Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Slå honom då! del (37)

Slå honom då!
En novell om ett utvecklande våld, in en "vanlig" killes vardag.
************************************* ********************
Nu blir det en till del, en lång en! :)
Handlar fortfarande om Erik och Timothy, jag vet att ni kanske är trötta på att bara höra om dem. Men det är ju så kul att skriva om dem, så man kan inte sluta. ;P
Tack alla som läser denna novell! Kommenterar ni inte nu, så vet jag inte vad ni har för problem, för det är väl inte så svårt att säga vad man tycker? :D
/T


”Kan du komma och hjälpa mej Erik?” Ropar Timothy från köket, jag sliter mej från teveprogrammet och går in till köket. Där vid bordet står Tim, en aning besvärad, och har precis lyft av duken från degbunken. Degen har jäst mycket, den ser fin ut, men Timothy är ändå besvärad.
”Okej… nu ska man knåda den.” Säger han efter att ha tittat i receptet i kokboken. Han börjar fösa ut degen, med en träslev, på bordet där han strött ut mjöl. Sen sätter han igång att arbeta med degen, det ser ganska enkelt ut men jag tycker ändå att Tim är duktig på att baka. Han gillade det när han var liten, men jag brukade bara kolla på. Som jag gör nu, står hjälplös och vet inte riktigt vad jag ska göra… Är jag ens till nytta i köket? Jag kan ju nästan ingenting…
”Vad behövde du hjälp med?” Frågar jag Tim. Han tittar upp från degknådandet och ser fundersam ut.
”Ehm…” Mumlar han. Jag börjar undra på ifall han verkligen ville ha hjälp med något, men varför skulle han då ropa? Kanske vill han inte vara ensam, utan ha någon i sin närhet. Fast han skulle såklart inte erkänna det, men det är ju mycket möjligt. Han vill ha mej här…
”Å, juste… Vi måste ha smöret förberett. Du kan ju göra det… Man ska bara skära smöret i skivor och lägga skivorna på ett fat. Det ska vara mjukt, så du kan ju ställa fatet en stund i ugnen, men inte för länge.” Säger han samtidigt som han sneglar i kokboken. Sen fortsätter han knåda degen med mycket mjöl.
”Okej…” Mumlar jag lite nonchalant. Jag vet inte varför jag tycker det är tråkigt att baka, men jag blir bara uttråkad av det helt enkelt… jag öppnar bakningssmöret och skär med en smör kniv efter tabellen, 200 gram, det var mycket det. Sen skivar jag den stora delen av smöret, i ganska smala skivor och lägger dem på en tallrik. Det känns en hemtrevlig doft i näsan när man andas in, bulldeg och smör… Jag njuter av familjekänslan som har spridit sej i köket. Bakning är ju inte så dumt trots allt. Jag öppnar ugnsluckan på vid gavel och en våg av värme utstrålar från den upp i mitt ansikte. Jag rycker tillbaka lite och ställer in tallriken med smöret. Ugnen har stått på ett bra tag nu… smöret får inte smälta!
Jag stirrar på Timothys degknådning, degen har krympt. Det var ju konstigt, varför ska man knåda den om den bara blir mindre av det? Antagligen för att få ut all luften…
”Så… nu kan vi baka ut den.” Säger han glatt. Jag kommer snabbt att tänka på smöret och skyndar mej att öppna luckan och ta ut tallriken. Smöret är inte smällt, tur! Men så bränner det till i fingrarna på vänsterhanden.
”Aj!” Skriker jag till och släpper hastigt tallriken på bordet, det hörs en liten smäll, men tallriken är hel. Jag trycker automatiskt fingrarna i den andra handen. Blåser och stönar.
”Aj, aj, aj… Fan vad ont det gjorde.” Är allt jag får ur mej, sammanbitet. Timothy avbryter tvärt degknådningen och tar ett steg närmare mej.
”Hur gick det? Brände du dej?” Frågar han och tittar ner på min hand. Jag får inte fram ett svar utan skyndar bara fram till vasken för att spola kallvatten över fingrarna. Jag hatar att bränna mej, p.g.a. det som hände för ett halvår sen. Jag har fortfarande ett ärr från det på vänstra arm. Det var den där jävla Isak, med sin fimp. Han bara lutade sej diskret mot mej och tryckte in den glödande fimpen i min arm. Shit vad ont det gjorde, visserligen var han ju full men ändå! Jag blev så arg så jag slog till honom, inte så hårt men ändå på käken. Han slog tillbaka såklart, på läppen, men sen var det slut. För Axel stoppade oss. Sen sa han till mej att ”Du behöver inte bli så jävla arg, det var ju bara på skoj.” Jag hatade verkligen Isak då, och Axel med. Isak hade låtsas att han gjorde det på skämt, men jag såg i hans ögon att det var ett nöje för honom att pressa in den där fimpen i min hud…
”Är det bättre nu?” Undrar Timothy, han står vid sidan om mej. Jag nickar, trots att det bränner så fort jag tar fingrarna bort från det kylande vattnet. Jag betraktar de ilande finger topparna, långfingret och ringfingret… de är svullna och röda. Men det är inte så farligt ändå.
”Du måste vara mej försiktig.” Säger Timothy utan att låta det minsta arg, bara i en mild ton, som att han verkligen bryr sej. Jag nickar och ler svagt, sen går vi båda till köksbordet. Där ligger degen och bara väntar på att någon ska kavla ut den. Tim har redan kaveln i högsta hugg innan jag hinner göra något. Han mjölar kaveln lite, proffsigt… Jag betraktar honom när han kavlar ut degen till en stor fyrkant på bordet. När han är klar med det tittar han menande på smörfatet. Jag tittar frågande på honom, men han bara sträcker sej över bordet och tar fatet. Det har svalnat nu tydligen… Jag blåser några gånger igen på mina fingrar med bister min. ”Var är slickepotten?” Frågar Tim, jag hämtar den från en av kökslådorna och räcker den till honom. Han tar smör med slickepotten och börjar bre ut det på den utkavlade degen.
”Vill du göra?” Frågar han och erbjuder mej slickepotten. Jag ler lite och tar emot den.
”Okej…” Säger jag och börjar göra samma sak som han gjorde. Brer ut det kladdiga smöret över degen. Timothy öppnar kanelpåsen med den sax, det luktar som jul när han gör det…
När jag brett ut allt smör, tittar jag nöjt på resultatet. Jag kanske kan baka i alla fall, det är inte alls mesigt som gänget skulle ha tyckt. Det är kul att baka, tänk om jag kunde bli bagare när jag blev stor, så kul det hade varit. Bara gå upp tidigt på morgonen och sätta en bullsats och blanda smetar och vispa ägg och… ja, det hade varit ett drömjobb. Ett bageri, eller ett kafé vill jag jobba på, och då skulle dom i gänget sitta och ångra allt dom gjort… Då skulle jag vara på toppen och dom skulle inte vara någonting, bara arbetslösa korkade idioter. De kanske till och med skulle få gå om gymnasiet, eller gå på komvux eller vad det nu heter… Där kanske de skulle sitta, vid varsin skolbänk och ta igen allt de missat, fast de var i tjugoårsåldern, skulle de behöva sitta där… och undertiden skulle jag stå och baka bullar, omgiven av värme och den söta doften av nybakta bröd, bullar och kakor…
”Timothy… Är det lätt att bli bagare?” Frågar jag plötsligt Tim, han står precis bredvid mej nu och strör på socker över degen. De glittriga sockret fastnar i det kladdiga smöret…
”Öhm… Jag vet inte… Hurså?” Undrar han och möter min blick. Jag rycker på axlarna.
”Bara undra…” Säger jag kort och petar lite i mjölet som ligger på bordet samlat i en hög. ”Man måste nog ha gått hotell och restaurang linjen på gymnasiet först… Men sen är det väl inte så svårt antar jag…” Säger han och ställer ifrån sej sockerpaketet. Sen tar han den lilla kanelpåsen och börjar strö det över degen. Det vattnas i min mun när jag känner lukten av socker och kanel. Och nä jag ser på den härliga färgkombinationen av gult, vitt och brunt.
”Så, nu ska den rullas…” Säger han glatt när han är klar med kanelen.
”Får jag göra det?” Undrar jag och tittar glatt upp på Timothy. Han ler.
”Visst, var försiktig bara…” Säger han och går bort till kylskåpet. Jag ser i ögonvrån att han tar ut äggkartongen, undra vad han ska med ägg till…
Jag börjar försiktigt rulla ihop degen, långsamt och omsorgsfullt. Det känns kallt och lent under händerna, degen är slät och rullen blir bred och stor.
”Haha, ska du bli bagare kan du inte ta sjutton timmar på dej att rulla en kanelrulle…” Säger han skämtsamt. Jag rodnar en aning, hur kunde han lista ut att jag gillar det här?
”Jag sa inte att jag ville bli bagare ju.” Säger jag till honom och fortsätter rulla i snabbare takt. Han fnissar lite och knäcker sedan ett ägg i en mycket liten skål.
”Vad ska du med ägget till?” Undrar jag. Timothy vispar ägget snabbt.
”Man ska pensla bullarna med vispat ägg, för att de ska bli sådär gyllenbruna och fina.” Säger han triumferande och fortsätter vispa.
Degrullen är klar. Nu ska man väl skära den i bitar så det kan bli bullar? Timothy har vispat ägget så det är helt skummigt. Jag ser mej omkring efter en kniv eller nåt…
”Här.” Säger Timothy och räcker mej en slags degskärare, jag tar emot den. Timothy tar snabbt fram en plåt och ställer den på bordet bredvid den tomma degbunken. Han lägger ut ett bakplåtspapper på plåten och jag placerar den första bullen jag just skärt i hörnet på plåten. Den blev inget vidare snygg, men nästa blir bra. Timothy tar en kniv och börjar skära från andra änden av rullen. Vi skär upp bulle efter bulle, vi står mycket nära varandra… Jag kan känna hans andetag fläkta svagt mot min högra kind.
Det går ganska snabbt att skära upp degrullen, plåten fylls av väldoftande bullar. Jag och Tim möter varandras blickar, vi skiner båda upp i leenden.

/T

Kommentera som sagt!


*
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
WithinTemptation - 23 dec 08 - 18:42- Betyg:
Du får en kommentar till :D
Vet du att det finns en hemsida där du kan
pubelicera böcker på? Vulkan.se! Är medlem där
och håller på att skriva en bok ^^
Det är helt kostnadsfritt och så fort någon beställer din bok
pubeliceras den och någon köper den! Jag vet inte om man får några
pengar själv över, men det är ju ändå kul att kanske pubelicera en bok!

Nåja, över till novellen: De är såå söta ihop! Erik och Tim.
Stakars Erik som brände sig, men tänk hur gott det blir sedan att
titta på film och äta bullar! Gottiz om jag får uttrycka mig :)

//Sara
amandisa - 23 nov 08 - 21:13- Betyg:
finns inget bättre, varför ska jag kommentera när du borde veta efter alla delar hur underbart jag tycker att det är å läsa dina noveller?
vissenros - 20 nov 08 - 16:10- Betyg:
super bra <333
gbg_95 - 19 nov 08 - 17:42- Betyg:
Jäättteebraa!! Ja, nu vet jag hur man gör kanelbullar!!;)
Jag e inte ett dugg trött på Erik o Tim<33
snovit1 - 19 nov 08 - 16:27- Betyg:
Jääääääääääääääätttttttttttttttteee eeeeeeeeeeeeeeeee bra som vanligt:D
Är itne ett dugg trött på timothy och erik:)
Det är bara så bra att dom är vänne rnu:D
Justmyfault - 18 nov 08 - 22:02- Betyg:
jättebra! :)
DracoLove - 18 nov 08 - 21:43- Betyg:
Riktigt bra ;D

"Isak hade låtsas att han gjorde det på skämt, men jag såg i hans ögon att det var ett nöje för honom att pressa in den där fimpen i min hud…"
Det var väl för att han var avundsjuk på att Erik var mer omtyckt av Axel,va?

"Kanske vill han inte vara ensam, utan ha någon i sin närhet. Fast han skulle såklart inte erkänna det, men det är ju mycket möjligt. Han vill ha mej här…"
Det är ju faktiskt ganska svårt att erkänna att man vill ha sällskap av sitt syskon,om det var det han ville alltså xD

Och jag är INTE ett dugg trött på delar om Erik och Timothy,det är ju bara så otroligt gulligt att de bakar tillsammans !!
(Vet att jag har sagt det massor av gånger,men jag tycker det :D)
maloow - 18 nov 08 - 21:30- Betyg:
jätte bra som vanligt XP
_mos_ - 18 nov 08 - 20:55- Betyg:
aaw det är så fint att dom gör saker tillsammans! fortsätt!
WhyJustMe - 18 nov 08 - 20:32- Betyg:
Åå vad bra :D har varit lite off och kommenterade inte förra :D men asbra
Diskret - 18 nov 08 - 20:12
Så monster mysisch den här delen var!! Och bullar så så gottttt!! *dregel*

(ingen lång komental, sorry, men jag orkar inte)

Skriven av
RedOceania
18 nov 08 - 20:02
(Har blivit läst 131 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord