Hösten och Vintern Del 1 |
Kap. 1 I stallet med Gnister
Jag cyklade upp för den branta långa backen påväg mot stallet.
Jag ville absolut inte bli försenad, det var det värsta jag visste.
Nästan blind av regnet och med isbitar till händer susade jag ner
för den sista backen och svängde in på gården.
Jag slängde sin cykel in i en buske och sprang med små steg mot dörren.
Jag möttes av många stora ögon som bara stirrade på henne.
- God morgon Lou! Hörde jag min ridlärare Frie ropa.
- God morgon, sa jag blygt.
- Louise, vilken häst vill du ha? Frågade Frie.
- Gnister, svara jag.
- Du kan gå och pyssla om med honom om du vill, du har ännu femton
minuter tid.
- Ok, tack!
Jag gick igenom den lilla folkskaran och kom fram till boxdörren.
På den blänkande kopparplattan stod hingstens namn: Ster Record Star.
Jag var stolt över Gnister. Han hade många år i rad vunnit i en av
världens mest kända hopptävlingar. Alla var avis på mig, för att jag
fick rida den livligaste och yngsta hästen.
- Tjena Lusse! Ropade Selma när hon klev in genom dörren.
- Hej Eva!
Jag kallade Selma för Eva, för hon ville inte heta Selma, hon ville heta Eva.
Eva gick in i Tims box som var alldeles strax bredvid Gnisters box.
- Visst ska det bli kul att få hoppa? Fråga Eva.
- Jovisst, svarade jag.
- Och du som har Gnister. Lyckans ost, alltså! Han kommer säkert att
hoppa jättehögt!
- Visst, det tror jag inte, sa jag.
Då hörde vi Fries röst:
- Dags för lektion!
Vi sadlade och tränsade snabbt våra hästar och ledde ut dem i ridhuset utanför.
|
|
|
|
