Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Frihet

Detta är något jag skrev efter att jag läst "200 meter" i en novell, komiskt nog finns det inte med i denna novell men ja det var hur jag började skriva den här novellen. Den tog inte så lång tid att skriva och var ett sätt att fördriva tiden med när jag hade tråkigt. Speciellt lång är den inte, men hoppas ni gillar den och kommentera gärna ^^

Frihet - något vi alla söker, men aldrig lyckas finna

Regnet föll för fullt över hotellets dystra takvåning.
Allt tycktes vara en enda stor dynga av grått, även himlen gick i en mörkgrå nyans.
Men med ett fast beslut sköt jag trots det hemska vädret upp den tunga ståldörren och tog mig fram på den hårda betongmarken.
Stegen förde mig mot slutet av takvåningen, där stenmuren runt hela takvåningen hade placerats för att hindra folk från att falla ner.
Tätt tryckt mot stenmuren slog jag ner blicken mot gatan där under och såg hur de hundratals bilarna susade förbi under mig.
Förfärad av synen drog jag mig snabbt tillbaka med ett djupt andetag och slöt mina ögon, jag lät allt övergå till ett mörker.
Hjärtat slog frenetiskt och blodet pulserade allt snabbare genom ådrorna. Tårarna började rinna och andetagen kom tätt inpå varandra.
Tiden passerade allt snabbare och sekunderna tycktes vara räknade.
Efter vad som tycktes ha bestått av flera timmar slog jag äntligen upp ögonen, torkade bort tårarna och började sakta men säkert klättra upp på muren.
Jag ska klara det, var mina enda tankar och vingligt stod jag där på muren och kände hur varje liten droppe regn piskade mig i ansiktet av den vilda vinden.
Med en aning stolthet av att jag klarat mig upp dit blickade jag ner en sista gång och denna gång tycktes allt klarna upp, jag kunde nu se de tusentals människorna som gick där och hur en klunga hade samlats under mig.
Fan, fan, fan, tänkte jag och kände hur den lilla stoltheten försvann.
Tanken hade inte varit att dra till sig en stor folkmassa. Tanken hade inte varit att dra ut på det. Tanken hade varit snabb och enkel.
Hoppa och dö.
Men tanken hade inte gått enligt planerna.
Jag hade visat mig vara feg och idiotisk.
Han hade haft rätt.
Han som gjort mitt liv till ett helvete, jag som hade trott att allt han gjort mot mig vid det här laget skulle ha försvunnit, men allt var fortfarande kvar; inpräntat i min hjärna.
Allt han gjort var kvar, alla hans lögner och alla de sår han hade gett mig, men framförallt alla hans ord.
De förolämpningarna han alltid kastat över mig så fort jag klev in över tröskeln, hur han med ett enda ord kunde bryta ner hela mig under en dag.
Men inte längre, jag skulle få det jag alltid strävat efter frihet.
”Jag kommer aldrig att förlåta dig”, mumlade jag för mig själv och kunde knappt höra mig själv av allt oväsen som fylldes i omgivningen.
Men mina tankar hade färdats för långt för att få mig att tänka på det.
Jag tog ett steg, allt närmare kanten och kunde känna hur småstenarna föll.
Knappt ett steg ifrån att hoppa hörde jag hur ståldörren smälldes upp.
”DU SKULLE BARA VÅGA LÄMNA MIG!” Skrek någon vilt bakom mig och rädslan kom tillbaka.
Jag kunde höra hur hans steg närmade mig, hur de slog mot betongen men jag kunde inte längre låta mig plågas av honom.
Med en sista blick på honom lät jag mig själv falla tomhänt ner från takvåningen, med ett leende format på läpparna, på väg mot mitt enda mål;
Frihet.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Konnichiwa - 20 jan 09 - 15:34
Så vackert skrivet.
Längtan till friheten, den vi alla har någon gång i livet. Du har fångat den.
Om så i en väldigt sorglig historia.

Bra jobbat! <3
MsAnanas - 9 jan 09 - 22:00- Betyg:
Fantastiskt vackert och gripande. Och så sorgligt. Varför skriver du inte mer på den här sidan? Jag skulle definitivt läsa om du skrev.
gwenii - 31 aug 08 - 11:17- Betyg:
riktigt jävla bra, må jag säga!
Only-me - 31 aug 08 - 10:58- Betyg:
så otroligt gripande historia
JennnyJ - 31 aug 08 - 10:08- Betyg:
den var bra, stark och underbart skriven!
jag fastnade så vid Frihet - något vi alla söker, men aldriglyckas finna...
just det grep mig något otroligt XD
Men du skriver mycket bra :)
tack för att du delade med dig av din underbara text :)
/JvJ
Airya - 30 aug 08 - 21:48
den var bra, gillade den... Kan inte förklara, men den "kändes" när jag läste, vad man kan göra för att få sin frihet är kan vara att dö, få den fullständiga frihet man inte kan få vid livet.

Kan inte beskriva mer, men väldigt bra och den "kändes"
<3
Madvis - 30 aug 08 - 21:45- Betyg:
Vacker :') Bra skrivet!
iwonteverforgive - 30 aug 08 - 21:44
jag gillar den starkt XD//pärmen

Skriven av
950329
30 aug 08 - 21:29
(Har blivit läst 215 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord