gammal vänskap rostar aldrig |
du sjöng för mig när alla andra stog tysta
du skrattade, även när allt kändes hemskt
vi såg dom gå där arm i arm
och det krossade våra hjärtan
alla kramar och alla långa blickar
det var en del av våra liv
vi sög kärlek ur varandra eftersom det var allt vi kunde få
vi dansade bakom svarta draperi
där vi trodde att ingen såg
men läppar röda som rosor
och svettiga pannor vita som snö
hur kan någon förstå vad du betydde för mig
du lös när jag inte hittade fram
du skrattade åt mig när jag gjort fel
precis som du alltid gjort
jag älskade det
min bästa vän skrev den till mig
|
|
|
|
