Hej raringar :*
Förlåt att det tagit sån tid, men har haft lite fullt
upp med skolan och sånt. Det har inte blivit så mycket
till skrivandet och om jag ska vara ärlig så tycker jag
inte alls att det här kapitlet blev bra. Inte slutet iaf.
Vad tycker ni?
Kramar //Kitty
Esther fick ett grönt glas med ett rosa sugrör och två isbitar i. Hon förde sugröret till munnen och sög upp lite av saften. Hon njöt. Det var den godaste saft hon någonsin druckit. Miranda tittade glatt på henne.
”Vad är det vi firar förresten?” frågade Esther när det bara var hälften av innehållet kvar i hennes glas.
”Jag har fått ett stadigt jobb.” sa Miranda med glittrande ögon. ”Stället där jag jobbar nu är ju bara ett jobb som jag..”
Mirandas röst blev svagare och svagare. Esther tänkte samtidigt som hon kände hur hennes mage fylldes av smultron, kiwi och -hallonsaft. Det var en oerhört skön känsla. Och ångesten var inte där. Hon kunde lätt sitta där och dricka saft utan en endaste gnutta ångest. Esther älskade det.
”Men herregud, var den där söta lilla killen din bror?!” utbrast Emily när Esther kom tillbaka på måndag morgon. ”Men shit, var han ju jättesöt!”
”Han liknade faktiskt dig ganska mycket.” sa Amanda fundersamt.
De satt vid frukostbordet. Esther med ett saftglas framför sig. När Miranda hade sett att Esther faktiskt gillade saften så lät hon henne få den. Hon sa att hon skulle kunna köpa hur mycket saft som helst till Esther bara hon drack den. Det tyckte Esther lät bra.
Amanda och Emily sa inte att dem hade saknat Esther, vilket gjorde henne ganska besviken, men med tanke på att hon bara varit borta ett dygn så var det ju egentligen inte så konstigt. Esther bestämde sig för att inte tänka mer på det och dök istället in i deras diskussion om vad som var godast – mackor med ost eller mackor med skinka.
Onsdag
Tyra tvekade. Skulle hon, eller skulle hon inte? Det kändes så konstigt.
Filippa hade ringt hela dagen men hon kände sig inte sugen på att prata med henne. Tyra visste precis vem det var som hon ville prata med, men hon visste inte om hon skulle våga hälsa på henne. Det var så länge sen dem träffats.
Tyra suckade. Hon ville så gärna hälsa på henne, prata med henne. Men ändå så tvekade hon.
Hon suckade igen och reste sig upp ur sin säng. Tyra hade bestämt sig.
”Vad är din favoriträtt?” Miranda tittade leende på henne.
Esther tvekade. Hon visste exakt vad svaret var, men hon vågade inte säga det. Det kändes fel att prata om mat.
”Kom igen, det måste ju finnas någon maträtt som du gillar mer än andra?”
”Hm...” Esther låtsades tänka. ”Spagetti och köttfärssås.”
”Aha” sa Miranda och antecknade. ”Ja, det är gott. Din favoritfilm då?”
Esther och Miranda satt i den tantrosa soffan och drack saft. Miranda hade tagit med sig en Mina Vänner -bok som hon skrev i. Esther och Miranda skrattade åt dem tråkiga frågorna och Esther glömde bort att tänka på hur fet hon var.
När Miranda försvunnit hemåt och Esther var påväg till rum 57 så såg hon Billy, Jonna och Amanda stå och prata mitt i korridoren. Hon anslöt sig till gruppen och lyssnade på när dem pratade. När dem bara stått där i vad Esther tyckte kändes som några få sekunder så kom någon springande genom korridoren emot dem. Flickan sprang rakt in i Jonna och kramade om henne samtidigt som hon utropade:
”Åh, herregud vad länge sen det var jag träffade dig!”
Rösten. Skrattet som kom då flickan släppt Jonna. Kläderna, märkeskläderna. Håret. Det silkessvarta håret. Det kunde bara tillhöra en enda person. Tyra.
”Hej Tyra, det var länge sen!” utbrast Billy och Amanda samtidigt.
Båda skrattade till när dem la märke till att dem sagt samma sak samtidigt. Tyra kramade om Amanda och Billy men Esther gömde sig bakom Amanda samtidigt som hon hoppades att hon inte skulle synas. Det gjorde hon inte heller och Tyra började glatt börja prata med dem andra.
”Asså det känns asdumt att jag inte har hört av mig på fyra veckor.”
”Men vafan, jag klarar mig. Always have, always will.” svarade Jonna och log.
”Men du måste väl ha saknat mig lite i alla fall?” Tyra putade med läpparna samtidigt som hon tittade med bedjande ögon på Jonna som fick henne att börja skratta.
”Vi har nog alla saknat dig, Tyra.” svarade Amanda i Jonnas ställe och log.
Plötsligt så la Amanda märke till att Esther stod bakom henne. Hon drog fram Esther även fast hon protesterade smått. Amanda höll ett stadigt grepp om hennes axlar samtidigt som hon presenterade henne.
”Det här är Esther. Hon är ny här.” sa Amanda till Tyra som vände sig om för att se vem det var som Amanda pratade om.
”Men herregud!” flämtade Tyra till och hoppade bakåt några steg.
Esther tittade ner i marken, ville inte se Tyras blick. Hon kände hur den borrade sig in i henne ändå. Esther skämdes. Hon skämdes för att vara på ett behandlingshem. Hon önskade att hon kunde sjunka genom jorden. Esther kände blicken som om den vore en spetsig pinne som petade på henne. Billy och Jonna som småpratat tystnade tvärt när dem såg Tyras min. Hon såg ut som om hon just sett ett spöke. Det blev tyst som på natten och man skulle lätt kunna höra om någon släppte en knappnål på golvet.
Tillslut så avbröt Tyra tystnaden.
”Esther? Är det..är det verkligen du?”
Esther höjde försiktigt blicken igen. Amanda tog bort sina händer som hon innan hade haft på Esthers axlar. Tyra flämtade till ännu en gång då hon såg att det verkligen var Esther.
”Jaha..kan man få en förklaring snart eller?” frågade Jonna förvirrat samtidigt som hon kallt tittade på Esther.
”Det är..” började Tyra och pekade på Esther. ”Hon är...vi..hon..Esther.” avslutade hon matt.
”Jaha, är det Esther? Jag trodde det var Anna.” svarade Billy ironiskt.
”Esther? Kan du förklara lite?” frågade Amanda och tittade på Esther.
”Vi går i samma klass.” svarade Esther tyst.
”Så ni är vänner?” frågade Jonna förvånat och tittade på Tyra.
”Nej.” svarade Esther samtidigt som Tyra svarade ”Ja.”
Billy, Amanda och Jonna såg ytterst förvånade ut över deras svar. Plötsligt kom Emily och hon sken upp i ett glatt leende då hon såg Tyra.
”Men varför har du inte sagt att du är här?” frågade hon förtjust samtidigt som hon kramade om en mycket stel Tyra.
Tyra mumlade något till svar och tyckte det var konstigt att Emily inte kunde känna den obehagliga känslan som fanns i korridoren. När Emily till sist såg dem andras förvirrade och vilsna blickar så blev hennes min snabbt allvarlig.
”Vem har dött?” frågade hon snabbt med sin mun som ett litet streck.
”Jag kan bara inte fatta.” Jonna var fortfarande chockad. ”Att ni känner varann.”
Det blev tyst. De satt allihop på golvet i Jonnas och Billys rum.
”Hur känner ni varann då?” frågade Esther.
Hon hade länge funderat på det, men vågade inte säga något förrän nu.
Allas blickar vändes mot Jonna och Tyra som tittade på varandra. Tyra suckade tillslut och försökte sig på ett hest skratt som mest blev misslyckat.
”Jonna och jag är släkt, men vi träffades först på..” hon avslutade inte meningen och det uppstod en obehaglig tystnad ända till Jonna själv öppnade munnen.
”Vi träffades på min lillasysters begravning. Hon hade anorexia och dog när hon var fjorton.” Jonna tittade runt på alla och sist så landade hennes blick på Esther. ”Ända sen dess så har jag hatat allt som har med den sjukdomen att göra. Så ta det inte personligt, Esther.”
Esther kände en svag rodnad dyka upp på hennes kinder men försökte få bort den genom att titta bort. Det funkade.
”I alla fall.” fortsatte Tyra. ”Så blev vi väl bästa vänner då och sen så åkte Jonna in här på Fängelset.”
”Jag trodde inte hon ville träffa mig längre då, liksom kul att träffa någon som är misstänkt för mord.” Jonna tittade ner i golvet.
”Men jag kom hit såklart. Jag tänkte ju inte svika Jonna och jag visste att hon aldrig skulle mörda någon.”
Esther såg hur det glimtade till i Tyras ögon samtidigt som hon tog tag i Jonnas hand och tryckte den. Jonna slog upp huvudet igen och tittade leendes på Tyra.
”Och sen så träffade jag helt enkelt resten.” avslutade Tyra.
”'Resten'?” utbrast Emily. ”Är vi 'resten'?”
”Tack för den.” utbrast Linn och dem började skratta.
Jag måste bara lägga till at jag verkligen ääälskar era
kommentarer, att dem är helt underbara. Men det vore väldigt
skönt om ni skippade kommentarer som "skynda med nästa", "mer genast"
och sånt, eftersom jag blir så stressad av dem vilket gör att
kapitlerna blir dåligare. Jag förstår att ni gillar Säp och
vill att jag ska skriva mer. Men det vet jag redan och jag skriver
oftast ( (a) ) så snabbt jag kan.
Så snälla skippa såna kommentarer.
Tack på förhand.
<3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
sandruskapuska - 7 sep 08 - 04:34- Betyg:  |
| SKITBRA. E lite borta o så, men kommer nog snart in igen |
| osynlig_flikka - 6 sep 08 - 17:42 |
| baraförattduskrievronaturligtbra!!! |
| jisatsu - 4 sep 08 - 18:04 |
Tjo, massa bra, och du skriver så in i helvetes bra! (:
Jag vill ha mer, mkt mer, men ta din tid, jag väntar!(:
Bli inte stressad, vill bara veta att jag tänker läsa^^ |
| glasbubblan - 4 sep 08 - 13:46 |
jag tycker veerkligen om det här,
du skriver med så mycket inlevelse!!
men en sak undrar jag över..
om man blir inlaggd för anorexia, så Måste man äta, annars blir man tvångsmatad med dropp... så jag undrar liksom.. om hon är inne för anorexia ( för det är väl därför hon är inne :S ?) så borde dom ju tvinga i henne mat, eller?! lite konstigt bara, det gör så att det hela känns en aaaaning fel..
men men, bara jag som tänkte lite xD |
| sofiiie - 3 sep 08 - 19:09 |
| fortsätt så fort du kan ! :) |
| enligt - 1 sep 08 - 21:32- Betyg: |
| jättebra, jag älsakr dej här novellen !:) |
| LoveMusic - 1 sep 08 - 20:11- Betyg: |
Och gissa vilken som har suttit och läst alla delar? (gissa på 'Karlsson på taket' *hoppas på att du gissar på Karlsson på taket*) Nåå, vad gissar du på? *anta att du gissar på Karlsson på taket* FEL! För det är jag ;)*peka mot mig själv* Och vet du? *anta att du säger nej* Detta är VERKLIGEN bra skrivet (och jag vet, jag tar upp din ålder igen) av en trettonåring! (jag ville inte vara åldersdiskreminerande (stavning?), ta det som en komplimang ;P) Eller förresten är det bra för att vara av vilken som helst! Jordgubbe så bra du skriver
Meen, du känner ju mig, så såklart måste jag klaga lite xD Såå, här börjar klagandet. DU har LJUGIT! Du skrev att det skulle bli ett dåligt kapitel, och att slutet skulle vara värst. Men har vi sett till några dåliga kvaliteer? svar: Nej det har vi inte. Fii, man får INTE ljuga.
Såå, nu när jag har klagat färdigt, ska jag bara åter igen nämna att du är supermegaüberdunderkollosallt duktig... bara så att du vet |
| snovit1 - 1 sep 08 - 17:58- Betyg: |
| Jätte bra som vanlugt, Snälla meila när nästa del kommer(a):D |
| PunkyGirl - 31 aug 08 - 20:52- Betyg: |
ååh den var jttebra.
och fan jag började skratta när jag läste
”Jaha, är det Esther? Jag trodde det var Anna.” svarade Billy ironiskt
haha, du är jätteduktig sis, skulle aldrig klarat att skriva en sån bra novell.
<3 |
| tjoh - 31 aug 08 - 19:56 |
| skitbra :D |
| sorgen - 31 aug 08 - 16:01 |
| Bra! |
| TrasigFlikka - 31 aug 08 - 14:57 |
åh va underbart bra.
Mejla mig när nästa del kommer :) |
| inmydreams - 31 aug 08 - 14:26- Betyg: |
| Jätte bra :D |
| r_osa - 31 aug 08 - 13:33- Betyg: |
Ännu en härlig del! :D
Det var verkligen inget fel på slutet!
Toppenbra som alltid :D |
| manx_ - 31 aug 08 - 12:53- Betyg: |
| den var ju inte dålig utan tvärtom jätte bra ! :) , skriv i din takt ingen bråtska blir glad bara det kommer en ny del :) , Skriv när nästa kommer ! :D (A) <3 |
| mrhazel - 31 aug 08 - 12:48 |
| kan du maila mig bnär nästa del kommer? elin.lindsmyr@hotmail.com |
| Dj_snuffe - 31 aug 08 - 12:40- Betyg: |
AAHHH <3 Hon dricker saft *lycklig* Jättebra! Jag gillade verkligen idén på slutet och jag tyckte inte alls att det var dåligt. Det känns så skönt att hon blir bättre ^^ Ta god tid på dig med nästa del, det är ingen brådska!
Kram Emma |
| Min_flicka - 31 aug 08 - 11:39 |
| skitbra! |
