Udda & Utsatt [del.58] |
Har skrivit en ny halvlång del nu, och inga tjuvläsare tack, utan ALLA kommenterar !! :D
Som sagt, så blir det ingen fortsättning annars, och förlåt för att den här delen blev lite konstig, men läs och kommentera nu !! :D
// Polly
Udda & Utsatt [del.58]
(Aaron)
Aaron och Jack började gå genom korridoren ut från skolan , och Aaron kunde se att han fick flera avundsjuka blickar från de andra i klassen. Tydligen ville de också umgås med den populära Jack Simpson ...
När Aaron och Jack passerade Oliver och William , så såg Aaron åt ett annat håll , för att slippa möta deras hånfulla blickar.
- Ses senare då , sa Oliver till Jack , och Jack nickade.
- Ja , sa han , och fortsatte sedan bortåt tillsammans med Aaron. Aaron fattade inte hur Jack kunde umgås med såna idioter som Oliver och William , fast det klart , han visste nog inte om att de var så taskiga ...
När Aaron och Jack var ute vid skolans parkering , så tog Jack fram sin mobil , och Aaron tyckte det såg ut som om han skrev ett sms eller nåt ...
Efter en stund la Jack ner sin mobil i byxfickan , och vände sig till Aaron.
- Jag sa till min mamma att hon skulle komma och hämta oss , förklarade han. Det är långt hem till mig , och jag tycker inte att du borde gå så långt med ditt brutna ben ...
Aaron log lite förläget. Att Jack gjorde sig till så mycket besvär för hans skull ... Om han bara visste hur mobbad han var , så skulle han nog knappast göra det , det var iallfall vad Aaron trodde ...
Det uppstod en ganska pinsam tystnad medans Aaron och Jack väntade på Jacks mamma , och Aaron försökte febrilt komma på något att säga , men han visste inte vad ...
Han kunde ju inte säga vadsomhelst , för han måste ju göra ett bra intryck på Jack ...
Ifall det hade varit Winston eller Markus som hade stått här , istället för Jack , så hade Aaron inte tyckt att det var ett dugg pinsamt ifall det var tyst , och då skulle han våga prata om vadsomhelst , men nu var det ju en helt annan sak ...
Aaron andades ut av lättnad , när det pep till i Jacks mobil , och tystnaden bröts. Jack tog upp den ur byxfickan för att svara på smset han hade fått , och Aaron sneglade lite avundsjukt på den.
Han kände igen den från teliabutiken han hade varit i igår , och han visste att just en sån mobil var ganska dyr , och hade många funktioner ...
Innan Aaron visste ordet av , så hade Jack stoppat ner mobilen i fickan igen , och den pinsamma tystnaden fortsatte.
- När måste du hem ?? frågade Jack tillslut.
- Tidigt ... mumlade Aaron nervöst , utan att möta Jacks blick.
- Jag gissar att du inte gillar att prata så mycket , sa Jack , och Aaron blev genast röd i ansiktet. Varför måste han alltid skämma ut sig för ?? Måste han alltid låta så nervös och darrig på rösten , det var inte roligt !!
- Det är okej , sa Jack vänligt , när han såg Aarons förlägna min.
Aaron besvarade hans leende , och kände sig med ens lite bättre till mods.
Jack verkade inte ha tagi illa upp för att han var så jävla feg ...
Plötsligt körde en svart volvo in på parkeringen , och den hade en egen registreringskylt.
"Bella" , stod det på den. Jack smålog åt Aaron.
- Mamma är här nu , meddelade han , och började gå mot bilen. Kom ...
Aaron följde tveksamt efter honom fram till bilen , och Jack öppnade dörren åt honom , så att han kunde ta sig in.
- Hej älskling !! utbrast Isabelle förtjust , när Aaron krånglade sig in i bilen , och Jack log åt henne.
- Hej , sa han glatt , och satte sig i baksätet bredvid Aaron. Sedan slog han igen dörren efter sig , och tog på sig bilbältet. Aaron gjorde detsamma , trots att han egentligen ville vara med om en bilolycka och dö ...
Han självmordsförsök hade ju misslyckats ...
- Och vad heter du då ?? frågade Isabelle vänligt , och mötte Aarons blick i backspegeln.
- Aaron , svarade Aaron.
- Vilket vackert namn !! sa Isabelle gillande , och backade ut från skolparkeringen.
- Tack ... sa Aaron förläget , och såg ner i golvet , samtidigt som han kände avundsjukan välla upp inom honom. Avundsjukan över att Jack fick bo tillsammans med sin mamma , medans Aaron själv inte hade fått träffa sin på hela 7 år ...
Jacks mamma verkade dessutom jättesnäll , och trevlig ...
- Vilket land är det ni ska jobba om , Jack ?? undrade Isabelle.
- Thailand , svarade Jack. Det måste vara klart om 2 veckor ...
Aaron försökte sluta lyssna på Jack och Isabelle , för han blev bara påmind om sin mamma , men han kunde ju knappast hålla för öronen inför de , för det skulle ju verka konstigt ...
De var snabbt framme vid Jacks lyxiga tvåvåningsvilla , och Aaron kände avundsjukan välla upp inom honom en andra gång. Vad var den trånga 3:an han bodde i , jämfört med det här stora , dyra huset ??
INGENTING !!
- Hej då !! sa Isabelle , när Aaron och Jack hade gått ur bilen. Jag åker och jobbar nu , Jack.
- Okej , hej då , sa Jack , och vinkade lite med ena handen.
Isabelle körde iväg , och Jack började gå mot ingången till lyxvillan. Aaron följde efter ...
När Jack var framme vid ytterdörren , så tog han fram en nyckel ur byxfickan , för att kunna låsa upp dörren , och Aaron såg sig nervöst omkring.
Tänk ifall Oliver och William dök upp ?? De skulle ju träffa Jack , och de kanske kom lite tidigare ...
Om de nu skulle träffas hemma hos Jack , för det kunde ju inte Aaron veta ...
Så fort Jack hade fått upp dörren , så följde Aaron med honom in , fast han var väldigt tveksam.
Det kändes som om han egentligen inte var välkommen här , och tänk ifall alltihop bara var ett enda stort skämt ... ??
Oliver och William kanske kom sen , och skrattade ut honom tillsammans med Jack ...
Skrattade ut honom för att han hade gått på att Jack ville att han skulle komma hem till honom , jo så var det nog ...
- Vi kan vara i köket , pg.a ditt ben , föreslog Jack , och Aaron avbröts genast ur sina tankar.
- Okej , sa han snabbt , och gav den branta trappan till uppevåningen en snabb blick. Det var ju inte så lockande precis att ge sig upp där med ett brutet ben ...
Han följde efter Jack till det IKEA inredda , lyxiga köket , och såg sig omkring. Det fanns diskmaskin i Jacks kök , något som det definitivt inte fanns där Aaron själv bodde , och micro ...
Aaron visste inte ens hur man använde en micro , inte en diskmaskin heller för den delen , eftersom han och Jimmy alltid hade varit tvungna att diska för hand ...
Jack öppnade sin skolväska , och la fram geografiboken , sin blåa skrivbok , och en penna på bordet.
- Sätt dig , uppmanade han , och Aaron drog sakta ut en av stolarna , och satte sig. Jack satte sig vid sidan om honom , på kortsidan va bordet.
- Jag vet att det här är tråkigt , sa han roat , och slog upp den rätta sidan i sin geografibok.
Men vi måste bli klara före alla andra ...
Aaron log , och nickade.
Det hade Jack fullkomligt rätt i. Då kanske de slapp jobba på resten av lektionerna , när de andra eleverna fortsatte med sina arbeten ...
- Vill du leta efter de viktiga sakerna i texten , eller vill du skriva ?? undrade Jack , efter en stunds tystnad.
- Öhm ... skriva , svarade Aaron snabbt. Visserligen var han inte så speciellt bra på att stava och så , men han hade ännu svårare för att leta reda på viktiga saker i texter ...
Dessutom så hade han ganska svårt för att sitta stilla en lång tid utan att bli otålig , särskilt när han höll på med så tråkiga saker som geografi ...
- Okej , sa Jack. Jag ska bara hitta något ...
Aaron satt tyst och väntade på Jack , medans han läste igenom texten , samtidigt som han njöt av ledigheten. Det var ju ingen höjdare direkt att behöva jobba med skolarbeten efter skolan ...
"I Thailand så bor det ungefär 65 miljoner människor på en yta av 514.000 kvadratkilometer ... "
läste Jack högt ur boken , och såg sedan på Aaron.
- Kan du ändra på orden lite i meningen ?? undrade han , och Aaron nickade sakta. Det skulle han nog klara av , men han var ju inte så bra på det precis ...
- Åh , förlåt !! sa Jack beklagande , och reste på sig. Jag glömde att du inte hade något papper att skriva på ... Han försvann upp för trappan till övervåningen för att hämta papper , och Aaron passade på att se sig omkring i köket lite till ... Ifall hans ben inte hade varit brutet , så hade han allt tagit sig en snabb titt i något av rummen intill , nyfiken som han var , men nu när han hade kryckorna , så fick det kvitta ...
När Jacks steg hördes i trappan igen , så skyndade sig Aaron att se normal ut igen , och stirrade ner i bordet istället. Jack fick ju inte misstänka att han var avundsjuk på hans lyxiga hem , för då skulle han säkert bli sådär självsäker och skrytsam igen ...
Jack kom in i köket , och la ner några papper , en blyertspenna och ett suddgummi på bordet , alldeles framför Aaron. Sedan satte han sig på sin plats igen , och höll fram geografiboken till Aaron.
- Kan du ändra på orden i första meningen ?? undrade han , och Aaron nickade motvilligt , och tog sig en titt i boken.
"I Thailand så bor det ungefär 65 miljoner människor på en yta av 514.000 kvadratkilometer ."
Hur kastade man om orden i den meningen egentligen ??
Han greppade tag om blyertspennan med sin vänsterhand , och tänkte sedan till en stund.
- Jaha , är du vänsterhänt ?? sa Jack förvånat , och Aaron tittade till på honom.
- Ja ... svarade han.
- Haha , är det inte svårt att skriva då ?? undrade Jack roat , och Aaron skakade på huvudet , samtidigt som han log lite. Såklart att det inte var svårt , han var ju van vid att skriva med vänsterhanden , och han tyckte mer att det borde vara svårare att skriva med högerhanden ...
Tillslut kom han på vad han skulle skriva , och skyndade sig att anteckna det , innan han glömde bort det.
"Det bor ca 65 miljoner människor i Thailand , på en yta av 514.000 kvadratkilometer."
Det var ju iallfall en liten förändring av orden ...
- Bra , sa Jack uppskattat , och kastade en blick på klockan. Nästa mening är väldigt lätt ...
Aaron kollade efter i boken.
"Thailands huvudstad heter Bangkok , och där bor det ungefär 11 miljoner människor." , stod det.
Han tog pennan , och skrev av meningen exakt som den var , eftersom det inte fanns så många ord att byta plats på och så. Och vad spelade det egentligen för roll ??
Geografiläraren kunde väl knappast veta ifall han hade skrivit av meningen , eller bytt om orden i den , för hon skulle väl knappast kolla efter det i boken ??
Ca 20 minuter senare var Aaron redan uttråkad , men han hade bara skrivit text på ett halv papper , så det var bara att fortsätta ...
Han förstod inte riktigt vitsen med att han och Jack måste göra så mycket med sitt grupparbete idag , när de hade jättemånga fler tillfällen kvar , men han ville ju inte säga emot Jack ...
(Jack)
Anledningen till att Jack hade velat jobba med grupparbetet hemma efter skolan , var att han inte ville komma efter de andra i klassen. Han var ju inte lika bra på svenska som de , så det skulle ju ta extra lång tid för honom och Aaron att bli klara med sitt grupparbete , ifall de inte började i förväg ...
Dessutom hade Jack en utmärkt chans att lära känna Aaron bättre , och han tyckte att han verkade vara en bra person , tillskillnad från Oliver och de , som verkade så falska ...
Aaron verkade inte ett dugg falsk , och han försökte inte "spela någon roll" heller , som de flesta andra i klassen gjorde , han var bara sig själv ...
När Aaron och Jack hade jobbat i ca 30 minuter , så hörde Jack röster utanför huset , och gick fram till fönstret för att kolla vilka det var.
Det var Oliver och William , och de stod utanför grinden och skrattade åt något.
- Vilka är det ?? undrade Aaron , och reste sig försiktigt upp. Sedan gick han fram till Jack vid fönstret.
- De är redan här , sa Jack. Jag sa åt de att vänta utanför ...
Aaron svalde nervöst , och gick bort från fönstret.
- Vi kan fortsätta nån annan dag , sa Jack , och började plocka undan grejerna från köksbordet.
Han , Oliver , och William skulle va lite , men han hade ingen aning om vad de skulle göra , men Oliver hade insisterat på att han skulle med ...
- Vill du komma på min fest imorgon ?? frågade Jack , när han och Aaron gick ut i hallen.
Han ville helst att alla i klassen kunde komma , så att han kunde ta reda på vilka slags personer de var , och sen hade han bjudit sina kusiner Sam och Jake , som bodde i Göteborg.
De såg fram emot att få se hans nya lyxhem , och sen såg de såklart fram emot att få träffa honom , eftersom de brukade ha så roligt tillsammans ... Sam och Jake var som 2 bröder för Jack , och de ställde alltid upp för honom , och behandlade honom som en lillebror ...
- Okej ... sa Aaron tveksamt , och Jack märkte på honom att han trodde det var ett skämt.
- Hela klassen får komma , försäkrade han , för att få Aaron att känna sig säkrare.
Han förstod inte vad det var som gjorde att Aaron hade så dåligt självförtroende ...
- Okej , jag kommer , sa Aaron , och tog på sig sina ytterkläder överdrivet sakta. Sen lutade han sig mot väggen , med sina kryckor i ett hårt grepp. Han såg ut att vara nervös över något , och kollade försiktigt ut i ett av fönstrena som fanns i hallen.
- Vill du inte gå ut när de är där ?? undrade Jack , och nickade åt Oliver och William.
Aaron blev lite röd i ansiktet , men svarade inte , så Jack tog på sig sina skor.
- Jag kan följa dig ut ... föreslog han , och Aaron nickade sakta. Jack log lite åt honom , för att få honom att slappna av lite mer , för han såg oerhört spänd ut , och nästan gråtfärdig ...
Tydligen var han inte speciellt omtyckt av Oliver och William , så det var nog därför som han inte ville gå ut när de stod där ...
Jack öppnade dörren och gick ut , och Aaron följde motvilligt efter honom.
Oliver och William tystnade genast , och betraktade de när de kom gåendes på grusgången.
- Men hej , Jack !! utbrast Oliver. Vi kom precis ...
- Jo , jag såg det , sa Jack , och öppnade grinden. Aaron följde efter honom ut , samtidigt som han blängde irriterat på Oliver och William , som hånlog åt honom.
- Men vadfan glor ni på ?? snäste Aaron tillslut , och fortsatte bortåt.
- Ett jävla problembarn , kanske ?? snäste Oliver tillbaka , men Aaron ignorerade honom.
Oliver vände sig till Jack igen , som stod och såg efter Aaron.
Varför höll Oliver och Aaron på och bråka hela tiden för ??
- Strunta i honom , sa Oliver avfärdande. Kom nu , så går vi hem till mig ...
(Oliver)
Oliver tog bara hem William och Jack till sig , för att han visste att hans mamma inte var hemma , annars skulle han aldrig göra det , med tanke på att hans mamma inte var som alla andra mammor ...
Just nu var hon på möte hos socialen , men Oliver tvivlade på att de skulle våga flytta honom , Linus och Amanda till en fosterfamilj , för deras mamma skulle säkert sätta stopp för det då ...
Eller skulle hon det ??
Väl hemma hos Oliver , så satte sig killarna i vardagsrummet för att spela playstation.
- Men vafan , alla spel som vi har härinne suger !! klagade Oliver. Brorsans spel är mycket coolare ...
- Får vi låna hans då ?? undrade William , och slog sig ner i den stora vardagsrumssoffan.
- Vettefan ... sa Oliver. Men jag bryr mig inte , han får väl förfan vara lite schysst ...
Han skyndade sig upp till Linus rum , med William och Jack hängandes efter sig , och började leta igenom hans playstationspel , som låg i en back på golvet.
- Är du säker på att vi får ?? undrade William tveksamt. Var är Linus förresten ... ??
- Jag vet inte ... sa Oliver. Han är inte hemma iallafall ...
Han fick tag på en hög med spel , och gick sedan ner till vardagsrummet igen.
- Vilket ska vi ta ?? undrade han , och han , William och Jack kollade vilka spel som han hade fått med sig ner ...
- Det här kanske ?? föreslog William , och pekade på ett av de.
5 minuter senare var killarna i full gång med att spela , och de fick turas om hela tiden eftersom man bara kunde spela 2 stycken samtidigt i spelet som William hade valt.
Efter en stund kom Amanda ner till vardagsrummet. Hon hade tydligen varit på sitt rum hela tiden.
- Hej , sa hon när hon passerade killarna.
- Hej , sa Oliver frånvarande , och fortsatte sedan att koncentrera sig på spelet. Amanda gick in i köket.
När hon kom tillbaka igen , så hade hon hämtat lite godis , och hon stannade till i vardagsrummet , och såg forskande på Jack.
- Är du en ny kompis till Oliver ?? undrade hon nyfiket. För jag känner inte igen dig ...
- Det är han nya i vår klass , du vet , förklarade Oliver , och Jack log åt Amanda.
- Jag heter Jack , meddelade han , och Amanda log tillbaka.
- Åh , hej , sa hon överraskat. Jag heter Amanda. Du är nog den första av Olivers alla kompisar som klarat av att presentera sig som normala människor ...
- Men hallå där !! sa William , och låtsades låta förolämpad. Så du menar att jag är likadan ??
- Haha , exakt !! sa Amanda retfullt , och stoppade en godisbit i munnen.
- Så du vill att jag ska presentera mig också , va ?? fortsatte William. Jag heter William.
- Jag vet det , sa Amanda roat. Men det är tyvärr försent för din del , du har redan gjort ditt första intryck på mig ...
William himlade med ögonen , och eftersom det var Oliver och Jack som spelade nu , så satt han bara mellan de , med armarna i kors över bröstet , och kollade på.
- Vill du veta hur du reagerade när du såg mig första gången ?? undrade Amanda. Du vet , första gången du var har , för du minns inte det , va ??
- Jag vill veta , sa Jack nyfiket , och Amanda log triumferande åt William , som var smått röd i ansiktet. Antagligen för att han visste att det Amanda skulle berätta var ganska genant ...
Amanda slog sig ner i en av fåtöljerna som fanns i rummet , och Oliver log åt henne.
- Menar du det där när jag tog hem William här för första gången ?? undrade han roat. Haha , det var riktigt roligt ju !!
- Jag vet , sa Amanda. Iallafall , William skulle följa med Oliver hem här då ...
Oliver pausade spelet , så att det skulle höras bättre vad hon sa , och William blängde lite på honom , och stirrade sen envist ner i golvet.
- ... och båda var 8 år , fortsatte Amanda. Nej , förresten William var 7 , han hade ju inte fyllt 8 än ...
Och jag var 10. Sedan när jag gick fram för att hälsa på William , så blev han förskräckt , och gömde sig bakom Oliver !!
Hon , Oliver och Jack började skratta , och tillslut så kunde William inte låta bli att le lite.
- Men jag kände ju inte dig då , så det var väl inte så konstigt !! försvarade han sig. Och dessutom så hade jag ju aldrig varit hemma här heller liksom ...
Amanda smålog , och reste på sig.
- Kanske det , sa hon glatt. Men man brukar ju inte gömma sig för det ...
Hon försvann bort från vardagsrummet , och William undvek Oliver och Jacks roade blickar.
- Ska ni inte fortsätta spela ?? undrade han generat.
Sorry om jag avslutade mitt i,
men jag fortsätter på samma ställe i nästa del ... xD
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Harrypotterlover - 6 jan 09 - 16:37- Betyg:  | Alla delarna är så långa XD så det tar sin lilla tid att komma
ikapp :S Men det är bra att delarna är lite långa ^^
Sorry nog har jag inte så mkt att säga här. Men jag gillar Jack :D
//Sara | | sandruskapuska - 29 nov 08 - 21:50- Betyg: | | ahaha sött^^ | | Dalvana - 23 nov 08 - 16:30- Betyg: | | Asbra! :D | | beckesnack - 20 nov 08 - 21:17 | | skitbra :) mejla<3 | | vissenros - 20 nov 08 - 16:34- Betyg: | | super bra <3333 | | cajsen - 20 nov 08 - 13:43 | hoppas hoppas jack får veta allt om aaron och att jack skiter i oliver.
hoppas också att aaron ska få bättre självförtroende,
kanske hitta någon tjej på festen ;D | | RedOceania - 19 nov 08 - 16:10- Betyg: | Skitbra! Orkar inte skriva så lång kommentar denna gång. xP
Men iaf. så märker man som sagt att Aaron bättrar sej, han har fått lite mer självkänsla nu, tack vare bl.a. Jack. :) Han sa ifrån för första gången, och det är ett framsteg. Men han måste sluta med att se ner på sej själv osv...!
/T | | PlEaSeKiLlMe - 19 nov 08 - 06:37 | | mera>!!!!!!! | | _mos_ - 18 nov 08 - 22:25- Betyg: | | AWESOME! gaash det är asbra! fortsätt :D | | Justmyfault - 18 nov 08 - 21:55- Betyg: | | jättebra:! ) |
|
|
|
