tell me this night is over del 8 |
"Hejsan Petra Det är Ola Salo.
Du skrev ett brev till mig för ett bra tag sen. Men jag har tyvärr inte haft tid att svara. Jag har haft så mycket att göra den senaste tiden att jag glömt bort alla brev jag fått.
Men nu har jag bestämt mig för att försöka svara på alla breven jag har här hemma. Hoppas det gör dig lycklig. Jag tackar för alla fina ord du skrev. Det värmer i hjärtat.Du frågade hur vi startade.Det är en mycket lång historia. Men om jag tar den kortfattat så var det så att jag, jepson och lasse började spela i ett band och vi tyckte det var kul och sen fick vi med oss en kille som heter Magnus som spelade trummor. Han var även med och gjorde vårt första album med 4 låtar. (Racing with the rabbits) Och sen slutade han och vi fick med oss martin och sylvester. Och sen hade vi Jens som spelade i bakrunden de senaste konserterna. Så vi lät han vara med i vårt band. Kanske inte de bästa svaret. Men jag hoppas att du är nöjd...
Ha det bra! Kram Ola Salo."
Han skummar igenom det lite snabbt och lägger det i ett kuvert.Han slickar på kanten och ler åt sin dumma idé han fick upp i hjärnan.
"Undrar va dem gör när dem får reda på att jag slickat igen det!"
Han ler länge åt det. Sen fortsätter han skriva brev efter brev.
Han hinner skriva 10 svar innan handen värker av allt skrivande. Han sätter på frimärken på alla dem och lägger dem i en liten hög på sin köksbänk.
Alla brev han svarat på lägger han åt sidan. Han sorterar sedan upp resten av breven så att han inte skriver två svar till samma person. Han märker då att det mest är fler som skrivit två till fem gånger så han pustar ut lite när han förstår att alla breven inte kommer från en person, utan de flesta är från samma person. Några enstaka är från en person men det är inte många.
Han sträcker på sig och tar sin lilla brev hög och tar på sig ytterkläderna och går ut för att leta en post låda.
Det har redan börjat skymma. Fast han vet ändå inte vad klockan är. Dagen har gått rysligt fort. Men han har ändå hunnit göra mycket.
Han ser hur en stor gul brevlåda skymtar lite längre fram. Han ökar steglängden. Det är som att han längtar tills hans brev ligger där och väntar på att bli skickade.
"Hoppas verkligen att alla blir glada nu," Tänker han. "Men tänk om alla tror att det är någon annan som skrivit. Vad gör jag då?"
men han kommer på¨att han inte kan göra så mycket åt saken. Han har gjort vad han kan för att göra dem glada. Vad men kan dem begära?
Han är nu framme vid brevlådan och han öppnar luckan och lägger in sina brev där.
Han ler och känner sig lite som en hjälte. Varför vet han inte. men det kändes bara bra att skriva breven. Han orkar inte skriva mer idag. men imorgon ska han försöka skriva lite till.
Han går en omväg hem för att han känner för att gå en liten promenad innan han går hem och vilar.
"slit inte ihjäl dig!"Sa martin förut idag.
Han skrattar till lite. Han har jobbar för fullt med breven. Han skakar på huvudet åt att han aldrig kan ta det lugnt. Han är i full gång hela tiden.
Men nån gång ska de bli hans tur att njuta ordentligt och komma tillbaka i toppform.
Den tanken stannar kvar i hans huvud ända tills han når sin lägenhet.
Han går in och gör det mysigt för sig i soffan och sätter på en romantisk film som han och hans ex såg för ett tag sen tillsammans.
Den väcker lite minnen. men han puttar bort dem från sitt huvud och tittar klart på filmen innan han bestämmer sig för att john blund ska få söva honom till söms.
|
|
|
|
