Hon står där och titta ut. Ut genom fönstret.
Hon har ofta stått så. Hennes tårar har för länge sedan torkat.
Dem finns inte kvar. Det finns inget kvar.
Hon är helt tom. Hon är bara ett skal.
Hon tittar men hennes ögon ser inget.
Hennes hjärta är fyllt med sorg.
Varför? Det vet hon inte själv.
Hon borde inte finnas här.
Hon borde tagit sitt liv. N
u är det bara värre.
Men hon lär sig aldrig.
Hon kommer alltid vara ett problem, hon är ett fel.
Hon sliter bort blicken och kollar ner på armarna.
Det är fullt av minnen, minnen i ränder.
Ränder som ett märke, ränder som en Zebra.
Varför hade hon börjat?
Varför mår hon så dåligt?
Varför kan hon inte vara nöjd med sig själv?
Varför ska hon inte ha något självförtroende?
Så många frågor, men inga svar. Det finns bara inte.
Finns ingen som kan svara. Hon är ensam men ändå inte.
Hennes liv är fullt av människor men ändå är hon själv.
Ingen vet egentligen vem hon, det kommer dem aldrig göra.
Hon är hemligheten själv. Hon är Hatet. Hon är Odjuret.
Hon är allt man inte ska vara. Hon borde inte finnas.
Något måste vara fel. Inget kan vara rätt.
Allt som hon gör är fel. Fast egentligen finns hon inte.
Hon bara går och går. Hon pratar när hon måste, hon skrattar när hon måste.
Hon gråter när hon inser att hon egentligen inte finns.
Hon bara skär när vill känna, men inget känner.
Har hon då inga känslor? Är hon Död?
Nej hon bara finns inte. Hon är engentligen borta.
Men levande död. Som bara känner sorg.
Som bara känner Hat. Hat mot alla som mår bra.
alla som inte mår som Hon. Dem som har ett lyckligt liv.
Varför kan hon inte ha ett normalt liv?
Hon känner sig förjävlig. Hon är bara en massa ränder.
Hon skäms. Hon kan inte visa sig. Hon vill inte visa sig.
Hon kan inte leva så här. Hon vill inte. Men hon måste.
Hon måste lära sig kämpa. Kämpa för vad?
Det vet hon inte själv. Hon vet ingenting. Hon är dum.
Hon är mycket, men inget bra. Kan ma verkligen vara så?
Ja, Hon kan iallafall. Hon kan mycket.
Men inget bra. Allt är just nu tomt.
Inget att leva för egentligen. Just när hon stod där.
Och tittade ut, men såg inget. När hon tänkte på det livet hon egentligen inte levde.
När hennes tårar slutat rinna. Så rann en sakta droppe ner från flickans kind.
Hon skulle fortsätta gråta hon skulle fortsätta skära.
ZebraFlickan skulle fortsätta göra ränder.
Ränder av minnen
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
| elki - 1 mar 07 - 20:45 |
jag känner inte dig, men jag tycker du är väldigt vacker..
det gör mig ont att du skadar dig så, jag själv gjorde oxå
så när jag mådde shit..slutade men mådde så dåligt för nån
dag sen, viste inte vad jag skulle göra..och det kändes på
något sätt bättre,,men i längden hjälper det inte..vet inte
vad dina minnen innehåller, men att leva i det förflutna
eller i framtiden gör oss inget gott, bara när man börjar
lyssna till sitt hjärta och göra vad man verkligen vill
kommer man att må bra,vet att det är svårt..därför måste
vi kämpa .. elki |
| ZebraFlickan_ - 9 jan 07 - 05:41 |
| den är nt tagen ur boken... |
| minimuffla - 26 apr 06 - 06:16 |
| Fin! älskar dig min damp-ellan! |
| ketin - 21 apr 06 - 06:05 |
| Är det taget från boken ? |
| Cilises - 28 mar 06 - 19:00 |
Jo, det finns en som kan svara på dina frågor...och den personen är du själv. Jag kände precis som du, och sen fick jag en chosck och det gjorde att jag tog tag i mig själv. Jag gick runt i några månader i bara dvala...kommer knappt ens ihåg något från den tiden...Men sen så gick jag in i mig själv, och nu...ett år senare så börjar jag få fram vad som gjorde att jag mådde skit. Det är inte enkelt, och jag har fortfarande ingen lösning på mina problem. Men svaret börjar komma...svaret på Varför...
Finns här om du vill prata...! |
| sofiiie - 27 mar 06 - 06:31 |
| Jätte vacker men sorlig! |
mlis - 27 mar 06 - 04:22- Betyg:  |
| Jätte vacker , värkligen... |
