Someone special (9 |
- Efter att ha kollat på fyra Jane Austen filmer, lyssnat på en massa kärlekslåtar, städat ur vinden med mamma, läst ut den sjunde Gossip Girl-boken och lyssnat på en massa Disney-kassetband (XD) så har jag äntligen lyckats skriva ihop en del, och, tro det eller ej, jag håller på och skriver på den tionde delen! ;] OBS! Det förekommer lite tyska (och ett ord på franska) lite längre ner. Visserligen är det väldigt lätta ord och meningar, men jag skriver ändå en liten, låt oss säga ordlista, längst ner, i slutet av delen. OH MY GOD, JAG FÅR DAMP PÅ MITT HÅR. Som jag skrev så har jag råkat klippa av för mycket av luggen, så jag måste gå med uppsatt lugg, vilket jag inte passar i överhuvudtaget (ett problem när jag spelar innebandy - trots att man spelar och blir svettig vill man ju se bra ut! I alla fall lite... men just då får jag ta och skita i det som jag har gjort de senaste tre-fyra åren) och imorgon ska vi iväg till mina kusiner och moster! Den äldsta har kommit hem från Tchad, han jobba som soldat där nere typ, och vi ska typ 'fira' att han fick komma hem tidigare än vad han skulle fått. Ja, kul att se ut som fan i håret då! Och SKOLAN börjar på tisdag... :'( Och jag kom på ett till problem: CARRIE OCH AIDAN HAR GJORT SLUT - IGEN! Wtf, dom var ju perfekta! Bara för att Carrie inte ville gifta sej! Jag hatar henne! :'O Varsågoda; läs och kommentera så att jag blir, i alla fall, LITE gladare!
KAPITEL NIO.
”Vad gjorde ni egentligen?” frågade Melina då engelskalektionen var slut och de var på väg mot sina skåp.
”Jag letade ju efter min engelskabok!” svarade Dinah irriterat och låste upp sitt skåp. Hon bytte ut engelskaboken mot matteboken.
”Med Noel? Det var inte så att ni…”
”Men nej! Lägg av att tjata, jag har världens huvudvärk!”
”Okej, men…”
”Tyst!” fräste hon högt. Hon kollade upp och mötte Noels blick. Hon ignorerade den och gick bort till bänkarna och satte sej och slöt ögonen.
”Är lilla Dinah trött?” Hon suckade, öppnade ögonen och mötte Markus blick.
”Håll käften”
”Åh hå hå! Nu kaxar hon upp sej också!” Markus flinade, och Tobias föll in.
”Snälla, lägg av! Jag pallar inte med er två, inte idag, okej?”
”Nähä och varför inte det? Det kanske hände något…” sa Tobias.
”Men lägg av då!” sa Noel. Dinah kollade på honom. ”Seriöst, sluta”
”Oj då, det verkar som att någon har börjat gilla…” Noel gick fram till Tobias och ställde sej hotfullt nära.
”Håll Käften sa jag!” väste Noel. Tobias backade några steg.
”Ey-hey-hey, lugna ner dej va! Kom så drar vi” sa han och tog tag i Markus. De två försvann längs med korridoren. Noel satte sej på bänken mitt emot Dinah, med Melinas och Emilias blickar på sej.
”Hur är det?” frågade han. Dinah reste på sej.
”Jag drar hem…” mumlade hon och gick bort mot lärarrummet och knackade på. Gerd öppnade. Dinah sa till henne att hon hade ont i huvudet och ville gå hem.
”Du ska inte gå bort till skolsköterskan då?” frågade Gerd. Dinah skakade lätt på huvudet. ”Ne, okej dåså… Har du pappa hemma?”
”Mm” ljög hon. Hon ville inte att de skulle ringa till honom. Om de gjorde de skulle han åka hem med en gång, det gjorde han alltid. Och dessutom ville hon vara för sej själv.
”Ja, du får krya på dej då!” sa Gerd. Dinah nickade och gick bort mot sitt skåp. Emilia och Melina kom fram till henne.
”Hur är det med dej?”
”Jag ska hem” sa hon och la in matteboken igen. Hon tog ut skolväskan och hängde den över axeln. ”Vi ses” sa hon när hon stängt igen skåpet.
”Krya på dej” sa båda samtidigt. Dinah började gå mot utgången. Hon kastade en blick på Noel som satt kvar på bänken och kollade efter henne. Hon höjde handen lite smått och log mot honom i farten. Noel log tillbaka till henne och reste på sej, men hon var redan ute ur skolan. Hon styrde stegen hemåt, och ångrade att hon inte hade cyklat till skolan.
Det duggade lite smått, och det var obehagligt varmt. Hon ökade farten en aning och knäppte jackan. Hon skulle snart vara hemma, hon bodde så nära.
När hon klev in i huset mådde hon genast bättre – det kändes så i alla fall, men det var säkert bara inbillning. Hon klev ur skorna, slängde ner jackan och väskan på golvet och gick ut i köket för att sätta på te. Klockan var halv ett.
Dinah gick in i sitt rum och bytte om till mjukisbyxor och drog av sej koftan och tog med en filt ner som hon la i soffan.
När teet var klart tog hon det med sej in i vardagsrummet, kröp ner under filten och började bläddra mellan kanalerna. Det var inget som fångade hennes intresse så hon lät MTV stå på. Hon hörde Sony Ericsson-signalen, och insåg att det var hennes mobil. Hon reste på sej och hämtade mobilen som hon lagt på köksbordet. Hon hade fått ett nytt sms från Emil. Hon läste det under tiden som hon gick in i vardagsrummet.
Hej <3 Melina sa att du hade gått hem från skolan, varför det? :O Älskar dej<3
Hade Melina sagt det till honom? När då? Dinah höjde på ögonbrynen.
Hej <3 Huvudvärk.
Hon nöjde sej med det korta svaret och klickade på skicka. Hon lutade sej bakåt i soffan och kollade på musikvideon till Apologize. Kort därefter kom ett nytt sms.
Vill du ha sällskap?<3
Hon suckade.
Jag har ju ont i huvudet. Du kanske blir smittad, och så vill jag nog helst va ifred. Tack ändå<3
Hon hörde hur ytterdörren öppnades, och hur hennes pappa kom in. Han gick in i vardagsrummet direkt utan att ta av sej skorna eller jackan.
”Vad gör du hemma?”
”Jag gick hem. Jag har ont i huvudet”
”Åh. Har du tagit en huvudvärkstablett?” Dinah skakade på huvudet. Det hade hon inte ens tänkt på. Mattias försvann ut i köket och kom tillbaka med en panodil och ett glas vatten.
”Tack” Han nickade lätt, och försvann ut i köket. Dinah svalde tabletten och riktade koncentratioen mot tv:n igen. Hurt med Christina Aguilera spelades nu. Hon suckade. Mobilen började vibrera i hennes hand.
Okej. Krya på dej. Älskar dej <33
Dinah brydde sej inte om att svara. Hon orkade inte, och så hade hon dåligt samvete. Noel hade nästan kysst henne, och hon hade inte haft något emot det!
Om Melina och Emilia fick reda på det skulle hon vara körd, det visste hon. De skulle berätta för Emil, och så skulle han göra slut med henne, och Melina skulle bli tillsammans med honom – nåja, i alla fall försöka.
Dinah visste att Melina gillade Emil. Det hade hon gjort ända sedan Dinah och hade blivit tillsammans, men Emil hade barra haft ögonen för Dinah, och Dinah njöt av att ha det så. Men om nu Emil skulle dumpa henne, och bli tillsammans med Melina…
Hon slog tankarna åt sidan – varken Melina eller Emilia visste ju om nåt! De visste ju inte att hon tyckte om Noel! Såvida de inte MÄRKTE det… Hon skakade på huvudet och la ner mobilen på bordet.
På torsdagsmorgonen när hon stod och tog på sej skorna fick hon ett sms. Hon drog upp mobilen ur fickan, la märke till att det var från Emil och klickade på läs.
Hej honey <3 Kommer du till skolan idag?
Dinah knappade in ett kort ’ja’ samtidigt som hon drog på sej jackan. Hon fick ett nytt sms, där Emil skrev att de skulle mötas vid busshållsplatsen och göra sällskap till skolan. Dinah la ner mobilen i fickan igen och tog upp väskan.
”Hej då!” ropade hon in i huset. Mattias mumlade nåt från köket, och så gick hon ut. Det hade börjat snöa lite lätt under natten, och Dinah drog jackan tätare om sej. Det snöade fortfarande. Hon drog upp luvan som satt på hennes tröja hon hade under för att hennes hår som hon plattat innan inte skulle krulla till sej för mycket.
Emil stod redan vid busshållsplatsen när hon kom dit. Han stod lutad mot en av rutorna, och när hon kom rätade han på sej.
”Hej” sa han och omfamnade henne.
”Hej hej” mumlade hon in i hans jacka och lösgjorde sej från hans grepp. De började gå mot skolan. Emil tog henne i handen, vilket hon inte hade något emot – hon hade inga vantar på sej, och det var riktigt kallt.
”Känner du dej bättre nu?” frågade Emil efter en stund.
”Ja, annars skulle jag väl inte gå till skolan?” flinade Dinah. Emil skrattade till.
”Ne, det förstås” De fortsatte resten av vägen under tystnad. När de kom fram till Dinahs skola kysste han henne hastigt på munnen, och fortsatte i riktning mot gymnasiet. Dinah skyndade sej in i skolan, in till värmen, och bort mot sitt skåp.
Det var inte mycket folk i skolan. Hon kastade en snabb blick på klockan som hängde en bit ifrån hennes skåp. Den visade 08:02. De började om tjugo minuter. Inte konstigt att det var så lite folk här. Dinah slängde in väskan och drog ut tyskaboken. Efter en stunds letande fick hon tag på en penna. Hon smällde igen skåpet, låste, och började gå bort mot klassrummen där de hade tyska och franska.
När hon kom dit var det ingen där förutom en enda person; Noel. Han satt med ansiktet nervänt i sin franskabok och läste, eller vad han nu gjorde. Han hade tagit den enda bänken som fanns där. Hon funderade på om hon skulle vända om och gå tillbaka och vänta på Melina och Emilia, eller om hon skulle fortsätta. Just som hon hade bestämt sej för att vända kollade Noel upp.
Då var den idéen bara att glömma…
Noel kollade ner i boken igen. Hur eller hur kunde hon inte vända, det skulle se dumt ut. Hon fortsatte med långsamma steg mot Noel. Skulle hon sätta sej på bänken eller golvet? Hon kastade en snabb blick på golvet, konstaterade att det inte hade blivit städat än, och valde att sätta sej på bänken.
När hon kom fram satte hon sej mitt emot Noel. Hon såg nu att han inte läste, han målade, eller, klottrade, i franskaboken. Hon satt tyst och kollade på. Hans blick var koncentrerad.
”Ska du sitta och glo på mej när jag målar hela dagen?” frågade Noel tillslut, utan att kolla upp. Dinah kollade generat bort.
”Ne…” mumlade hon tyst. Noel la ner pennan och kollade upp.
”Varför gick du hem i tisdags?” frågade han.
”Jag hade ont i huvudet...”
”Jasså. Jag trodde du bara sa så för att få dom att lägga av, typ…” Dinah kastade en snabb blick på honom.
”Ne du, dom klarar jag av utan att behöva ljuga, men dej där emot…”
”Vad är det med mej?” Dinah ryckte på axlarna.
”Jag… vet inte riktigt var jag har dej… kan man väl säga kanske”
”Just nu sitter jag framför dej” flinade Noel. Dinah kunde inte låta bli att le.
”Jo, men det är just det att…”
”Noel!” ropade någon bakom dom. Dinah kände igen rösten – Tobias. ”Va fan, sitteru och snackar med henne?” frågade han när han kom fram. Noel flinade.
”Ne, varför skulle jag det? Jag hade precis tänkt att be henne flytta ner till golvet – det är där all smuts hör hemma!” Dinah suckade och reste på sej.
”Det är just det där jag menar” sa hon vänd mot Noel. Noel kollade på henne. Dinah skakade på huvudet och gick bort mot skåpen igen för att hämta Emilia och Melina. De visste inte om att hon skulle till skolan idag, för hon hade inte sagt något.
De två stod vid Melinas skåp och pratade med varann då Dinah kom.
”Hej” sa hon. Melina och Emilia vände sej förvånat om.
”Nämen, heeej!” utbrast Emilia och omfamnade henne. Dinah drog sej ur hennes grepp.
”Hej Dinah!” sa Melina och log stort mot henne. Dinah log tillbaka och gick till en av de tre bänkar som fanns i deras enhet. Melina och Emilia gjorde henne sällskap. ”Varför sa du inte att du inte var sjuk längre?”
”Jag vet inte. Hur som helst så har ni ju redan upptäckt det nu, eller hur?” De två nickade. Melina drog en hand genom sitt blonda hår.
”Alltså, gud, hårsprayen var slut imorse, så jag har ingen hårspray i håret överhuvudtaget!” klagade hon. Emilias mun formades till ett o.
”Seriöst?! Hur ska du överleva?! Jag skulle aldrig kunna gå utan hårspray!”
”Ne, jag funderade på att stanna hemma, men…” Dinah slutade att lyssna. Hon kollade mot ingången, där det kom in folk lite då och då.
Klara kom in, svängde med sitt blonda hår och började gå bort mot sitt skåp.
Efter henne kom Henrik in, hand i hand med en tjej som gick i 9i. Dinah funderade, och kom fram till att hon nog hette Johanna. Eller var det Jolina?
Sara, Emelie och Ida kom in efter Henrik och hans tjej. De tre gick tätt ihop, och viskade lågt med varann. Dinah himlade med ögonen. Typiskt dom tre.
En tjej som gick i sjuan kom in, tätt följd av tre killar som också gick i sjuan.
”Ska vi gå bort nu?” frågade Emilia. Dinah kollade på klockan. 08:17. Hon reste på sej, och Emilia och Melina gjorde detsamma. De tre började gå bort mot tyskan och franskan igen.
Dörren som tillhörde det klassrum som de hade tyska i stod redan öppen. Melina gick bort mot franskaeleverna, och Emilia och Dinah gick in i klassrummet och satte sej på sina platser som var bredvid varann, längst bak i klassrummet.
När klockan var 08:22 började Christa, som deras tyskalärare hette, lektionen.
”Guten Morgen! Klara, wie geht es dir?”
”Danke gut” svarade Klara.
”Gut! Und Petter, wie geht es dir?”
”Ich bin müde…” mumlade Petter och gäspade.
”Ah, du bist müde!” Petter la sej ner mot bänken. Christa satte sej ner på stolen. Hon öppnade munnen, men stördes av en knackning på dörren. ”Ja?” Dörren öppnades och Noel kikade in.
”Eh… Lena bad mej hämta färgpennorna…” sa han.
”Ja, dom är bakom Dinah där” svarade hon. ”Seite sechsundvierzig, Kapitel fünf” Dinah gjorde som Christa sa. Noel passerade bakom henne och lyfte upp burken med färgpennor. Emilia satt och viskade med Klara som satt i bänken bredvid.
En lapp hamnade på hennes bänk. Hon kollade förvånat upp. Ingen kollade på henne. Hon vände sej om. Noel log ett snett leende. Han passerade henne.
”Merci” sa han innan han försvann ut. Christa log.
”Emilia, du börjar, läs högt för oss. Texten om Ulrich” Emilia började läsa. Dinah vecklade diskret upp lappen under bänken.
’Jag vet i alla fall var jag har dej’
Vad menade han med det? Hon tänkte efter.
”Varför gick du hem i tisdags?”
”Jag hade ont i huvudet...”
”Jasså. Jag trodde du bara sa så för att få dom att lägga av, typ…”
”Ne du, dom klarar jag av utan att behöva ljuga, men dej där emot…”
”Vad är det med mej?”
”Jag… vet inte riktigt var jag har dej… kan man väl säga kanske”
Det var DET han menade! Hon kollade mot dörren som han nyss gått ut ifrån. Nog visste han var han hade henne alltid – ända till folk befann sej i närheten.
'ORDLISTA'
Guten Morgen - God morgon
Wie geht es dir? - Hur mår du?
Danke gut - Tack bra
Ich bin müde - Jag är trött
Du bist müde! - Du är trött!
Seite sechsundvierzig - Sida 46
Kapitel fünf - Kapitel fem
Merci - Tack
- Okej okej, jag erkänner; ordlistan skrev jag bara för att jag tyckte att det var kul! (a)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | loversarelonley - 27 dec 08 - 19:07 | | hehe, skitbra :D | BlackDream - 14 nov 08 - 21:54- Betyg:  | Merci är väl franska? ^^ Trodde det var typ danke på tyska?
Jättebra i alla fall =) | | sandruskapuska - 26 okt 08 - 04:13- Betyg: | Trodde merci va franska O.o
ahhaa xd <3 | | missyou - 31 aug 08 - 13:36 | | nu har jag iaf lärt mig lite tyska :D | | hannishen - 17 aug 08 - 21:44- Betyg: | | Jättebra! vet inte vad jag ska skriva mer än det ;) | | JessicaKarlsson - 16 aug 08 - 18:28- Betyg: | asbra som vanligt ;D
bra att du hade ordlistan, för annars skulle jag inte fatta ngt :o
nu ska jag läsa tian ;D | | J_love - 16 aug 08 - 16:38- Betyg: | Brabrabrabrabrabraaaa!!! :D:D
ska läsa del 10 nu :D<3^^ | | danniflickan - 16 aug 08 - 16:24 | Superduber bra :)
Gillar verkligen den här, likt jag gör med alla andra dina noveller också!
Otroligt!:)
/dnz | | Berri - 16 aug 08 - 10:37- Betyg: | | SKIIIIT BRAA!, MEER!! | | sviken_1 - 15 aug 08 - 23:36- Betyg: | | jätte bra, älskar den | | abeer - 15 aug 08 - 22:00- Betyg: | | skiiiiiiiiit braaaa!!!1 | | wow_93_ - 15 aug 08 - 19:24- Betyg: | ok jag blir galen snart, längtar till nästa del som fan!!!
:D:D, snälla försök skriv en jätttttte lånnnnng!!!
puss hej/Woowi | | inmydreams - 15 aug 08 - 19:10- Betyg: | | Fan du skriver underbart :) mera! | | Xoonie - 15 aug 08 - 18:34- Betyg: | | Uuuuuscha buscha! Mera, nu!? *älska* Du är väääldigt duktig och jag älskar novellen - fortsätt <33333 | | Justmyfault - 15 aug 08 - 17:03- Betyg: | Jättebra! :D
mer! :) | | Rosapapper - 15 aug 08 - 17:03- Betyg: | | USch så bra:D Skynda dig med fortsättningen(a) | | beckesnack - 15 aug 08 - 16:18- Betyg: | SJUKT bra :D
Skicka när nästa del e ute :D<3 | | tjoh - 15 aug 08 - 15:42 | oooh så bra ! :D
skriv mera snart! :D:D:D:D <3 |
|
|
|
