Del 1 (Prolog) Fångad av världens mörker. |
Det var ett tag sedan nu. Men minnen plågar mig fortfarande. Ibland på natten vaknar jag kallsvättig i pannan men ändå extremt lättad över att det bara var en dröm och inget mer, jag är frisk nu, och ingenting kan ta mig tillbaka till det sjuka, mörka och hemska.
Nå, visst kan jag berätta om ni vill höra, men det är ingen vidare trevlig historia ska ni veta...
Det började med en vag känsla, en känsla av tomhet och ensamhet. Det var obehagligt och jag kunde inte förstå vad det var.
Jag försökte få mitt inre att stöta bort det, men obehaget togs emot med öppna armar av både min själ och kropp. Det fanns ingen återvändo.
Mer och mer plågades jag. Fast jag var flitig och lyckades dölja allt, trodde jag. Egentligen var det bara stora tröjor och leenden som jag använde att dölja med, men vissa personer kunde läsa mina ögon, men oftastvar de rädda och vågade ingenting göra.
Så allting bara flöt på.
|
| Kommentarer | | iwonteverforgive - 17 sep 08 - 14:02 | | bbbbbbbbbbbbbrrrrrrrrrrrrrrrrrrrraaaaaaaaaaaaaaaaa aaaaaaa |
|
|
|
