del 1 |
eh, jag har typ börjat på en novell, fanfic lr wtf :'D
------
- Så alltså, En mumie är en död...
Läraren pratade på om Egypternas tid, men jag lyssnade inte. Jag hade annat att tänka på. Vilket också gjorde min mamma väldigt orolig. Helt i onödan. Det fanns inget att oroa sig för. Eller?
- Klara, lyssnar du överhuvudtaget på vad jag säger? Frågade anders, läraren.
- eh... jag måste gå, sa jag och tog mina böcker och gick med raska steg genom klassrummet mot dörren. När jag kom fram till svarta tavlan tog Anders tag i min tröja och frågade vart jag skulle. Jag drog mig loss från hans grepp och sprang ut genom dörren, smällde igen den och fortsatte springa mot mitt skåp. Jag vände mig om för att försäkra mig om att Anders inte sprungit efter. Det Hade han inte. Jag drog en suck av lättnad. Jag öppnade min skåpsdörr, tog min väska och gick ut genom skolobyggnaden.
- Klara! Det var sofie som ropade. Inte precis min bästa kompis, men hon var snäll.
- Hej Sofie, sa jag glatt.
- Var ska du? Du skulle varit med på bilden Anna blev hur arg...
- Jag har ganska brottom, jag ringer dig ikväll så kan du berätta, hejdå, sa jag och gick iväg. Jag kände att tårarna inte var långt borta nu, och jag ville ju inte att någon skulle se mig gråta. Jag gick mot stationen med lite osäkra men snabba steg.”Ska jag verkligen göra det här?” tänkte jag ”Och varför gråter du?” frågade jag mig själ. Det finns egentligen ingetnting att gråta för, ”jag gråter för jag är så glad” konstaterade jag.
Mamma och pappa kommer ge mig alla möjliga straff när jag kom hem igen.
Men jag insåg också att det förmodligen var min enda chans att träffa min största idoler, hjältar och förebilder. Bill, Tom, Georg och Gustav. Tokio Hotel. Det var två timmar kvar tills tåget kom, och jag kunde inte gå hem under tiden och vänta, eftersom jag borde vara i skolan. Och det skulle se dumt ut om jag kom tillbaka till skolan. Så jag bestämmde mig för att ta en sväng på stan. Det finns inte så många affärer som jag brukar handla ifrån här i Linköping, men jag hittar lite smått då och då. De flesta av mkin kläder kommer fårn Shock, och liknande. Jag köper mycket kläder på internet, eftersom att mina föräldrar inte har tid att åka till Göteborg och dom andra städerna som det finns affärer i min stil i.
Jag kollade på klockan, halv 3. En halvtimme kvar, bäst att gå ner till stationen. Jag gick in i Stationskiosken och köpte en tidning och en cola, sen gick jag och satte mig på en bänk och kollade i väskan så jag hade med allt jag behövde. Tandborste, smink, trosor, hårborste och hårspray. Kläder lånar jag av Lisa. Lisa är en kompis som jag träffade genom nätet, det är också tackvare henne som jag kommer att få träffa Tokio Hotel innan deras konsert i morgon. Och det är hos henne jag ska bo de här två nätterna. Hon vann en meet & greet tävling och fick ta med sig en kompis och hon valde mig. Men mamma och pappa ville inte låta mig åka till Stockholm. Dom sa att det var för mitt eget bästa. Men hur kan mitt eget bästa vara att missa min kanske enda chans i livet att uppfylla min högsta önskan? Det är något jag inte kan förstå. Så nu ska jag i alla falla åka till Stockholm, själv. Utan att mina föräldrar vet om något. Mina föräldrar har glömt bort hur det är att vara ung och hadrömmar, verkar det som.
Pappa är alldeles för upptagen med sitt jobb på advokatbyron. Han är vad många kallar en arbetsnarkoman. Pierre Lejonram, Advokat blablabla, står det på hans visitkort. Inte ”Pierre Lejonram, sjukt stolt pappa till Klara Lejonram.” Nej, de flesta på hans jobb vet förmodligen inte ens att han har en dotter. Men det gör inget, jag pratar inte om honom heller. Vi går inte riktigt ihop helt enkelt.
Sen har vi mamma. Högt betalt mäklare. Nåja, hon jobbar inte lika mycket som pappa, men jag träffar inte henne så mycket heller precis. Hon är helt okej. Ibland. Hon bryr sig bara för mycket om hur våran familj ser ut för andra. Speciellt sen jag bytte stil och blev ”lite mörkare”, som hon brukar säga. Ja, jag antar att jag är vad många skulle kalla emo. Svart tupperat hår, svart smink runt ögonen, svarta kläder, nitbälte, ja ni vet. Rubbet. Själv anser jag att jag bara är mig själv, inte emo, gothare, hårdrockare och allt vad folk säger. Jag är Klara, helt enkelt.
Tåget kom och stannade framför mig, jag tog ett djupt andetag, svalde och följde med folkmassan på tåget. Jag letade efter en ledig plats, vilket tog ett tag, för tåget var nästan fullt. Men tillslut hittade jag en, jag satte mig och tog fram min biljett. Sådär, nu är det bara att vänta och låta tåget görta resten av jobbet. Sen är jag framme i Sveriges huvudstad, där jag i morgon kommer att uppfylla min högsta önskan.
- Tack, viskade jag för mig själv. Egentligen var det menat till Lisa.
- Va? Sa den blonda tjejen som kom för att hämta min biljett.
- Eh, inget, sa jag och rodnade lite. Jag gav henne min biljett, satte mp3’n i öronen, satte på Tokio Hotels låt ”Spring Nicht” och lutade mig tillbaka i sätet.
Tåget började åka, jag var på väg mot Stockholm och min högsta önskan.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | _A_angels_eyez - 22 okt 08 - 15:38- Betyg:  | | Den äger!!<33 | | BillsAssRocks - 15 aug 08 - 11:26 | oj, vad kul att ni gillar den :'D
självklart kan jag skriva till er när näste kommer (:
förmodligen blir det någon gång nästa vecka,
för jag ska åka bort i helgen :)) | | snovit1 - 14 aug 08 - 21:01- Betyg: | Asså jag håller verkligen med LoveMusic Du vet verkligen vad
Skrcier om och jg vill gärna ha en fortsättning på dne
Snälla kan du meila när nästa komemr? | | lovemenot - 14 aug 08 - 20:57- Betyg: | | Skicka medd när nästa kmr! Älskar den ! <3 (A) | | LoveMusic - 14 aug 08 - 20:21- Betyg: | Åhh vad bra denna verkar att bli :D gillar verkligen sättet du skriver på, allt blir så... bra.
hoppas VERKLIGEN att det kommer fortsättning snart, jag längtar redan :D
Du kan inte skicka ett meddelande när nästa kommer? (A) |
|
|
|
