre ...
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Harrypotterlover - 6 jan 09 - 16:55- Betyg:  | Stakare, det är verkligen synd om honom. Men man kan inte känna
riktigt så där mycke sympati mot honom eftersom han beter sig som
en skit i vanlig fall.
Jag förstår att Oliver inte vill flytta till en forsterfamilj, det vill
man nog inte om man gillar sin familj. Men det skulle nog inte skada heller.
Du skriver mkt bra :) och det vet du!
//Sara | | sandruskapuska - 29 nov 08 - 21:56- Betyg: | | Stackarn<3 | | Dalvana - 24 nov 08 - 15:18- Betyg: | Det får bli en kort kommentar, för jag måste läsa nästa del :'''D
Skitbra, verkligen! :DDD | | cajsen - 22 nov 08 - 20:13- Betyg: | | ja denna novellen alltså:D älskar den! mer. | | _MaAaLiN__ - 21 nov 08 - 17:55- Betyg: | | jag ahr inte hunnit kommentera de senaste delarna men från och med nu tänker jag göra det på varje :) fortfarande lika bra | | Melowa - 21 nov 08 - 17:11- Betyg: | | Mtk Mtk bra kan tyvär inte tycka särsklit synd om Oliver för ja gillar int han, så om du inte misstycker tänker ja vara lite skadeglas ^^ xD | | RedOceania - 21 nov 08 - 16:58- Betyg: | Jättebra skrivet! Det är verkligen tragiskt det här med Oliver... :'( Får väl se hur det går nu. Kanske orkar han inte ens mobba Aaron nu när han är så förkrossad... Man undrar också när han ska tappa masken, när han inte orkar ta på sej sitt falska självförtroende och sitt tillgjorda leende.. nr ska han bli avslöjad för den bräckliga människa som finns under skalet...
Spännande, jag hoppas nästa del kommer snart.. Så man får veta vilka konsekvenser detta får för Oliver i skolan och så...
/T | | beckesnack - 21 nov 08 - 15:49- Betyg: | | Skitbra! mejla<3 | | Justmyfault - 21 nov 08 - 15:40- Betyg: | | jättebra! :) | | bimbo_blond - 21 nov 08 - 12:30 | | underbar :D | | PlEaSeKiLlMe - 21 nov 08 - 06:20 | | mera!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! !! | | _mos_ - 21 nov 08 - 01:16- Betyg: | | BÄST!! denna novellen äger alla andra! | | manx_ - 20 nov 08 - 22:40- Betyg: | | Jätte bra !! :D , Mejla när nästa kommer !! :D (A) | | vissenros - 20 nov 08 - 21:40- Betyg: | super bra som alltid <3333
längtar till nästa del :D |
|
|
|
