jag sitter ensam i ett rum. Ett rum som är fyllt med mörker. Jag kan inte se nåt. Jag kan inte höra nåt. Tårar rinner nerför min kind.
Mitt hjärta känns tungt av all sorg. Ingenting kan trösta mig. Ingen är hos mig för att göra det. Det enda som tröstar mig är mörkret och tystnadheten.
