Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

ensam

Det var som du skrattade mig rakt upp i ansiktet, jag kände inte någon känsla,
bara hat, ''hat'' var inte längre en känsla, utan endel av mig.


du kallade mig bästa vän, du kallade mig syster, du sa
föralltid och du lovade mig det.
hur ska jag kunna lita på dig? när jag är som ett papper, som vinden drar med sig
och vi får se var jag hamnar, men inte är det i ditt hjärta heller


jag är en hora, jag har sålt mig själv. jag har sålt min själ till dig, i utbyte mot lite kärlek,
nu har jag inget av det.
hon är en ensam stackare, en stackars liten flicka, andarna i hennes huvud skriker, först viskade dem,
dem viskade att nu är allt över, men när hon tittade upp mot himmlen, började dem skrika

ta INTE min hand, för jag vill falla ner och aldrig resa mig upp, jag är trött på att kämpa, trött på att INGEN tror på mig
trött på att du inte tror på mig..


varför trodde jag på dig?
jo, jag trodde på kärleken, men nu har du visat

love dosn't exist


... for me.

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
Hundiz
16 okt 08 - 19:06
(Har blivit läst 42 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord