Slå honom då! (del 11) |
Senare på eftermiddagen, efter att ha suttit på mitt rum och hatat mej själv i timmar, så går jag ner. Där möter jag brorsan i vardagsrummet, framför teven. Han lägger knappt märke till mej, jag torkar mej snabbt runt ögonen, det får inte synas att jag har gråtit. Jag går in i vardagsrummet, han kollar på någon actionfilm. Jag vill inte kolla, har redan fått tillräckligt med action i mitt liv. "Hej, Tim." Säger jag tyst till brorsan. Han vänder på huvudet och stirrar irriterat på mej. "Kalla mej inte för Tim!" Säger han surt och fortsätter glo på filmen. Jag suckar och sätter mej bredvid honom i soffan. Han sneglar på mej lite misstänksamt. Måste han alltid vara så sur? "Vad ska du göra idag då?" Frågar jag, i försök till att få igång en konversation. "Äh, inget särskilt..." Säger han nonchalant. Han frågar inte mej vad jag ska göra, så jag antar att inte vill prata. Jag försöker igen, lite försiktigt. "Vi kanske kan hitta på något?" Frågar jag. Han tittar på mej, för en gångs skull. "Nah, asså, jag vet inte om jag kan egentligen... Jag tänkte träffa några polare senare..." Säger han och undviker min blick. "Men, du sa väl att du inte skulle göra något ikväll?" Säger jag och försöker låta oberörd. Han suckar irriterat, han vill inte umgås med sin störiga lillebrorsa tydligen. Kan han inte bara säga det rakt ut. istället för att ljuga. "Aa... Men du vet, jag bara sa så, tänkte inte riktigt på att jag hade bestämt med kompisarna." Säger han flummigt och tittar på filmen igen. Jag suckar och reser mej från soffan i en hastig rörelse. Jag går ut från vardagsrummet, med en tung sten i bröstet. "Men vafan Erik, blev du sur nu eller?" Ropar Timothy ironiskt. Jag svarar inte utan går automatiskt till hallen och tar på mej skorna. Timothy kommer fram till mej med förundrande blick. "Asså, vad är det? Ska du dra nu eller?" Frågar han med en ironisk min. Jag tittar surt ner i golvet. "Det är väl vad du vill..." Mumlar jag och sträcker mej efter min jacka. Han hejdar mej med armen och ser allvarlig ut nu. "Du, vad menar du med det? Jag tar ju hand om dej hela tiden, bara för att jag vill träffa mina kompisar en kväll, så betyder väl inte det att jag inte bryr mej om dej?!" Säger han och ser med allvarlig min på mej. Jag säger inget utan står bara still och tittar ner i golvet. "Fan vad du är otacksam Erik, du beter dej ju som en elvaåring för fan! Du vill bli uppassad hela tiden! Men allt handlar inte om dej, fattar du?" Säger han argt. Jag säger fortfarande inget utan stirrar bara på hans ben. "Vart ska du gå föresten?" Säger han och blänger surt på min jacka. "Ut!" Säger jag irriterat till honom. "Jaha. Tror du att du bara kan sticka hemifrån hela tiden?! Du är ju som en jävla barnunge, som man måste passa hela tiden. Tror du inte jag vet vad du och dina kompisar håller på med ute va?" Säger han argt. Jag suckar. "Jag håller inte på med sånt längre!" Säger jag och tittar i hans ansikte för en gångs skull. Han fnyser åt mej. "Haha, visst! Hur ska jag kunna lite på dej, va? Du är ju 15 år för fan, men du beter dej som ett småbarn! Kan du inte växa upp nån gång?!" Säger han högt och snabbt. Jag sliter åt mej jackan och öppnar dörren, sen går jag ut och stänger dörren med en smäll. Han förstår ju ingenting, jävla Timothy, som bara klagar på honom hela tiden! Tänker jag surt och drar på mej min svarta jacka medan jag går. Jag vet inte vart jag är på väg, men det spelar ingen roll. Just nu skiter jag i allt, jag går med snabba steg dit vägen leder mej. Folk som passerar mej stirrar på mej, antagligen för att mitt ansikte är ganska utmärkande med blåa och röda marken, så färgglatt att man nog får syn på det på kilometers avstånd. Solen lyser svagt och det blåser lite. Hösten har inte kommit igång än riktigt, som tur är. Hösten är den värsta årstiden som finns, regn och grå himmel, så dystert. Jag suckar och svänger in till vänster på en gata. Plötsligt slår det mej att Axel och de andra kanske är ute! Tänk om de få tag i mej! Jag går bara runt i mitt kvarter, här brukar de nästan aldrig hänga. Men Axels flickvän bor faktiskt här i närheten, hon heter Jeniffer och är en av de populäraste tjejerna i skolan. Axel är ju så himla ytlig, han valde henne för att hon ser bra ut helt enkelt, eller inte bara "bra" hon är supersnygg och nästan alla killar är kära i henne. Hon pratar jättemycket med sina kompisar och njuter av uppmärksamheten hon får av alla. Men jag har faktiskt sätt henne när hon är själv, hon ser inte så glad ut då. En gång satt hon och grät tyst i en korridor, jag såg henne. Det går ett rykte om att Axel hotar henne och har slagit henne en gång, det skulle inte förvåna mej faktiskt. Men jag förstår inte varför hon är ihop med honom fortfarande, om han nu är dum mot henne... Jag stoppar mina händer i fickorna och funderar. Jag får ångest när jag tänker på Sofia, hon gick i min klass i grundskolan. Jag utnyttjade ju henne, det måste jag erkänna, trots att jag ångrar det extremt mycket nu. Vi blev ihop för att Axel sa till mej att jag borde satsa på henne, hon var jättesnäll faktisk och söt. Jag tycke om Sofia jättemycket, men egentligen var allting jätte falskt, jag var inte kär i henne. Jag tror att hon var kär i mej, hon kunde göra nästan vad som helst för mej, vi brukade hångla jättemycket. Men efter ett tag tröttnade jag på henne, eftersom jag faktiskt inte gillade henne egentligen. Jag skulle aldrig ha blivit ihop med henne, det var så korkat! Kunde jag inte fatta hur det skulle gå? När jag tillslut berättade för Sofia att jag inte var kär i henne på riktigt blev hon helt förkrossad. Jag krossade hennes drömmar och hennes hjärta... "Vilken idiot jag är!" Säger jag tyst till mej själv och slår till mej själv i pannan. Jag slår rätt på ett blåmärke och rycker till av smärtan i ansiktet. Jag suckar och sparkar på en sten. Jag förtjänade att bli lämnad i den där gränden egentligen, och jag förtjänar verkligen inte att få hjälp av en som jag har mobbat och slagit, Ivar... Jag får de hemska bilderna i huvudet, blod, skrik, gråt... Allt bara upprepar sej i mitt huvud som långsam tortyr.
*T
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Dimmalimm - 20 dec 08 - 21:49- Betyg:  | vet inte om jag sagt det innan men: hoppa gärna ner en rad när någon börjar prata, det blir lättare att läsa då!
men att du inte gör det gör inte att helheten blir mycket sämre. Toppen! | | vissenros - 13 okt 08 - 19:30- Betyg: | | jätte bra <333 | | Harrypotterlover - 28 sep 08 - 14:03- Betyg: | Behöver jag säga mera än SUVERÄNT?!!!
ÄGIT. Du skriver så bra och med en sådan inlevelse.
Bra flyt oxå :D
//Sara | | BlackRain - 9 sep 08 - 19:49- Betyg: | | helt underbart bra skrivet! | | SoGetLost - 7 sep 08 - 16:36- Betyg: | | skit ´bra ju:D meeeeeer!!! | | amandisa - 7 sep 08 - 16:35- Betyg: | | skit bra MERA MERA MERA MERA MERA MERA :D:D:D: <3<3<3 | | gbg_95 - 7 sep 08 - 12:42- Betyg: | | skitbra skrivit, mera!!!!<3 | | iwonteverforgive - 7 sep 08 - 11:09 | | mer mer mer mer mer mer mer!!!! | | DracoLove - 7 sep 08 - 00:59 | | Jättebra skrivet :D Mera tack ;) |
|
|
|
