Slå honom då! (del 20) |
Jag kommer in i klassrummet och ser mej vilt omkring, men upptäcker att jag nästan är först där. För det sitter bara fyra stycken vid varsin bänk, vi får sitta var vi vill på samhällslektionen. Joakim sitter längst fram, han glor på mej med chockad min. Shit också, han har upptäckt min näsa… Jag skyndar mej fort bort till en plats i hörnet längst bak, jag märker att alla som är i klassrummet stirrar på mej och jag blir genast generad. Samhällsläraren, John, håller på med sina pappren där framme vid sitt bord. Jag börjar gunga otåligt med foten och tittar spänt på de eleverna som släntrar in i klassrummet pratsamma. Jag känner mej uttittad av många, några pekar till och med! Jag biter ihop och försöker låtsas att jag skriver något i min samhällskunskapsbok. Men plötsligt när jag tittar upp, upptäcker jag till min förskräckelse att Ivar har kommit. Han kommer in bland några andra musiklinjemänniskor och jag ser direkt att såret på läppen och blåtiran fortfarande syns! Det hela måste se konstigt ut för de andra, de kanske kopplar på något sätt. De kanske tror att vi båda har haft slagsmål eller nåt… Ivar sveper en blick över klassrummet och fryser blicken vid mej, jag blir helt varm i ansiktet och stel. Han bara tittar en stund, funderar säkert över min näsa, sen tittar han åt ett annat håll. Han ser fundersam ut och lite slapp liksom, han har mjukisbyxor och en lång, grå t-shirt. Han sätter sej vid en bänk två rader framför mej, mellan två tjejer i sin linje. Lektionen börjar, men jag har svårt att fokusera…
”Då slutar vi nu då…” Avslutar John, och alla skyndar genast att plocka undan böcker och pennor. Jag suckar högt och tar mina böcker, jag kan knappt slita blicken från Ivar, han plockar ihop sina saker och börjar gå från klassrummet. Jag följer automatiskt efter honom ut ur klassrummet, för att se vart han är på väg. Han är på väg till skåpen såklart, nästa lektion är dubbeltimme i teknik, men inte för Ivar. Jag går också till skåpen som alla andra, det blir trångt i korridoren av de två klasserna. Jag lägger in böckerna i mitt skåp och tittar hela tiden åt Ivars håll. Han kommer åt mitt håll nu, fast han ger mej inte en blick han följer med flera elever i sin klass utan några böcker. De behövs väl inte, eftersom de har musik nu. Jag känner en stor lust att gå samma håll, jag ångrar verkligen nu att jag inte valde den linjen. Ivar går med snabba steg, jag tror precis att han ska passera mej men han tvärstannar bredvid mej. Jag tittar förvånat på honom, han tittar förvånat på mej. Han går plötsligt så nära att ingen ska höra vad han säger. ”Vad har hänt?” Säger han tyst och oroligt. Jag ser upp lite på honom, eftersom han är längre än mej. Jag harklar mej och tittar lite snabbt om det är någon i närheten. ”Var det… gänget?” Frågar han. Jag skakar på huvudet och sväljer, det känns så nervöst att prata med Ivar. ”Nej… det var inte dom.” Säger jag tyst och suckar. Ivar står kvar med besvärad min och betraktar mitt ansikte. Jag borde väl kunna berätta sanningen för Ivar åtminstone, jag kan lita på honom i alla fall. ”Det var min brorsa.” Pressar jag ur mej kort och tittar sen ner i golvet. ”Åh, jag… förstår.” Säger han efter en stund i dyster ton. Vi båda tittar ner, jag suckar och känner att jag måste bryta tystnaden. ”Jag måste gå nu… vi börjar nu.” Säger jag dystert och tittar upp på Ivar. Han nickar utan att säga något, jag börjar sakta och något motvilligt gå. ”Erik, om du vill prata… så finns jag här.” Säger Ivar plötsligt. Jag stannar upp, tittar tillbaka på honom och ler svagt. Det är nog första gångat jag gett ifrån mej ett leende på en vecka ungefär. Jag och Ivar går skilda vägar mot våra lektioner, jag funderar lite. Tänk om jag kunde byta linje, till musiklinjen, då skulle jag göra det direkt. Men jag vet inte om man får det…
När jag kommer in till lektionssalen tittar alla på mej, nästan alla i alla fall, eftersom jag kommit sist in. Jag blir röd i ansiktet och skyndar mej att sätta mej på min plats. Jag märker att många sneglar på mej och viskar, de är säkert förvånade över dels att jag har en kompress över näsan och blåtira, men också för att de inte känner igen mej. Jag har ju förändrats jättemycket, utan att de andra förstått det. De är fortfarande vana vid den stökiga, retsamma, taskiga Erik. Men han ska försvinna nu, från mej… men de kan ju inte förstå att jag kan förändras. De kommer nog alltid tycka illa om mej, för man kan väl inte ändra på sitt förflutna? Det kommer ju alltid vara en del av mej, något som jag bär med mej i framtiden. Hur kunde jag vara så korkad?…
Vi slutade tidigare än jag trodde, redan klockan tio i två. Jag tar ganska lång tid på mej att komma ut från skolan. Skolgården är halvfull med elever, några har slutat och andra har rast. Jag slänger min väska över axeln och börjar gå hemåt, det blåser lite och en svag sol lyser. Allting börjar kännas lite ljusare igen. Men just som jag ska svänga till vänster tvärstannar jag och blir alldeles iskall inuti. Framför mej står Axel, Isak, Christer och Antony. Jag grips av panik, Axel hånler åt mej. ”Jaså, du dykte upp idag. Vi trodde du aldrig skulle våga visa dej igen.” Säger han och skrattar iskallt. Han kommer fram till mej hotfullt och glor in i mina ögon. ”Vad har du gjort med näsan, va? Eller var det du Isak?” Säger han roat och tittar mot Isak, som står och flinar. ”Nej, det var inte jag… Han måste vara överkänslig eller nåt.” Säger Isak och alla skrattar. Jag ser att Axel knyter näven, och då tänker jag snabbt, jags börjar springa. Jag springer så fort jag kan hemåt, men märker att dom springer efter mej. ”Jävla fegis!” Skriker Christer åt mej. ”Äh, skit i honom. Vi tar honom en annan gång…” Hör jag Axel säga till gänget, han säger det högt så att jag ska höra. Jag fortsätter springa, trots att dom har stannat. Jag springer hela vägen hem, med gråten i halsen.
*T
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Tom_Saga - 1 maj 10 - 20:51- Betyg:  | | mkt bra:) | | Harrypotterlover - 15 okt 08 - 03:54- Betyg: | Jävlar!! Bra!!
Måste läsa mera!!
Känner mig stolt!!
Läst ikapp dem flesta novellerna jag läser nu :)
//Sara | | vissenros - 13 okt 08 - 20:40 | | spänande<33333 | | SoGetLost - 10 okt 08 - 14:52 | | mkt mkt bra:D | | alexz_th - 5 okt 08 - 02:42 | | brabrabra1 <3 | | hannisch - 4 okt 08 - 18:45 | | skriv en ny nu, genast! | | amandisa - 3 okt 08 - 17:42- Betyg: | | schieiieieieieieiieeiieieies braigt <33 | | gbg_95 - 3 okt 08 - 16:00- Betyg: | | skiitbraa!! lägg ut nästa del genast!1:P | | Justmyfault - 3 okt 08 - 13:54- Betyg: | | Jättebra! :) | | Unendlichkeitavt - 3 okt 08 - 12:11- Betyg: | | Skynda med nästa!! | | BlackRain - 3 okt 08 - 07:26 | | Helt fantastiskt! | | Diskret - 3 okt 08 - 06:06 | Du sa ju att du inte ville ha smygläsare så då tänke jag att jag skulle komentera. Inte för att jag har något att skriva, jag har verkligen inte det. Inte på sättet 'åh det var så bra att jag är utan ord' utan mer 'jag har inte några känslor som brusar upp när jag läser den här novellen'. Men du ska veta att det är något bra. annars när jag läser något brukar jag bli skitförbannad på huvudpersonen, de flesta är så himla korkade och ska bara hålla på och fula sig hela tiden. Erik är en väldigvt sympatisk huvudperson som inte är otroligt korkad eller en skitstövel. Han var kanske det innan men inte längre så han är väldigt bra.
Lägg ut nästa del snart | | inmydreams - 2 okt 08 - 20:48- Betyg: | Den är så bra :)
Har du någon gång funderat på att lägga ihop alla dina delar och ge ut dom som en bok? :) | | DracoLove - 2 okt 08 - 20:26- Betyg: | Jättebra skrivet (:
Vill ha mer av din ägiga novell !! :D
// Polly | | maloow - 2 okt 08 - 20:20- Betyg: | jätte bra... men försök att dela upp det du skriver i stycken
det blir enklare att läsa då :) | | snovit1 - 2 okt 08 - 20:18- Betyg: | MERA NU:D:D:D:D:D:D:D:D
Meila när nästa del kommerD: | | PlEaSeKiLlMe - 2 okt 08 - 20:12 | | mera nu!! i have fallen for this novell haha XD |
|
|
|
