Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

[hpff] A different Start - kapitel 14

KAPITEL FJORTON
You think you know me but you don’t know who I am

Hermione levde i ständig skräck. Varje morgon när hon vaknade var hon livrädd att alla skulle vända sig om efter henne i korridorerna och prata bakom ryggen på henne. Hon var övertygad om att minnesförtrollningen hon kastat över Malfoy på något sätt gått snett och därför var det bara en tidsfråga innan deras stund tillsammans skulle vara känd över hela slottet.
Vad hon inte kunde förstå var varför denna stund ännu inte hade kommit. Det hade gått flera veckor sedan den där första natten. Vad tjänade han på att inte berätta det för någon? Att han lyckats få henne, Hermione Granger alias ’skolans största pretto någonsin’ i säng var knappast någonting han skulle skjuta under stolen med om hon kände honom rätt, vilket hon verkligen trodde sig ha gjort. Men tydligen inte. Den Malfoy hon kände till hade spridit ryktet redan samma dag. Han måste ha någonting annat i skallen, en ännu värre plan.
Hennes gamla jag hade antagligen berättat allting för Ron och Harry, men hon hade inte ens övervägt tanken. I själva verket hade hennes gamla jag aldrig ens kunnat komma på tanken att bli försteperfekt om Malfoy var den andre. Att hoppa i säng med honom hade hon inte ens kunnat föreställa sig, än i sin värsta mardröm!
Men det hade i och för sig varit innan sommarlovet. Nu, efteråt hade de båda två förändrats. Det hade inte varit en mardröm utan snarare en dröm, fastän hon nästan inte ville erkänna det ens för sig själv. Båda hade fått en annan utsida, men också en annorlunda insida, i alla fall hade hon själv förändrats. Hon kunde inte veta om Malfoy verkligen gjort det eller om det bara var tillfälligt. I alla fall så hade han denna termin inte ständigt följts av sina trogna livvakter vart han än gick och han avvisade numera Pansy offentligt när hon gjorde sina envisa närmanden. Han var visserligen lika envis, hatisk, ilsken, irriterad och avståndstagande som vanligt emot henne men hon anade också någonting annat, bakom fasaden som han verkade bära runt på.
Detta lät hon hur som helst inte honom ana, så fort han kom i närheten av henne svarade hon på hans ilskna kommentarer med ett ännu vassare mothugg. Hon skulle inte låta honom vinna!

Hon beslutade sig för att sluta fundera så mycket och satte sig i tornet hon delade med Malfoy och slog upp sina böcker på bordet framför brasan. Hennes effektivitet var tyvärr inte på topp och snart hade hon förlorat sig i brasans lågor som dansade framför henne. Elden fascinerade henne, hon älskade känslan av att se den fritt dansa mot den mörka eldstaden och lysa upp rummet i ett guldigt sken. Till skillnad mot det kalla elektriska ljus hon var vad vid var det en otrolig skillnad och hon saknade den varje gång hon var hemma under loven.
Hennes blick vandrade så småningom ifrån den snart utbrunna brasan och gled runt rummet. Det var riktigt fint, och hon hade älskat att bo där om hon bara inte hade varit tvungen att dela det med den där odågan Malfoy. Hon ångrade inte för en sekund förtrollningen som hon etsat fast i hans panna.
Så fastnade hennes blick på någonting. En bok som stack ut en liten bit ifrån de andra längst upp i bokhyllan dit eldens sken nästan inte längre nådde. Hon reste sig upp och tog ner den. En ilning drog längs med hennes ryggrad när hon kände igen boken. Det var här hon läst om minnesförtrollningen hon lagt på Malfoy. Men hon hade läst om den för flera år sedan, så vem hade läst i boken nu?
Men snabba rörelser letade hon reda på rätt avsnitt och läste igenom texten. Lugnad sjönk hon ner i stolen men satte sig spikrakt upp när hon kom till det sista stycket.
”Minnesförtrollningar varar inte för evigt. Om någonting går fel i utövandet eller offret tidigare har blivit utsatt minskas tiden. Tecken på att förtrollningen är på väg att släppa kan vara ovanlig stor irritation och ilska från offrets sida. När förtrollningen släpper återkommer alla förlorade minnen till den utsatte, så se till att befinna dig långt bort när detta inträffar eller/och ha en back-up plan beredd. Vi tar inte ansvar för vilka handlingar den utsatte kan vara kapabel att göra när den får reda på att han eller hon blivit förtrollad och råder därför utövaren att ta sig så långt bort från offret som möjligt.”
Hermione stelnade till där hon satt. Boken föll till golvet och hon kände hur tankarna flög. Vad i helvete skulle hon göra? Hon ångrade inte en tillfället de delat, men för den sakens skulle behövde ju inte han får reda på det. Hon hörde hur hennes egen logik tog kål på sig själv och suckade djupt.
Malfoy hade inte insett vad som hänt i alla fall. Men det var nu bara en fråga om timmar. Han hade blivit mer och mer argsint hela veckan och idag hade han nått vad hon trodde var hans maxpunkt.
Vad i helvete skulle hon göra?!?!
Samtidigt som det självklara svaret nådde henne kände hon hur en trollstav pressades mot hennes nacke och hur någon andades vid hennes högra öra.
”Det här var lågt till och med för dig Granger – men du ska få en chans att gottgöra mig.”

Draco Malfoy hade varit ännu mer irriterad och ilsken idag än han varit hela den senaste veckan. Det faktum att han inte visste varför han var på så otrolig dåligt humör hela tiden gjorde ju inte precis det hela lättare heller. Till och med Snape hade gett honom en tillsägelse, och inte precis en mild sådan heller. För honom hade detta varit droppen och han hade samlat ihop sina saker och sedan slängt igen dörren efter sig. Tystnaden efter honom i klassrummet varade några sekunder och under dessa kastades många menande blickar vilka det nog var tur att han inte såg. De hade bara gjort honom ännu argare.
Så, när han var på väg genom den sista korridoren innan försteprefektrummet svartnade det plötsligt för ögonen på honom och han tog stöd mot en rustning för att inte falla omkull. Självklart flyttade den på sig vid hans omilda beröring och han trillade ihop längs med väggen.
Minnena kom rusandes emot honom, fångade honom emot väggen där han halvlåg och attackerade honom allihop på en och samma gång.
Mörka tomma korridorer. Vinglande steg i vad som verkade vara en oändlighet och så slutligen en dörr. Ett rum. Men han var inte ensam längre. Vem var där? Ett stort bländande ljussken och sedan någons ömma beröring.
Han satte sig klarvaken upp. Vad i helvete hade han nyss sett? Hade det där hänt? Vem var hon? Det hade inte varit helt oangenämt, det måste han medge. Snarare bland det bättre han upplevt. Men vem var det? Varför hade han inte kommit ihåg någonting förrän nu?
Så slog det honom som en blixt från klar himmel.
Granger!
Men - Varför? och HUR?


Jag vet - ni älskar mig.
Två kapitel två dagar i rad är fanimig inte likt mig! amazing aight? Kommentera då därefter. Liksom det förra kapitlet är detta hoprafsat i all hast. Kikade igenom några gamla kapitel och kom fram till att båda har tappat lite av sin gnista ???. Håller ni med eller är det bara fantasier? Let me know please så jag kan fixa det tills nästa - som kanske kommer ut ganska snart? ;) I alla fall enjoy this even thogh it wasnt that good.... och kommentera för kung och fosterland ! Dracolove, du har spammat min press hela dagen och här får du alltså lite lön för mödan!
Det lönar sig, lär er det ni andra också ;) Tack för alla kommentarer ! Ni är guld och det är ni som får mig att klämma fram ännu en del gång på gång! UTan er hade detta bara blivit en ynka prolog - och vem hade velat det ?;)
<3 !
btw - lyssna på COLDPLAY om ni inte gjort det någon gång i erat liv. Dom är bästbästbäst<3

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Harrypotterlover - 8 nov 08 - 22:12- Betyg:
Nej, jag hatar dig!! XD Delarna tog slut här :D
Ne, jag älskar dig för att du skriver så super & duper!!

När kommer nästa del? Blir otålig :D

//Sara
Maadelen3 - 6 nov 08 - 21:30- Betyg:
du fick mig just på så SJUKT bra humör ,ska du veta! =)
Inte tycker jag det tappat gnista ellernå, eftersom allt du skriver är fett med otroligt underbart! =)
MAHAHAH! :D MERAMERA! ;)
Sjukligt bra alltså! =)
helt fucking amazing du är =D
meheheh, längtar tillll nääääästa (aa) <3
Xoonie - 6 nov 08 - 20:43- Betyg:
Såklart vi älskar dig! :D
Snälla, nästa del snart? (AA)
hanochhon - 6 nov 08 - 20:37- Betyg:
Jätte bra skrivet :D har inte följt den här serien, men ska
nog ta och göra det nu ^^ Ser fram emot nästa del då :DD
Chillaah - 6 nov 08 - 19:22
ååååh, JA VI ÄLSKAR DIG !:D
tack för att du gjorde mig gladare än vad jag redan var :D:D
du lyckas verkligen att få till det!
och nu skulle det inte vara fel med ett kapitel 15 (A';D<3
haha, jag [hjärta] verkligen denna !
riktigt bra!

kraam evve <3
JennnyJ - 6 nov 08 - 18:11- Betyg:
Haha du lyckades göra mig mycket gladare! :D
Tack så mycket för det!!! :D
ååååh, *hör på fem myror är fler än fyra elefanter låt och drömmer isg för en stund bort*
Men eumh, jaaa.... jag gillar den verkligen och skulle uppskatta en fortsättning, det skulle jag verkligen!!! :D

kram JvJ
DracoLove - 5 nov 08 - 22:25- Betyg:
Precis när jag hade läst klart del 13,och kommenterat,så såg jag att du hade lagt ut en till del ^^
Fattar du hur glad jag blev ?? :D
Jag har fått läsa hela 14 delar av din underbara novell bara idag,och du har verkligen gett mig underhållning och tidsfördriv xD
ÄLSKAR din novell !! Undra vad sötis Draco kommer att göra nu när han har upptäckt vad Hermione har gjort mot honom ... xD
Haha,hämnd !! :D:D:D
Tack för att du la ut ännu en del ;)
// Polly

Skriven av
tjoh
5 nov 08 - 22:02
(Har blivit läst 186 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord