Djävulen och jag [del 3] |
Hur har du icke fallit ifrån himmelen,
du strålande morgonstjärna!
Jesaja 14:12
-Del 3, ängel eller annat?-
Monstret grymtade och bet mig hårt i sidan.
Jag var så förbannat rädd, tårar började rinna nerför kinderna.
Om jag ändå kunde göra mer, tänk om jag ändå inte vore en feg jävel.
Tänk vad allt hade vart annorlunda om jag hade vart starkare.
Styrka...Makt...
Det är vad som får världen att snurra.
Jag hörde hur luften väjde när han svingade trät mot mitt huvud.
Nu var det över..
Tårarna rann, blandade sig med blodet från näsan.
Syndafall, jag syndar pga av min svaghet.
Fan, vad jag hatar världen.
Fan, vad jag hatar alla som bor i den.
Fan, vad jag hatar dessa killar.
Fan.. fan.. fan..
Det blixtrar till..
Jag faller i hop..
Mörker..
Kolsvart..Tur att jag gillar mörker?
Tur? Jag dog ju nyss?
Jag häver mig upp..
Vart fan är jag är jag tänkte jag.
Hjärtat började slå snabbare.
Är jag död? För kvar vid vägen är jag inte..
Jag hör fotsteg bakom mig.
Lätta fotsteg som ekar i mörkret.
Bakom mig står nu en man med en glänsande rustning och
med ett svärd lutandes mot axeln.
Han hade långt svart hår som hängde ner på rustningen.
Han går närmare..
Nu ser jag hans ärrade ansikte och hans nästipp var i samma höjd som min panna.
Han ger mig ett leende och säger
-Välkommen Robert.
Vart är jag, frågade jag nervöst.
-Du är...här men inte här,svarade han.
Jag förstod inte men sa inte det.
-Jag antar att du vill veta vem jag är?
Jag nickade..
-Jag är ljusbringaren, en motståndare mot förtryck.
Bättre att styra än bli styrd, inte sant, sa han och log.
Jag började bli riktigt rädd, vad är det här för figur?
Jag ville springa, men något sa mig att jag borde lyssna.
-Jag kände ditt hat, därför ska jag göra ett avtal med dig.
Ge dig mig, så ger jag dig styrkan.
Styrkan att ge igen, styrkan att stå upp.
Styrkan att slå tillbaka.
Jag ger dig makt..
Antar du mitt bud?
Jag nickade..
Efter det samtalet förändrades min värld..
|
| Kommentarer | | BitterBeing - 2 nov 08 - 18:29 | | Tackar. |
|
|
|
