Djävulen och jag [del 2] |
Ty inifrån, ur människornas hjärtan, kommer de onda tankarna,
otukt, stöld, mord, äktenskapsbrott, själviskhet,
ondska, bedrägeri, liderlighet, avund, förtal, högmod, förblindelse.
Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren.
Markusevangeliet 7:21
-Del 2, den vackre prinsen?-
När bussen står på hållplatsen och spottar ut avgaser som en symfoni
av naturförstörelse hoppar jag på, chaffören tittar knappt på mig.
Jag förstår varför, jag är ingen alls.
Jag finns ingenstans.
Jag är Robert, mannen utan plats.
En spinkig 17-åring, med ruffsigt hår och en svart midjejacka som
flyter in i mörkret utanför bussens immiga rutor.
Jag betalar resan och sätter mig långtbak,
räddar mig själv med musik och blundar.
I mina tankar är jag säker, jag lämnar världen bakom mig.
I mina tankar och drömmar är jag inte ingen alls.
Jag är Gud.
I mina tankar och drömmar är jag inte feg, jag är modet själv.
I mina tankar slår jag ner alla fyra utan problem.
Det är dem i mina tankar som ligger på marken med gråten i halsen
och skriker av smärta när jag sparkar på dem...
Jag vaknar med ett ryck,helvete jag har missat min hållplats med säkert en kilometer..
Jag trycker på stopp och efter någon minut stannar bussen.
Jag hoppar av och börjar promenera, tänder en cigarett och fryser i min ensamhet.
Jag går förbi fotbollsplanen där det står en blå volvo parkerad.
-Helvete,viskar jag för mig själv.
Jag känner igen bilen...
Jag börjar gå snabbare och hör snart att bilen startas.
Jag tittar ner på mina fötter och fortsätter gå i rask takt.
Snälla låt dem fan inte känna igen mig...
Snart är bilen precis bakom mig, lyktorna är riktad mot mig och dem tutar och vevar ner rutorna.
Det enda ordet jag urskiljer är, bögjävel.
Dem gasar och är nu säker 30-40 meter framför mig, tre stycken hoppar ut ur bilen.
Alexanders förbannade volvo...
Fast det är kolsvart så vet jag endå vilka det är.
Teemo, Semi och Jacke.
Sitter Alexander kvar i bilen?
Jag stannar under ljuset av lampan högt ovanför asfalten,
där jag står och funderar vafan jag ska göra.
Dem är snart framme vid mig,
fan vad jag hatar dem.
Fan,vad jag hatar dem.
Fan.. fan.. fan.. fan!
Jag funderar på att springa min hjärna säger att jag måste,
men jag står kvar som fastfrusen.
Min högra hand knyter sig,
Nu står dem framför mig, jag som är nästan 1,80 är ungefär jämnlånga med dem.
Men endå varför känns det som dem tittar ner på mig.
Sluta se ner på mig för fan...
Jag ser vad Teemo har i sin högra hand, ett baseball trä av aluminum,
just ja han har tränat baseball eller vafan det var.
-Tjenare böögj....ävel, hur'det frågade Teemo onyktert.
-Jo tackar som frågar,det är fina fisken,sa jag lugnt.
Men inte fan var jag lugn, jag var så förbannat skraj,
jag vet att deras favorit hobby efter att knarka och
dricka hembrännt är att spöa folk.
-Trevligt, trevligt sa Teemo sluddrigt med ett leende.
Han snubblade sig framåt, han var antagligen påverkad.
Av vad vill jag inte veta..
Semi och Jacke verkade lika borta men dem var tysta,
Teemo gick osäkert fram till mig och sa väldigt glatt
-Nu ska du dö!
Jag kände ådrorna blev till is.
Jag visste att Teemo hade åkt dit för misshandel många gånger,
att han kom ut från fängelset för ett halvårsen.
Men jag var räddare nu än vad jag var på marken med tanden borta,
för då sa han inte att jag skulle dö.
Jag som många andra är rädd för döden,
inte för efterlivet, nej för att jag inte ska bli i hågkommen.
Min familj kanske minns mig men inte många fler.
Han höjde trät och slog, jag tappade andan.
Jag föll i hop på marken, dem kiknade av skratt.
Han sparkade mig i ansiktet, jag hörde ett kras från näsan.
Blodet sprutade, jag skrek till.
Blundade och kände tårarna brände.
Semi och Jacke tar tag i varsin arm på mig.
Lyfter upp mig på fötter och håller i mig,
jag kämpar men dem är mycket starkare.
Teemo tittar på mig, visar sina perfekta tänder.
En sak har jag alltid undrat, en sån som han....
Född med utseende, karisma, rika föräldrar..
Knullat fler tjejer än dem andra killarna tillsammans plus mig.
En jävel på att festa och slåss..
Hur fan kan han vara så jävla omtyckt?
En vacker prins, lyckan har följt honom från födseln.
Han höjer baseball trät,skrattar och säger samma kommentar en gång till,
-Nu ska du dö! Bögjävel!
Jag blundar, blodet rinner.
Min svarta jacka har tårar av blod på sig.
Rädslan är som ett monster som äter mig
in i från...
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Freaket_93 - 9 nov 08 - 17:07- Betyg:  | | Grymt! | | BitterBeing - 2 nov 08 - 18:34 | | tackar och bockar. | | _mos_ - 2 nov 08 - 13:19- Betyg: | | asbra! skriv mer!!!! |
|
|
|
