Förändringar är inom synhåll. del 4 [Twilight-ff] |
”Vars har du varit?” ryter pappa åt mig så fort jag går innanför dörren.
”Vid piren, pappa”, svarar jag tonlöst och ställer väskan vid stolen som jag sedan själv sätter mig ned på.
Jag börjar dra av skorna men jag får inget riktigt grepp på dom så mina händer slinter.
Redo att börja svära kollar jag argt på pappa och ser hur hans min har ändrats från att vara rosen rasande till medlidande.
Han ställer sig på knä och börjar dra av mina skor. Tacksamt ler jag mot honom och jag börjar kolla runt i hallen.
Det finns flera foton på mig, Sara, mamma och pappa. Mest på mig och Sara. Sara är min stora syster, hon går college i USA. Därför träffar jag inte henne särskilt ofta.
”Vad gjorde du som blivit så blöt?” frågade pappa och bryter min tankebana.
”Öh, jag ramla i vattnet?”
”Cissi! Du kan ju inte ens simma!” anklagar pappa.
”Därav jag ´ramla´ i vattnet, tro inte att jag hoppa i frivilligt”, snäser jag och reser mig upp och börjar gå iväg.
Jag hör hur pappa suckar i bakgrunden, men allvarligt så bryr jag mig inte. Jag smäller igen badrumsdörren och tar av mig resten av dom blöta kläderna och slänger dom bara på golvet.
Argt kollar jag mig själv i spegeln och ser hur mina mörkbruna, nästan svarta ögon stirrar argt tillbaka på mig själv.
När jag går ut i vardagsrummet i badrocken ser jag mamma kurad mot pappa och att pappa viskar något i mammas öra som får henne att le fånigt.
Känslan att inte höras ihop med dom kröp sakta in i kroppen. Dom märkte inte ens att jag stod där nästan mitt på golvet i vardagsrummet. Eller dom kanske visste att jag stod där, men i så fall så ignorerade dom mig bra. Helt plötsligt kändes allt bara så himla fel. Som om jag verkligen inte hörde ihop med dom, jag är ju inte ens lik någon av dom. Pappa som är flintskallig men som en gång hade svart hår och mamma som är blond. Där kommer jag med mörk brunhårigt hår.
Utan att jag har märkt det själv har en tår letat sig fram i ögonvrån, jag pillar försiktigt bort den och backar sen sakta ut from vardagsrummet utan att göra något ljud.
Skolan hade äntligen börjat om igen och jag klev på skolbussen. Trevor, min bästa vän satt längst bak så jag gick dit och satte mig brevid honom, Självklart började han genast prata om vad han hade gjort på sitt höstlov och om hur mycket han ogillade skolan.
Jag himlade med ögonen efter den tredje gången han klagade på Mrs. Cole alla regler.
”…vem behöver bli lärd om att man ska inte röka under rasterna…” var en liten bit av allt han sa, och han fortsatte också!
Jag satt där och log bara mot honom, tillslut tystnade han och kollade på mig. Jag menar riktigt kollade, så som i stirrade med uggleögon.
Skrämt kollar jag på honom, men han fortsätter och kolla på mig sådär läskigt.
”Sluta!” väser jag sedan till honom för att jag känner mig väldigt obekväm med hans stirrande.
”Kolla…”, säger han och pekar på min kind.
Försöker att inte ta mig på kinden bara för att jag vet att han skojar, men tillslut så tar osäkerheten över och jag drar snabbt upp min hand på kinden. Så som jag trodde så var det inget där.
Jag räcker ut tungan mot honom medan han flinar och reser sig upp.
Förvirrad kollar jag upp och märker att bussen har stannat framför skolan. Snabbt reser jag mig också upp och vi går tillsammans till skolans ingång.
Inom entrédörrarna så säger vi hejdå och bestämmer att vi möts vid lunchen för att äta på subland. Subland är ett café där dom serverar mackor och sallader för rimliga priser, och det är fruktansvärt gott också!
När jag går igenom alla korridorer fram till biologin så flämtar jag nästan ansträngning eftersom jag var tvungen att springa en bit på grund av att bussen var fem minuter sen.
Jag klampar ograciöst in i klassrummet där alla sitter. Nästan ingen kollar upp och läraren låtsas inte om mig, jag ler mot dom som kollade upp och sätter mig på min vanliga plats bredvid Jenny.
”Hej”, viskar jag åt henne och tar upp biologi boken från väskan. ”Vad snackar han om?”
”Om grodor, typ, eller jag vet inte. Lyssna inte”, erkänner Jenny och ler skamset mot mig.
”Okej”, säger jag och öppnar skrivboken och börjar kludda ner det som står på tavlan.
Jenny visade sig ha rätt, vi pratade om grodor och om hur dom fungerade. Vi skulle dissekera grodor nästa vecka. Något som jag redan fasade för. Jag är inte rädd för att skära i djur, jag är bara helt enkelt emot det. Om man kan överleva utan att döda djur så tycker jag att man inte borde döda mer.
Mr. Gordons koncentration blev ännu en gång testad då det knackade på dörren.
Han suckade ljudligt och gick för att öppna dörren.
Man såg inte personen bakom dörren utan man hörde bara Mr. Gordons röst som muttrade en massa osammanhängande ord.
Han öppnade sedan dörren på vid gavel och personen bakom dörren kom in i klassrummet. Det var en tjej, hon hade mörkt kort hår och såg onaturligt vacker ut. Nästan exakt samma hy som killen vid piren. Snabbt undrade jag om dom var släkt eller något. Kanske syskon?
”Du kan väl presentera dig själv, Ms. Cullen”, säger Mr. Gordon och sätter sig bakom sitt skrivbord.
”Självklart”, säger Ms. Cullen och hennes röst är klingade. Nästan som om hon sjunger. ”Mitt namn är Alice och jag kommer egentligen från Amerika. Jag har flyttat hit till England eftersom min familj ville det. Jag älskar mode och skönhet.” avslutar hon och sätter sig ned bakom mig eftersom det var den enda lediga platsen.
Någonstans till vänster hör jag en låg spydig kommentar som säger ”skulle inte förvåna mig, barbie”, jag hoppas att hon inte hör kommentaren för att slippa skämmas för mina klasskamrater.
Jenny som alltid är den trevlige vänder sig om och presenterar sig själv, utan att veta om det själv så lyssnar jag spänt på vad Alice säger.
”Hej, nej det visste jag inte faktiskt”, svarar hon på något som Jenny frågar.
Plötsligt känner jag hur en armbåge kolliderar i mina revben.
”Ouch!” skriker jag till och alla kollar på mig.
Jag känner hur mina kinder hettas till och jag vänder mig mot Jenny.
”Var det där nödvändigt?” säger jag och ger henne en mördande blick.
”Äsch då, Cissi, det här är Alice, Alice – Cissi.”
”Hej”, säger jag generat och tar tag i hennes hand. Jag registrerar nästan inte att hennes hand är kall för hennes ögon. Topaz färgade, en ganska underlig färg faktiskt. Har inte sett någon med den blandningen.
Alice ler lite finurligt och släpper sedan min hand.
Utan att bry mig om att bara oförskämd så frågar jag henne ifall hon har en bror.
”Edward och Emmett”, säger hon nöjt.
”Okej”, svarar jag osäkert tillbaka.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Dimmalimm - 14 dec 08 - 19:05 | | Bra! Ibland blir meningarna lite förvirrade, men jag vet hur det är. Man börjar på ett sätt, sen gör man på ett annat, och glömmer ändra... läs igenom texterna innan du skickar kanske. | | Maadelen3 - 4 nov 08 - 20:08 | hallå! =) jag har just börjat läsa din, läst de andra delarna :) otroligt bra bara ngt stavfel, men det gör ju inget =) men ändå, har du någon som helst lust att skicka mail och påminna mig att läsa den här, och den här delen med, eftersom annars kommer jag att totalglömma det, och det vill vi väl inte? =)
haha, men ah , får ju se :P | | Adhara - 10 okt 08 - 14:30 | | Men det är ju om Edward och hans familj också, kan ju inte ändra deras namn! ;:) | | NadaZero93 - 9 okt 08 - 15:28 | | bra! men inte aå bra att du tar namnena... skulle vara mkt mer unikt om du gjorde egna... | | Guldvattnet - 4 okt 08 - 16:42 | | gilar verkligen denna <3 | Justmyfault - 2 okt 08 - 19:24- Betyg:  | | Jättebra! :) | | Swejk - 2 okt 08 - 19:05- Betyg: | | Maila när nästa kommer? love it! <33 | | prickigthallon - 2 okt 08 - 18:02- Betyg: | | jag gillar den, men snälla sluta säga kolla. För det är ganska fult och plågsamt att läsa. | | gbg_95 - 2 okt 08 - 17:34- Betyg: | | jättebraa!! som vanligt<3 | | JennnyJ - 2 okt 08 - 17:19 | jag gillar den :D
inte för att jag har läst böckerna eller något, men den verkar mycket bra :D |
|
|
|
