Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Slå honom då! (del 23)

Lektionen är slut och jag börjar plocka ihop mina saker. Under hela lektionen har Isak och Christer suttit bakom mej och terroriserat mej på alla sätt. De har viskat glåpord och kastat sudd och pennstumpar i mitt huvud, men mirakulöst verkar Elle, engelskläraren inte ha märkt nåt. Nästan alla har lämnat klassrummet nu, till och med Isak och Christer. De skulle väl söka upp Axel och Antony. Undra vad Antony kommer göra, eller, han kommer nog inte våga göra något mot mej. Han har väl fortfarande ångest för att han tvingades slå mej, vi var ju jättebra kompisar innan… Jag vet att han är lika rädd som jag var, om jag bara kunde få honom ut från gänget innan han gör något så dumt som han kommer få ångra resten av sitt liv… Både Isak och Christer har engelska med vår klass, fast de går 2:an egentligen. De verkar inte skämmas över att de är dåliga på engelska, snarare skryta med det…
Antony går ju samhälle/ekonomi, och dom har inte engelska med oss. Jag tror dom har det tillsammans med esteterna, bildlinjen alltså. Axel går också samhälle/ekonomi, han går sista året nu, hoppas verkligen han flyttar till andra sidan jorden när han har tagit studenten, om han nu får ta studenten med sina betyg…
”Erik, kan vi snacka lite?” Frågar Amanda, som tydligen är den enda kvar i klassrummet förutom jag nu. Jag nickar långsamt åt henne och sätter mej på min bänk lite slappt, med böckerna i armarna. Hon står upp lutad mot sin bänk, också med böckerna i famnen. Hon har en väldigt cool stil, hon är liksom naturlig och använder inte smink som alla de andra tjejerna gör. Jag har inte tänkt på det så mycket innan…
”Asså… jag bara undrar vad som har hänt?” Säger hon lite försiktigt. ”Vadå hänt?” Frågar jag, men jag tror jag vet vad hon menar. Hon ger mej en ”kom-igen blick”.
”Varför undrar du?” Frågar jag lite misstänksamt. ”Jag bryr mej, bara…” Säger Amanda i självklar ton. Jag funderar lite, kan jag lita på Amanda? Jag vet att hon tycker illa om Axel och gänget, men då borde hon väl ogilla mej också…?
”Är det Axel och dom som har slagit dej?” Frågar Amanda dystert, innan jag ens hunnit besluta mej för att berätta. ”Hur visste du det?” Frågar jag anklagande och förvånat. Hon höjer på ögonbrynen. ”Det är väl ganska uppenbart, vem skulle det annars vara?” Säger hon med sin självklara ton. Jag suckar tyst och tittar ner, måste jag berätta nu eller? ”Men, var inte du med i gänget?” Säger hon och tittar frågande på mej. ”Inte nu längre…” Säger jag i lite dyster ton. ”Jag förstår…” Säger Amanda med djup röst. Hon tittar uppmärksamt på mej, som att hon förväntar sej att jag ska säga nåt. ”Jag är en hemsk människa, varför är du kvar här föresten?” Frågar jag buttert, i ett försök att slingra mej undan från diskussionen. Men jag vill inte vara otrevlig mot henne ändå…
”Jag tycker att alla människor förtjänar en andra chans…” Förklarar hon. Jag tittar upp på henne och försöker se någon logik i det. Så hon menar att en sån som Axel t.ex. ska få en andra chans?! Visserligen är jag inte som Axel, det vet jag. Men det jag gjort är en stor grej ändå, jag kunde ha orsakar hans död… Jag nickar bara åt Amanda. ”Kanske det.” Mumlar jag, fast jag inte kunde se något logiskt i det hon sa. Hon ser lite belåten ut när jag svarat.
”Vad fick dej att lämna gänget då?” Frågar hon sen nyfiket. Jag blir lite nervös, det som fick mej att lämna gänget var ju det som hände med Ivar egentligen.
”Jag ehm, insåg att…” Börjar jag, men ger upp ganska fort, jag måste berätta sanningen, jag är jättedålig på att ljuga. ”…Eller okej, det var så att jag… var med och slog en kille…” Börjar jag nervöst, Amanda lyssnar spänt utan något speciellt ansiktsuttryck. ”…jag ville verkligen inte slå honom, egentligen… men jag var så jävla feg och dum, så jag gjorde det ändå. Men, sen stod jag inte ut mer, allt var bara klart för mej och jag förstod hur fel det var.” Fortsätter jag besvärat. ”Men jag var så rädd för Axel… han hotade med att slå ner mej, om jag inte slog killen… Åh, jag var en sån jävla idiot!” Säger jag och slår handen för ansiktet av skam. ”Vad hände sen…?” Frågar Amanda försiktigt med allvarlig röst. Jag suckar besvärat, det känns så jobbigt att prata om det. ”Jag slog honom, så hårt att han blev medvetslös…” Säger jag med en tung sten i bröstet och måste behärska mej för att inte börja gråta. Amanda ser chockad ut, men fortfarande uppmärksam. ”Jag kunde ha dödat honom!” Säger jag frustrerat med gråten i halsen. Amanda sväljer och ser på mej med lätt tårfyllda ögon. ”Men, vad hände?” Nästan viskar hon till mej. Jag suckar innan jag fortsätter. ”Jag fick ge konstgjord andning och… sen, gänget hade stuckit då alltså, men dom kom tillbaka och…” Jag sväljer innan jag fortsätter. ”…jag och I… eh, killen sprang då, men de fick tag i mej. Och så… slog de mej och band mina händer och fötter, sen stack dom.” Säger jag och tänker tillbaka på allting med besvärad min. ”Men, konstigt nog så kom… han som jag hade slagit, tillbaka och då hjälpte han mej loss, han hjälpte mej!.” Säger jag och suckar djupt av ångest. ”Tycker du fortfarande att jag förtjänar en andra chans?” Frågar jag frustrerat med tårar i ögonen, jag kan inte hålla tillbaka dom längre, jag är verkligen en hemsk människa! Amanda är tårögd och ser förtvivlad ut. Jag lämnar klassrummet och Amanda, med snabba steg och tårar längst kinderna som jag skyndar mej att torka bort.

Skriv en kommentar tack, du som läser. Lämna spår. ;) /T

*T

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Snailpower - 5 dec 08 - 19:25- Betyg:
älskar värkligen denne! måste fortsätta läsa...! o.O
Harrypotterlover - 25 okt 08 - 11:47- Betyg:
*tar fram svart färg, kletar in fötterna och börjar gå*
NU har du fotspår XD Haha :)

En fråga: Stetiska linjen, det har mera med musik/dans
än bild... XD bara så att du vet ^^

//Sara
vissenros - 13 okt 08 - 21:12- Betyg:
mkt bra (L)(L)
Unendlichkeitavt - 11 okt 08 - 19:40- Betyg:
SÅ jävla guld=) !!
gbg_95 - 11 okt 08 - 16:35- Betyg:
toppen! skittbraa!
BlackRain - 11 okt 08 - 16:25
Helt fantastisk skrivet!!!!
Diskret - 10 okt 08 - 21:28
Mahahahahahahaha!!! Jag lämnar spår! *stolt*Men jag måste bara säga att Erik är alldeles förblinad av ångest för att se att han inte är en fullt så ond person som han tror, visst, han har gjort e hel del dåliga saker, men att han fick nog och sa ifrån vägde upp för en hel del av det.
Justmyfault - 10 okt 08 - 21:19- Betyg:
JätteJÄTTEbra! :)
DracoLove - 10 okt 08 - 20:50- Betyg:
Din novell är beroendeframkallande,vill ha mer nu :D <33
// Polly
maloow - 10 okt 08 - 20:07- Betyg:
gud va bra du är på att skriva :D
inmydreams - 10 okt 08 - 18:59- Betyg:
Jag vet inte vad jag ska skriva xD
Känns tråkigt att bara säga att du skriver bäst för de vet du ju redan ;)
Men ja.. hmm.. *idétorka*..
Men jag älskar verkligen den här :D

Skriven av
RedOceania
10 okt 08 - 18:54
(Har blivit läst 137 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord