OmniaVincir Amor 5 |
KAPITEL FEM
Sometimes everything goes wrong…
Dagen förflöt med lektioner i både skötsel och vård av magiska djur och trolldomshistoria.
Under den första av de båda eftermiddagslektionerna, som Gryffindor hade tillsammans med Slytherin, gick alla elever som på nålar på grund av de Hippogriffer som läraren Hagrid hade fångat, dagen till ära. På väg upp till slottet efter lektionen hann Jean upp Snape och de bestämde att de skulle ses i biblioteket på kvällen samma dag för att bestämma sig för vilket elixir de skulle göra tillsammans och skriva uppsatsen till Professor Roskov. Och under trolldomshistorielektionen höll Jean faktiskt på att somna, trots att hon egentligen tyckte att ämnet var rätt så intressant. Det var bara det att lärarens röst var så otroligt entonig. Det lät likadan vare sig han läste om trolluppror med blodiga massakrer eller nya lagar gällande magiska djur. När Jean i slutet av lektionen såg sig om märkte hon att den ende som faktiskt verkade lyssna på vad professorn framme vid katedern sa var Lily, som hade fyllt ett helt pergament med anteckningar om vad han sagt. Hennes eget däremot var bara fyllt med stjärnor, hjärtan och en massa annat klotter.
Hon gick ner till middagen tillsammans och för första gången på hela dagen skrattade hon, åt minen Lily gjorde efter Katie är hon gick förbi. Hon och Jill behandlade nu Jean och Lily som luft och varje gång de kom in i sovsalen när de redan var där tystnade de och glodde ilsket på dem, om de inte genast gick ut.
Egentligen var hela grejen fånig, att bråka om en kille som antagligen inte brydde sig om någon av dem. Dessutom hade hon redan sett Katie och Sean sitta onödigt nära varandra i uppehållsrummet över en bok, och hon anade att det inte bara var för att det bara fanns ett exemplar av boken…
OoOooOoooOooOoO
När Jean efter middagen var på väg till mötet med Snape i biblioteket råkade hon gå in i Sirius. Hon hade varit på väg ut ur porträtthålet och han på väg in. Ingen av dem såg den andre förrän de krockade och Jean höll på att tappa alla de böcker hon höll i famnen.
”Förlåt, jag såg inte... ” började de samtidigt, och sen råkade Jean titta upp och såg återigen in i Sirius mörka ögon.
”Vart ska du?” Han lät intresserad, men ändå lite reserverad. Ville väl inte riskera någon lika stor kabalik som de tillsammans hade skapat förra gången.
”Till biblioteket, jag ska träffa Snape…” Längre hann hon inte innan han avbröt henne med en kylig blick, sa ”Jaså, så trevligt.” Sen blev han tyst, och en pinsam tystnad lade sig mellan dem.. ”Ja, jag ska väl gå…”
Han nickade, såg faktiskt lite sårad ut och backade ut ur hålet så att hon kunde ta sig förbi.
Snape stod vid dörren till biblioteket och såg surmulen ut. Han tittade med jämna mellanrum på klockan, suckade lite och så böjde han sig ner för att ta upp väskan. Jean som såg honom börja gå bortåt ropade, ”Ey, Severus! Vart ska du?” Han vände och gick tillbaka, hon såg faktiskt en liten rodnad på hans kinder. Då hon hann fram till honom sa hon med ett lite retsamt leende på läpparna ”Trodde du inte jag skulle komma?” Snape svarade inte, utan gick före henne in i biblioteket.
”Jag tog med mig några böcker som jag lånade igår, och jag har tittat lite i dom.. Nej inte ditåt, vi går hit bort istället vet jag.”, sa hon och drog iväg med honom till samma plats där hon hade suttit dagen innan. De slog sig ner och Snape sa, ”Få se på böckerna du hade med dig?”
Jean tog fram dem och han tog upp den som hamnat överst i högen.
”Den här har jag också.. Har du kollat i den?” Hon nickade och han fortsatte, ”Okej...Vad tycker du om ett polyjucieelexir? Det är rätt så avancerat och tar några månader att framställa för att det ska bli bra.”
”Jaa.. visst är det elixiret som förvandlar en till någon annan under en timme från att man tagit det? Jag tycker att det låter som en bra idé, i alla fall så har jag inte något bättre förslag själv.”
”Okej, men då tar vi det..”
Hon tog upp en av de andra böckerna och började bläddra efter några fakta om Polyjucieelixiret, och hon fann ett helt uppslag med dess biverkningar, förvandlingarnas skede och lite målande, rätt så hemska beskrivningar som berättade hur det gick till när man förvandlades.
En timme senare hade de skrivit klart uppsatsen till Professor Roskov som hade blivit en sida längre än han hade bett dem om. Jean hade upptäckt att Snapes kyliga yttre bara var ett skal, för efter en halvtimme hade han varit mycket mer avslappnad och trevligare än han hade varit när de kom dit. Nu höll Jean som bäst på att härma Professor Roskov som instruerade dem i hur man skulle blanda Polyjucieelixir. Det resulterade i att de båda föll ihop av skrattkramper.
En halvtimme senare satt de fortfarande kvar i biblioteket där det nu hade börjat skymma och pratade som bäst om vilket magiskt djur Hagrid härnäst skulle ha med sig till deras lektion i skötsel och vård av magiska djur när en smal kvinna kom gåendes längs med bokhyllorna lite längre bort.
”Vad gör ni här!? UT! Biblioteket stängde för tio minuter sedan!”
När de snabbt kastat ner sina pergament och fjäderpennor i skolväskorna och tillsammans gick bort mot utgången hörde de kvinnan, Madame Pince muttra för sig själv, ”Eländiga ungdomar. Ingen respekt för äldre….”
De skiljdes åt utanför biblioteket, och Jean kände sig glad eftersom hon var säker på att de skulle få högsta betyg på uppsatsen de skrivit tillsammans. Dessutom hade Snape fått hennes tankar att flyga iväg från Sirius under hela tiden de varit tillsammans och det hade varit härligt, eftersom hon knappt hade huvudet fullt av någonting annat annars... Sedan deras bråk för två dagar sedan hade hon haft honom i sina tankar konstant, fast att hon inte velat det. Medan hon gick i den mörka korridoren längs mot Gryffindortornet så tyckte hon sig höra en flicka fnissa och säga någonting.. Allt eftersom hon gick längre kom hon närmare dem och hon ryckte till när hon såg två personer stå i ett mörkt valv, skymda för gaslamporna som hängde på väggarna. Det var en blond, ganska lång flicka och hon insåg nästan direkt att det var Jill. Så flyttade hon uppmärksamheten till pojken som skymde henne. Han hade mörkt, nästan svart hår och var lite längre än Jill. Så fick Jill syn på henne och sa, samtidigt som hon puttade honom en bit ifrån henne ”Sirius….” Pojken ryckte till, vände sig snabbt om och fick syn på Jean som stod där och stirrade på dem. Och visst var det han.
Jean stirrade, och han stirrade tillbaka. Så tog han ett steg mot henne, ”Jean.. Jag –”
Hon svarade inte, tittade bara på honom med ögon som brann av ilska och sedan rusade hon därifrån, med gråten i halsen. Varför visste hon egentligen inte, hon brydde sig ju inte om honom. Om han så hånglade runt med slottets alla flickor så skulle hon inte bry sig, det hade hon ju lovat sig själv. Så varför hade det gjort så ont att de dem tillsammans?
OoOooOoooOooOoO
Remus och Lily hade suttit i uppehållsrummet och skrivit på uppsatsen de fått i läxa av professor McGonagall tillsammans med James och Peter när Jean kom in genom porträtthålet. De fick syn på henne båda två och reste sig upp samtidigt. När hon försvann uppför sovsalen tittade Lily på Remus och han nickade. Så gick hon uppför trappen och följde efter Jean in genom dörren.
”Jean…Vad är det?”
”Eh.. inget.”
”Kom igen.. Det kommer kännas bättre när du berättat…”
”Yeah, sure…”
”Prova?”
”Okej jag såg Sirius tillsammans med Jill.”
”Okej..?”
”Ja – dom hånglade och höll på!”
”Men du sa ju igår att du inte bryr dig om honom?”
”Joo. Men jag kanske råkar göra det i alla fall.. Men jag skulle vilja tänka lite, själv…”
”Ja, jag går ner och gör klart min uppsats då.. Men du vet att om du vill prata med någon så kan du prata med mig, alltid. Okej?”
”Okej.. Och du Lily – tack.”
Lily log, stängde dörren efter sig och sedan gick hon nerför trappen, fram till Remus och satte sig tillsammans med honom i ett tomt hörn av uppehållsrummet.
”Vad var det som hade hänt”, frågade han.
Och eftersom Lily inte hade en aning om var hon skulle börja så berättade hon alltihop för honom.
OoOooOoooOooOoO
Samtidigt gick Sirius genom slottet, ensam i mörkret. När Jean hade försvunnit hade Jill försökt fortsätta det han tidigare påbörjat men han hade bara gått därifrån, lämnat henne under det mörka valvet, antagligen riktigt förbannad, och antagligen lite förvirrad också. När han hade mött Jean i biblioteket och hon sagt att hon var på väg att möta Snape hade först satt sig för att skriva klart uppsatsen åt McGonagall men utan att kunna koncentrera sig alls. Hans tankar hade hela tiden flugit tillbaka till Jean, på att hon och Snape satt i biblioteket, alldeles ensamma där i mörkret.. Sedan hade han inte tänkt alls. Bara gått fram till Jill, dragit upp henne från soffan och sedan gått iväg med henne till korridoren där Jean sedan hittat dem. Han hade trott att Jean och Snape..
Så dum han varit! Hur kunde han tro det? Snape, han var så...så… uuuäck. …Fast, det var ju ganska uppenbart att inte Jean tyckte det… Det hade varit Jeans ögon när hon sett på honom när hon kommit genom korridoren som fått honom att inse hur otroligt dum och korkad han hade varit. Hur hade han kunnat tro att det hela skulle lösa sig genom att hon kom på honom med att hångla med någon annan? Han måste vara störd. Ha en skada på hjärnan som gjorde honom så trög. Han var tvungen att prata med Remus, han brukade ju trots allt ha svar på allt.
Sakta gick han mot Gryffindortornet men när han kom dit såg han Remus sitta tillsammans med Lily i ett hörn, och han orkade inte prata med henne också. Istället hejade han med handen på dem, James och Peter och sedan gick han upp mot sovsalen där han lade sig ner på sängen och somnade.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Xoonie - 13 aug 08 - 10:25- Betyg:  | Åååh! Jag har ju längtat sååå mycket <333 Så lycklig för att jag äntligen fick läsa den här delen! *överlycklig* Nu får man hoppas att nästa del kommer fortare !? *titta med hotfull min*
Den äger! Och du skriver skiiita bra ! <333 | | JennnyJ - 12 aug 08 - 15:40- Betyg: | uuunderbart, du skriver så otroligt underbart...
tycker om den här historien, det gör jag verkligen!!! :D
hmmm, måste ha missat en del när jag var borta ... men jaja, Älskar att hon tycker att Sevvie är schysst ! :D
den här var bra... du lixom målade upp historien framför läsarens ögon och man såg allting som en underbart färgglad och mysig film :)*
Mera snart? :D /JvJ <3 |
|
|
|
