( Mar ) Dröm eller Verklighet ? |
.. 2 år senare ..
Man lär sig mycket i livt även om inte allt är trevligt. De senaste 2 åren har varit de bästa och värsta åren någonsin. Jag vet inteom jag ångrar något men jag är inte säker.
Den 12 februari 2007, firade jag min 16-årsdag tillsammans med mina 5 närmaste vänner.
Vi hade kul men efter ett tag böjade det bli lite långtråkgt så en av mina vänner bjöd en kompis hon aldrig träffat och hans vän. När de kom till stationen gick hon ner och mötte dom och kom tillbaka upp till lägenheten. När jag öppnade dörren frös jag till is. Där stod HAN, min blivande man. Jag såg det direkt, HAN skulle bli min, vare sig HAN ville eller inte.
Jag tittade i smyg på HONOM hela kvällen och alla märkte det. Så när vi sedan började spela med mina sextärningar gjorde alla hela tiden så att jag och HAN fick göra saker på varandra. Kvällen blev underbar och när alla hade gått kände jag mig nöjd med kvällen.
Men när jag gick in i mitt rum för att byta om fick jag en shock! Där på min säng satt HAN, naken och spelade gitarr! Jag nappade direkt och satte mig bredvid och tittade lite i smyg på HONOM.
Hela natten spenderade vi tillsammans och lärde känna varann.
Klockan 5 på morgonen kommer min far instormande i rummet:
- Vem fan är du ?! Ut ur mitt hus! Du ha 5 minuter på dig!
HAN blev så rädd att HAN inte vågade gå ut ur mitt rum, men de slutade till slut med att HAN tog mitt nummer och gick till tunnelbanan.
Den 14 februari, var nästa gång vi sågs.
HAN plingade på min dörr med en ros bakom ryggen oh kysste mig lätt på läpparna. Så klart blev jag nervös och fumlig, hela kvällen var en stor olycka. Jag välte vartenda sak jag rörde vid och tappade vartenda sak jag höll i.
Den 20 februari, blev vi tillsammans. Allt gick så fort och jag blev kär. Kär i den söta pojken som tagit mig med storm.
Våren & sommaren var den underbaraste jag varit med om. Vi var med varann så ofta vi kunde och snart sa HAN att HAN älskade mig.
När hösten kom började vårat förhållande knaka i fogarna och vi tjafsade och bråkade mycket. När jag hittade en konversation på msn med en annan tjej blev jag förkrossad över vad jag läste.
Vi hade världens bråk precis innan jag åkte till turkiet. När HAN inte hörde av sig under hela den veckan var det droppen som fick bägaren att rinna över.
Samtidigt hade jag blivit kompis med en kille som verkade gilla mig en hel del. Han smsade varje dag och skrev kärleksförklaringar värda en förmögenhet. Det var då jag förstod att jag kan få andra än HAN.
När jag kom hem gjord jag slut med HONOM, men han vägrade att jag skulle lämna HONOM och började hitta på saker för att få mig tillbaka och sa att det inte var något med de andra tjejen. Tillslut övertalade HAN mig och jag bröt kontakten med min nya beundrare.
Allt var som vanligt igen.. Nästan.
Den 30 december, hade vi blivit bjudna till olika fester men bestämde att vi skulle ses vid midnatt ändå. När midnatt närmade sig sms:ade jag och frågade när HAN skulle komma men fick inte svar fören långt efter midnatt, HAN hade för roligt för att lämna festen.
Jag blev otroligt arg och ledsen och sa att jag ville gå hem och att HAN skulle möta mig. HAN sa att HAN skulle börja gå direkt.
Tre timmar senare irrade jag omkring i skärholmen, ensam i regnet. När jag äntligen hittade dit HAN var, var jag blöt, kall och förbannad.
Den 4 januari 2008, var sista gången vi sågs på länge.
HAN skyllde på att HAN måste fundera på vad HAN kände och så. Jag accepterade ledsen det och försökte att låta HONOM vara så gott det gick.
Så fort det hände att jag sms:ade fick jag sura svar tilbaka om att lämna HONOM ifred tills HAN funderat klart.
Den 18 januari, var jag hos min mamma och hälsade på då jag fick ett sms av HONOM där det stod: "Jag vill träffas".
Jag blev hur glad som helst och svarade glatt tillbaka. Nästa sms från HONOM var hjärtekrossen: "..för att ja vill göra slut..". Jag böjade gråta hejdlöst och kastade mig ut ur huset innan mamma hann stopp mig.
Jag tog första tåget direkt hem till honom. Under resan sms:ade vi och jag frågade varför, men HAN hade inga svar.
När jag kom fram satt jag i parken utanför hans hus i två timmar innan jag fick reda på att HAN inte var hemma. Då gick jag gråtandes in i lägenheten och samlade mina saker. Plötsligt stod HAN där bredvid mig och tröstade mig!
Jag vägrade svara på allt HAN sa och började gå med honom i hälarna. Jag frågade varör HAN följde med mig och HAN svarade dumt att HAN inte ville att jag skulle ta livet av mig!
På tunnelbanan fick jag panik och visste inte vem jag skulle vända mig till. Sånt här skulle inte hända mig.. Det visste alla.. Jag var den där flickan som alla trodde hade det perfekta livet ju!
Jag gjorde fel val.. Eller kanske rätt.. Det vet jag inte.
Jag ringde tjejen från HANS msn-konversation och när hon svarade sa jag:
- Du kan ta HONOM nu om du vill, HAN har gjort slut!
Hon svarade:
- Men lilla gumman, var det så oväntat? Du vet ju att HAN har varit otrogen mot dig sen augusti!
Mitt hjärta stannade och jag stammade:
- Med ve..eem?
Hon svarade kaxit och självsäkert:
- Vad tror du? haha..
Jag kunde inte tro det men svarade ändå:
- Du?
Hon skrattade elakt och svarade:
- Självklart vem annars?
Jag börjad träffa henne bara för att få reda på allt.
Vårt första möte, den 19 januari, var i segeltorp på en fest.
Jag skulle möta henne vid bussen och tog med mig kniven jag gett till HONOM när jag km från Turkiet. Jag var så säker på att jag skulle döda henne att jag spydde hela vägen ner till bussen.
Men hon var inte alls som jag tänkt mig.. Hon var trevlig! Vi pratade hela natten och många kvällar därefter, tills jag visste ALLT!
När vi gjorde slut bad HAN mig att lova att ta hand om mig själv, att aldrig prova andra droger än de jag rökt med honom (hasch) eller försöka ta livet av mig. Jag lovade med fingrarna i kors bakom ryggen.
Jag rökte på och drack så fort jag kunde, så fort jag kunde få tag på något. Efter några veckor fick jag reda på att en kompis kunde fixa LSD.. Det klart jag köpte.. Jag skulle göra allt han inte ville. Jag hade redan skurit mig flera gånger vi d det här laget men aldrig självmordsförsök.. Mer för att stilla smärtan i själen och hjärtat..
Men den här dagen stod jag inte ut..
När jag fick reda på att det hänt nått på nyår blev jag så jävla ledsen .. Jag hade frågat HONOM 3 ggr och HAN hade sagt nej varje gång .. Jag kollade HANS playahead och såg att HAN skrivit till ditt ex:
"Vi strulade på nyår va ? 1 gång eller 2 kommer jag ihåg :) åt jag upp dej eller bara lite småstrul ?"
Jag tänkte ringa kuratorn eller öppna linjen men det var såklart ingen som svarade kl 3 på natten..
Jag tog upp rakbladet som jag senast andvänt bara några dagar tidigare.. Jag tryckte det mot huden men ångrade mig.. "Älsklingen vill inte ha en flickvän som skär sig".. Jag drog bort den för snabbt.. Det sprutade blod.. Jag försökte stoppa det med att trycka för med andra handen men det rann över och droppade ner för fingrarna.. Det var blod över hela mitt golv när jag äntligen hittade banaget... Jag drog åt hårt och gick ut på balkongen för att leta i min mobillista för att hitta någon att ringa.. Ingen svarade.. Jag slog upp gula sidorna och letade efter nånting.. Sen var jag tvungen att börja leta efter tejp eller nånting att sätta ihop såret med.. Det hade blödit igenom hela bandaget och jag hade inget annat.. Jag hittade tillslut tejp och tejpade ihop det med små bitar över hela såret, satte på det tvättade bandaget och låtsades om ingenting..
Efter det flöt dagarna förbi, jag tog mina droger och alkoholen och levde på det så länge jag klarade det. Jag gick ner 8 kilo de 2 första veckorna och hoppades att jag kunde råka få överdos av något och bara försvinna.
Mina vänner försökte muntra upp mig och få mig på benen igen men ingenting funkade. Men tillslut var jag ändå tvungen att sluta bete mig som jag gjorde. Jag hade inte råd längre..
Den 28 mars, ringde pappa och frågade om jag kunde sova borta den natten för att hans kompis var i Stockholm och behövde en säng att sova i. Jag sa att jag kunde sova hos min bästa vän och ringde henne.
Hon skulle på fest men sa att det gick bra att jag sov hos henne om jag följde med på festen. Jag kände mig inte direkt taggad men behövde någonstans att sova. Så jag följde med på festen som hölls i Fruängen.
På vägen dit sa min bästa vän:
- Snälla skäm inte ut dig själv ikväll, okej ?
Jag tittade konstigt på henne och hon gav mig en menande blick och jag förstod att jag betett mig som ett as ända sen HAN gjorde slut och sa tillslut:
- Okej, jag lovar!
När vi kom dit var alla fulla och glada. Jag satte mig i soffan och tittade runt och smuttade lite på bästisens cube. Efter ett tag reste hon sig och försvann och jag var lämnad ensam.
En otroligt söt kille kom och satte sig bredvid mig och presenterade sig och började babbla på om allt mellan himmel och jord. Jag satt och lyssnade intresserat och kände mig lite bättre tillmods.
Efter någon timme frågade han blygt:
- Skulle du ha något emot om jag kysste dig ?
Jag hade nästan längtat efter frågan och lutade mig fram och in i hans famn och tog emot hans varma, mjuka kyss..
En av mina vänner kom rusandes och sa:
- Tänk på vad du gör nu, du vet vad som brukar hända!
Jag tänkte tillbaka på de gånger någon kysst mig efter HAN-tiden. Varje gång hade slutat i katastof. Antingen spydde jag eller började gråta som ett litet barn. Men det här var något annat.. Något helt annat.. Ett hopp.. Ett litet ljus som börjat lysa svagt långt inne i själen. Jag svarade:
- Den tiden är nog förbi nu..
Sedan gick jag tillbaka till min uppvaktning och njöt av resten av kvällen i hans starka och muskulösa famn.
---------------------------------------
Den otroligt söta killen och jag började träffas ofta och är nu tillsammans sen ett tag tillbaka. Jag och HAN har längre ingen kontakt. Det ända som är i vägen för det perfekta livet nu är "Horan" som ständigt bryter sig in i mitt privatliv med elaka små kommentarer och blickar.
Kommentera gärna !
|
|
|
|
