Den vita vattendroppen |
Den vita vattendroppen utanför fönstret ligger nere i gräset,
och liksom väntar på att fler vattendroppar ska hålla den sällskap.
Dagg, kallas sådana droppar.
Men det visste jag inte,
den morgonen jag kikade ut genom det lilla vindsfönstret.
Jag var ju så liten.
Jag satt i mitt rum, jag hörde min mors steg i trappan.
Rädd, och liten som jag alltid var försökte jag hålla blicken,
på den lilla vita, frostiga vattendroppen där utanför.
Den lilla isiga, fuktiga vattenkulan som satt i det lilla körsbärsträdet utanför.
Min mor steg in.
Jag hade tydligen gjort något nu igen,
något jag förträngt,
Något jag inte visste.
Hon lyfte mig, och visade ut mig i trädgården.
Hon bad mig att gå hem till min pappa.
Hon bad mig att aldrig komma tillbaka.
Plötsligt insåg jag till min förtvivlan,
den lilla vita vattendroppen, det var jag.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | RowsahKanin - 12 nov 08 - 11:10 | | Mycket bra :) Kramar | | farris - 12 nov 08 - 07:32 | | bra! | | bella666 - 10 nov 08 - 19:59 | | jättefint skrivet! | Only-me - 9 nov 08 - 17:51- Betyg:  | så fin, I love it.
Den var så väl beskriven
och så vackert formulerad. |
|
|
|
