Konstig |
Detta är konstigt. Jag tror att jag håller på att bli galen, nästan tokig.
Allt i min värld snurrar så otroligt snabbt nu och jag vet inte var jag har mina fötter någonstans.
Jag vet inte längre om jag är hemma eller om jag är i skolan och lär mig nya saker. Det är en skrämmande känsla.
Att inte veta vart man är eller vem man är eller vad man gör eller vad man känner är så förvirrande.
Jag vill inte sväva i luften, jag vill inte vara hemlös eller ensam.
Jag vill känna mig behövd och önskad, inte oönskad och meningslös. Det är en konstig känsla som överväldigar mig totalt.
Varför kan jag inte bara släppa min ensamhets känsla och bara leva vidare, leva vidare och hoppas på något nytt och bättre än det här.
Men saken är den att jag kan inte släppa den känslan och det är då allting blir så jobbigt. Jag vill kunna le utan att känna
skuldkänslor, jag vill kunna skratta utan att skämmas över mitt skratt.
Men det är saker som jag inte kan göra. Det är saker som visa andra personer tar för givet och som de gör
varje dag, men jag är en av dem som inte kan skratta utan att sedan må dåligt över det.
Jag kan inte skratta helt enklet utan att må dåligt sen efter det.
Det är jobbigt, verkligen, jobbigare än vad man kan tro..
Jag hatar och känna mig så här ynklig och ensam som jag just nu gör, det finns nästan ingen jobbigare känsla än denna.
Ni kanske inte tycker att det är så hemskt men jag tycker det. Vi är alla annerlunda, som verkligen är tur det.
För om alla nu skulle tycka att samma saker är jobbiga så skulle allt gå i kras, alla männsikor hade gått i kras och
hela samhället hade förstörts. Inte för att jag gillar det samhälle som vi lever i nu, men ändå det vore nog inte så bra om det gick i sönder.
Även om jag ibland har dödslängtan så vill jag inte att hela världen ska gå under, eller ja ibland vill jag att den ska det..
( detta är faktiskt mitt första inlägg här så jag hoppas att det passar in bland era inlägg, om inte nehe..)
|
| Kommentarer | | jisatsu - 27 aug 08 - 15:53 | | Oo Samma här, men du kan prata med mig! | | Tiggarflikkan - 27 aug 08 - 13:49 | Känner mig precis som dig, det kan bero på att du har dåligt självförtroende. Det är nog min anledning iaf.. Jag kan inte heller skratta, inte äkta. Det är en konstig känsla. Och jag blir sårad av mista lilla, något som aldrig hänt tidigare...
Men ta hand om dig! |
|
|
|
