Udda & Utsatt [del.32] |
Den här delen tillägnar jag "Harrypotterlover", för det var hon som påminde mig om att jag skulle skriva lite mer om Aarons och Jimmys mamma .... ;)
Den här delen är extra lång,för det var svårt att avsluta mitt i :)
Tänker plåga er,genom att dra ut på fortsättningen om vad som hände med Aaron ;)
Udda & Utsatt [del.32]
(Lillian)
Lillian betraktade fotografiet som hängde på kylskåpet med en sorgsen min.
Det hade gått 7 år nu.
Sju hela år sedan hon hade fått träffa sina älskade barn. Aaron och Jimmy ...
Fotografiet som hängde på kylskåpet var det enda som Lillian hade på de. Visst hade hon babyfoton och sånt , men inga foton där de var så gamla som här ...
Det var Aarons och Jimmys pappa som hade skickat kortet , efter en massa oändligt tjat från Lillian om att hon måste få se sina barn. Det var inget nytaget foto , men ändå inte gammalt. Aaron och Jimmy var 11 & 14 när det togs ,
men Jimmy såg inte speciellt lycklig ut på bilden. Han hade kolsvart tovigt hår , en röd huvtröja och en oerhört genomträngande och skarp blick. Det såg ut som om han skulle vilja mörda någon för tillfället.
Aaron däremot log glatt mot fotografen , och hans runda kinder var smått röda. Han hade på sig en av Jimmys gamla ylletröjor , en vit , och hans tunna brunblonda hår låg i en lugg över pannan.
Bilden var tagen ute , och man kunde se att det var höst. Aaron och Jimmy stod på en gräsmatta , och överallt låg blad utspridda i färgerna : orange , röd och gul.
Lillian hade ramat in fotografiet i en limegrön ram med magnet på baksidan , så att det gick att ha hängandes på kylskåpet.
Hon ville inte slita ut det eller ha sönder det , så hennes 2 små döttrar fick absolut inte röra det.
Hennes döttrar ja , hennes nya. Felicia och Sara , Aarons och Jimmys halvsyskon. De var 7 och 4.
Visserligen var de ganska små för att kunna förstå , men de frågade ändå stup i ett när de skulle få träffa sina halvbröder.
Och Lillian hade ingen aning.
För det första så hade hon ju inte sett de på 7 år , och för det andra så var hon oerhört rädd för vad deras pappa skulle tycka om saken. Senaste gången de hade setts var ju den hemska novemberkvällen för 7 år sedan.
Lillian kommer ihåg allting i detalj , vad som hände och vad som sas ...
7 år tidigare
- Jag ska bara gå och säga godnatt till ungarna.
- Okej.
Lillian gick först in i 7-åriga Aarons stökiga rum. Alla hans leksaker låg utspridda över golvet , och själv låg han nedbäddad i sängen med sin favoritnalle i ett hårt grepp.
Lillian log , och gick för att sätta sig på hans sängkant.
- Då ska du sova nu , älskling , sa hon vänligt. Aaron nickade , och Lillian gav honom en puss på pannan.
- Godnatt , sa hon glatt , och skulle precis lämna rummet. Vi ses imorgon.
Hon släckte taklampan , och Aaron kröp ihop av rädsla i sängen , när mörkret omslöt honom.
- Kan inte sänglampan vara tänd ?? frågade han ynkligt. Lillian log.
- Visst , älskling , sa hon. Hon gick fram , och tände sedan Aarons blåa sänglampa , innan hon lämnade rummet.
Hon lät dörren vara öppen , för Aaron vågade inte sova med stängd dörr.
Hon fortsatte fram till nästa rum , Jimmys , som tillskillnad från Aarons var välstädat och rent.
Han hade ställt upp alla sina krigsleksaker på rad uppe på bokhyllan , de var hans favoritleksaker , och han älskade att leka med de. Han gjorde det varje dag , och ibland lät han Aaron vara med , men det var inte ofta som han fick komma i närheten av hans underbara leksaker.
Han ville ha de för sig själv ...
Lillian gick fram till Jimmys säng , han satt och "låtsasdödade" ett av Aarons gosedjur med sitt självlysande leksakssvärd.
- JimJim , sa Lillian vänligt. Du vet att Aaron inte tycker om när du gör så ...
Hon tog ifrån Jimmy nallen , och la sedan hans leksakssvärd på nattduksbordet intill sängen.
- Men han är inte här nu , protesterade Jimmy. Lillian log.
- Jag vet , sa hon. Men du skulle inte vilja att han rörde dina leksaker , eller hur ??
- Nej !! utbrast Jimmy. Då skulle jag anfalla honom med mitt svärd !! Han började skratta , och Lillian gav honom en varnande blick.
- Bara på lek , påminde hon skarpt. Du får inte skada honom på riktigt , det vet du va ??
- Jaja , sa Jimmy otåligt. Det är ju ändå bara ett leksakssvärd , så ingen kan bli skadad av det på riktigt.
Men man kan ju låtsas ...
Lillian smålog , och rufsade om lite i hans toviga hår.
- Du tänker alldeles för mycket på krig och dödande , sa hon beklagande.
- Det är för att det är så spännande , invände Jimmy , och drog täcket tätare om sig.
Han gäspade stort , och Lillian gav även honom en puss på pannan.
- Godnatt , älskling , sa hon , innan hon lämnade rummet. Och hon var noga med att stänga dörren efter sig , för Jimmy ville alltid ha dörren stängd.
Ifall den råkade vara öppen , så kunde han inte sova , för då fanns inte hans "fantasivärld" längre.
Den kunde han bara se ifall dörren var stängd , och Lillian förstod att det bara var hans små "påhitt" , men hon kunde ändå inte låta bli att undra ifall han var annorlunda än andra barn på något sätt ...
- Äntligen , sa Lillians man Lasse sluddrigt , när hon la sig i sängen bredvid honom.
Att det ska ta sådan tid att natta ungjäklarna ...
Lillian orkade inte bråka , så hon sa inte emot , utan var tyst. Det brukade få Lasse att tappa lusten att bråka.
- Vad säger du , ska vi ha det lite trevligt , va ?? sa han , och började knäppa upp hennes ljusblåa pyjamasskjorta.
Lillian suckade. Hon hade ingen lust. Faktum var att hon inte ens blev attraktiv av sin man längre , han hade blivit så allmänt äcklig. Han duschade knappt aldrig , hade slutat att raka sig i ansiktet , bytte bara kläder högst en gång i veckan ,
hade dålig andedräkt och dessutom så stank något alldeles oerhört av sprit.
Lillian kunde inte minnas att han någonsin hade druckit så mycket alkohol som nu.
I hela 10 år hade hon lyckats övertala honom att bara dricka på helgerna , och det hade funkat ganska bra , men nu märkte hon att det sakta började spåra ur igen ...
Lasse drack regelbundet , och Lillian orkade inte hindra honom ifrån det längre. Då fick hon bara stryk , och hon visste att han ändå inte lyssnade ett dugg på vad hon sa. Det var sån han var.
- Jag vill inte , protesterade hon , när Lasse fått av henne pyjamasskjortan.
- Jo , men kom igen nu ... sa Lasse upphetsat. Jag är kåt.
Han drog av Lillians pyjamasbyxor & trosor , och Lillian gav honom en irriterad blick.
- Jag vill inte , sa jag ju , upprepade hon. Bara för att du är kåt , så behöver det inte betyda att jag är det ...
Lasse blängde på henne.
- Det fungerar såhär i förhållanden förstår du , förklarade han skarpt , och lät som om han tilltalade en femåring.
Ifall någon av personerna vill knulla , så måste den andra ställa upp , vare sig den vill eller inte ...
Lillian fnös.
- Så är det inte alls !! snäste hon , och Lasse tog ett hårt tag om henne.
- Våga inte säga emot mig en gång till , sa han varnade , och han hade sitt ansikte så nära hennes , att hon kunde känna lukten av hans äckliga andedräkt.
Lillian svalde av rädsla , och bestämde sig för att inte göra motstånd när Lasse tog av sig sina egna kläder , och genomförde det som hon egentligen inte velat.
När Lillian vaknade nästa morgon , så upptäckte hon att hon låg ensam i sängen. Hon kastade en blick på väckarklockan , och upptäckte att den var ca halv 11.
Lasse hade stuckit till jobbet för länge sedan , han började vid halv 5 idag , men Lillian tvivlade på att han skulle få behålla sitt jobb på fabriken länge till , ifall han inte slutade med sitt kopiösa drickande.
Ingen ville väl ha ett fyllo anställt på sitt jobb ...
Det var lördag idag , så Lillian kunde passa på att njuta av en heldag med barnen. Lasse kom inte hem förrens klockan 6 , så de hade gott om tid på sig. Lillian ville inte tänka på det som hade hänt igår kväll , för då kände hon sig bara äcklad.
Det var ju delvis hennes fel att hon blev utnyttjad sexuellt.
Hon skulle inte ha sagt emot Lasse , för hon visste ju hur irriterad han blev då. Särskilt när han hade druckit.
Lillian reste på sig , och försökte att strunta i sina underlivssmärtor. Så går det ju när man säger emot honom ... tänkte hon irriterat. Jag borde ju ha vetat bättre ...
Hon gick in i köket för att börja med frukosten , och hon bestämde sig för att ge Aaron & Jimmy något riktigt gott idag.
Det förtjänade de , och eftersom en av deras favoriträtter var pannkakor med jordgubbssylt , så började hon att göra en smet.
Efter en stund kom Aaron ut i köket bärandes på sin nalle , och Lillian log åt honom.
Tydligen hade han vaknat av den ljuvliga pannkaksdoften ...
- Godmorgon älskling , sa Lillian glatt , och vände på en av pannkakorna i stekpannan. Det blir pannkakor till frukost idag , gott va ?? Aaron nickade , och log stort. Han skulle precis slå sig ner vid köksbordet , när Lillian tilltalade honom igen.
- Kan du vara snäll och hämta Jimmy ?? frågade hon vänligt. Jag måste stanna här och passa pannkakorna ...
Aaron skyndade bort till Jimmys rum. Dörren var stängd , och han knackade försiktigt på den.
- Kom in , vem du än är , hördes Jimmys röst , och Aaron öppnade sakta dörren.
Jimmy satt på golvet , iklädd sin röda pyjamas , och lekte med sina krigsleksaker.
- Det är snart frukost ... sa Aaron tveksamt. Jimmy såg upp.
- Okej , sa han frånvarande , och återgick sedan till sina krigsleksaker.
- Får jag vara med ?? frågade Aaron bedjande.
Jimmy skakade på huvudet.
- Nej , sa han. Idag måste jag besegra världen ensam , jag får inte ta hjälp av någon , jag ska massmörda hela befolkningen utan någon annans hjälp , och sen är jag hjälten !!
Han tog ett hårt grepp om sin favoritactionfigur , den som var hans andra jag , och fortsatte leken.
Aaron betraktade honom med ett häpet ansiktsuttryck. Han lekte verkligen med inlevelse.
Det var som om allt var verklig på något underligt sätt ...
Aaron sjönk ner på golvet bredvid Jimmy , för att kolla på när han lekte. Det var ju nästan lika roligt som att själv vara med och leka ...
Jimmy log belåtet , han älskade att bli betraktad av Aaron när han "massmördade" , då kände han sig cool ...
- Kom och ät nu , älsklingar !! hördes Lillians röst från köket , och Jimmy slutade motvilligt med sitt "massmördande" , och skyndade efter Aaron ut i köket.
- Jag tänkte att vi skulle hitta på något roligt idag , sa hon förväntansfullt. Det var verkligen längesen hon och ungarna hade haft roligt tillsammans , så det var på tiden att de gjorde något åt det ...
- Vad ska vi göra då ?? undrade Jimmy ivrigt. Får vi bestämma det själva ??
- Ja , självklart , sa Lillian glatt. Jag kan gå med på nästan vadsomhelst ...
Tillslut hade Aaron och Jimmy kommit överens om att de ville till badhuset och bada ,
och det dröjde inte länge förrens de var på "rosenlunsbadet".
Aaron och Jimmy låg och plaskade i den stora bassängen tillsammans , medans Lillian gick iväg för att köpa glass i kionsken åt de.
Aaron , som inte hade lärt sig simma riktigt än , hade simdyna på sig , och plötsligt kom Jimmy på en ide'.
- Aaron , ner med huvudet under vattnet , sa han ivrigt.
- Nej ... Vad tänker du göra ?? undrade Aaron nervöst.
- Jag ska bara kolla en grej , inget annat , lovade Jimmy , men Aaron såg ändå misstänksam ut.
- Man kvävs om man har huvudet under vattnet !! utbrast han. Det har mamma sagt , och det kan vara farligt !!
Jimmy skakade på huvudet.
- En liten stund bara är inte farligt , försäkrade han. Jag lovar att jag drar upp dig snart ...
Han tog tag om Aarons huvud , och tryckte ner det under vattnet , och Aaron började genast att sprattla för att kunna komma upp till ytan.
Wow !! tänkte Jimmy upphetsat. Det här är nästan bättre än att bara "låtsas" döda ...
Han tyckte att det var som en kick med motståndet som han fick , och känslan av överlägsenhet då han fick bestämma själv när han skulle släppa taget ...
Han höll kvar Aaron en liten stund till , innan han tillslut släppte taget , och drog upp honom till ytan igen.
Aaron började hosta , och snyfta. Tydligen hade han fått en rejäl kallsup ...
- Förlåt , sa Jimmy beklagande , och la en hand på hans axel. Det var inte meningen att göra dig illa , jag ville bara ...
Men han kunde inte förklara vad det var han hade velat , det var bara det att han hade "skadat" så många actionfigurer i sina lekar , men de var ju inte levande eller vad man skulle säga , så de hade inte känt något ...
Tanken var att Jimmy velat prova på att skada en "levande" person med känslor , bara för att se om det var samma känsla som när man bara lekte , och det hade ju såklart varit en enorm skillnad ...
Efter en stund kom Lillian tillbaka , och hon höll i 3 glassar , 2 strutar och en pinnglass.
Hon vinkade åt Jimmy och Aaron att komma upp , och Jimmy skyndade före Aaron.
- Säg inget till mamma , ropade han över axeln.
Han slog sig ner vid det lediga bordet som Lillian hade hittat , och Aaron gjorde det också.
- Varsågoda , sa Lillian , och höll fram en chokladstrut till Aaron , och en Twister till Jimmy.
- Varför får inte jag någon chokladstrut ?? undrade Jimmy , och gav Aarons glass en avundsjuk blick.
- Du vet mycket väl att du är allergisk mot choklad , JimJim , sa Lillian beklagande , och Jimmy suckade.
Han började missbelåtet att äta på sin Twister , samtidigt som han hindrade sig själv från att titta på Aaron och hans läckra chokladstrut. Suget efter choklad var stort ...
Klockan var 6 , och Lillian satt i köket och läste alla räkningarna som hade kommit med posten i fredags.
Familjen låg verkligen illa till ekonomiskt , efter att Lillian fått sparken från sitt jobb för ett tag sedan.
Aaron satt i vardagsrummet och kollade på bolibompa , och Jimmy var med och "höll honom sällskap".
Han hade gjort det väldigt klart för Lillian att han var alldeles för gammal för att kolla på barnpogram ...
Efter ett tag kom Lasse hem , och idag var han på dåligt humör.
Han gick ut till Lillian i köket , och hade som vanligt en bitter ton när han hälsade.
Han öppnade kylskåpet , och tog fram en starköl , & Lillian sneglade på honom är han började balta i sig.
- Du borde nog inte ... började hon , men tystnade fort. Hon ville ju inte bråka ...
- Du , jag gör vad fan jag vill !! utbrast Lasse irriterat , och slet av sig sina skor. Han slängde de på köksgolvet , och Lillian kunde inte hjälpa att hon blev arg. Han trodde väl inte att han kunde bete sig hur som helst ??
Komma hem , och gå direkt fram till kylskåpet för att hämta starköl , inte hälsa på barnen eller någonting ...
- Strunta i de där jävla räkningarna !! snäste Lasse , när Lilian vände blicken åt de igen. Han slet åt sig de , och slängde sedan iväg de på golvet , precis som skorna.
- Men nu får du väl för fan lägga av !! skrek Lillian upprört , och reste sig upp.
Lasse ilsknade till , och slog till henne rakt i ansiktet , så att hon föll i golvet. Jimmy och Aaron skyndade ut i köket , för att se vad som hade hänt , och Lasse blängde på de.
- Lägg er inte i det här , ungar , sa han varnade , och Jimmy & Aaron backade skräckslaget några steg bakåt.
Lillian reste sig sakta upp från golvet.
- Gå ni tillbaka och kolla på tv igen , sa hon tyst , och Jimmy & Aaron lydde genast order. Men de hörde ändå Lillian och Lasse bråka från vardagsrummet. - Din jävla slampa !! skrek Lasse. Stick härifrån då , om det nu blir så mycket bättre för dig !! Men ungarna behåller jag !! - Jag ska skaffa vårdnaden om de !! sa Lillian upprört. Ett sånt äckel som du får inte komma nära mina barn !! -Käften med dig !! snäste Lasse. De är lika mycket mina som dina !! - Missbrukare förtjänar inga barn !! skrek Lillian högt , och skyndade in i sovrummet. Det här var verkligen droppen , nu orkade hon inte mer , hon måste härifrån !!
Snabbt tog hon en av sina väskor , och började packa ner det allra nödvändigaste. Och Lasse försökte inte stoppa henne.
- Stick du bara , sa han nonchalant. Stick du ...
Jimmy och Aaron , som inte kunde stilla sin nyfikenhet , skyndade in i sovrummet , för att se vad som stod på.
- Mamma , varför packar du ?? utbrast Aaron chockat.
- Hon ska sticka , sa Lasse , och lät otroligt belåten. Där ser man hur mycket hon bryr sig om sin familj ...
Lillian svarade inte , för hon visste att hon visst brydde sig. Hon hade anstängt sig i så många år , och om det var någon här som inte brydde sig , så var det ju Lasse !! Han tänkte bara på sig själv ...
Lillian skyndade ut i hallen , och tog på sig sina skor & sin jacka. Lasse , Jimmy och Aaron följde efter.
- Snabba på lite va !! utbrast Lasse , och slängde till Lillian hennes vantar. Hon tog snabbt på sig de , och gav sedan Aaron & Jimmy en tveksam blick. De grät , men hon visste att hon inte kunde få med sig de nu , för då skulle ju Lasse slå henne ...
Hon kom säkert på något , Aaron & Jimmy kunde ju stanna här sålänge. Lasse hade aldrig någonsin slagit de , så det behövde hon nog inte oroa sig för ...
- Aaron och Jimmy , jag lovar att jag ska komma tillbaka och hämta er !! sa hon gråtfärdigt. Jag lovar !!
Lasse gick fram till ytterdörren , och slog upp den på vid gavel.
- Stick ut , hora !! sa han hotfullt , och Lillian hade inget annat val än att lämna lägenheten.
Lasse smällde igen dörren hårt efter henne , och Aaron började snyfta högt.
- Mamma ... sa han förtvivlat , och Jimmy la tröstande ena armen om honom.
- Gå in och fortsätt kolla på tv , sa Lasse skarpt , och låste dörren. Jimmy och Aaron drog sig långsamt tillbaka till vardagsrummet , och satte sig i soffan.
Aaron darrade i hela kroppen av rädsla och gråt ...
- Mamma , mamma !!
Lillian ryckte till , och bytte snabbt ut sin sorgsna min mot en glad.
- Vad är det , älskling ?? undrade hon , och gav sin 7- åriga dotter Sara en vänlig blick.
- Felicia och jag ska kolla på Bambi , förklarade Sara ivrigt. Vill du också kolla ??
- Det kan jag väl , sa Lillian glatt. Gå tillbaka till vardagsrummet du , så ska jag fixa något gott att äta till oss också ...
Sara skyndade iväg , och Lillian gav fotografiet på kylskåpet ännu en blick.
Aaron hade inte förändrats speciellt mycket till utseendet där , sen hon såg honom förra gången , förutom att han såg äldre ut. Hans ansikte var inte lika runt som det hade varit när han var 7 ...
Jimmys förändring däremot syntes tydligare. Han hade fått spetsigare haka , färgat håret från sin naturliga hårfärg ljusbrun , till kolsvart , och han såg mycket vuxnare ut på ett sätt som Lillian inte kunde förklara ...
Han såg ut som en ung man ...
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | LisaHoglund - 7 jan 10 - 16:11- Betyg:  | | Jävlar, kvinna, vad bra det här var :o <3 Vilken känsla du fick in i texten, wow... Man blev verkligen rörd av den här delen. | | sandruskapuska - 29 nov 08 - 15:54- Betyg: | | Jättebra med hennes del med<3<3 | | vissenros - 10 nov 08 - 18:17- Betyg: | | jätte bra!!!! | | Harrypotterlover - 15 okt 08 - 03:01- Betyg: | Vad gulligt ^^ Man blir rörd :'D
Nu till novellen.
Det var helt!! Det var makalöst bra och hämskt.
Man älskar och halvgråter. En bra novell alltså :)
Hoppas få höra mera om henne sen :D
//Sara (som fortfarande är rörd) | | manx_ - 8 okt 08 - 20:04- Betyg: | | oh snart kommer nästa va !? :D , den hära delen var jätte bra ! :D mejlar du när nästa kommer va !? :D (A) | | beckesnack - 8 okt 08 - 19:55- Betyg: | | skitbra! mejla u know<3 | | Dalvana - 8 okt 08 - 19:35- Betyg: | jättebra! fortsätt!
(gärna ett mejl med ;D) | | Justmyfault - 8 okt 08 - 18:08- Betyg: | | Jättebra! :) | | RedOceania - 8 okt 08 - 15:47- Betyg: | Den här delen var asbra! Det är jättebra att du beskrev mer om mamman och Aarons och Jimmys barndom. Det ger en en tydligare bild av allt liksom. Men nu längtar jag spänt till nästa del(!) :D
Väldigt smart skirvet! /Tilde | | iwonteverforgive - 8 okt 08 - 14:36 | | fortsätt!!! | | Vilsna_flikkan - 8 okt 08 - 13:25- Betyg: | | brabra, fortsätt? :D |
|
|
|
