PoJkeN Med ViNgaR *4* |
hennes kropp var fastklistrad mot hans
livet som hade varit så dåligt mot henne skulle nu bli..
underbart?
hon skulle aldrig lämna hans sida
inte ens om han bad henne
inga ord kunna säga hur stor deras kärlek var,
dem var menade för varandra
änglarna ropade på henne . Hon såg in i hans djupa gråa ögon
dem var blanka, hon ville krama honom, kyssa honom och aldrig sluta älska honom.
Hennes vita kjol var smutsig, och tröjan likaså, men hon visste att hennes
utseende spelade ingen roll för honom.
Hon var en ängel iallafall, det sade han med kyssar.
hon fick lära sig i skolan att, ett plus ett är två, men nu
var dem ett tillsammans. Hon kunde säga ett plus ett är ett, med ett
hemligt leende på läpparna
Hennes mamma skulle inte sakna henne, inte hennes vänner heller,
dem skulle vara lättade. Den olyckliga flickan hade fått ro nu
im so tired of being here,
supressed by all my childish fearS
and if u have to leave, i wish that
you would just leave
hon började gråta, hon var lycklig.
|
|
|
|
