Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Mina 12 år, halt jävla värdelös- del 2

Skulle bara säga att nej, den är inte sann. och Tack för
alla komentarer!


Mamma och pappa.
Jag drömde om er inatt.
Jag drömde att ni levde.
Jag drömde att ni skrattade och pratade, som förut.
Mamma och pappa, jag drömde att ni försvann.
Ni försvann i det tomma inet.
Jag satt ensam kvar i trädgården, i det fuktiga gräset.
Det var då jag vaknade.
Tårarna rann ner för mina kinder. Utan slut. Det gick inte
att stoppa dem. Eller-det kändes så ialla fall. För mina
kinder var torra. Men mina ögon sved. Tårarna ville bara
ut. Men jag förbjöd dem. Jag får inte gråta. Jag kan bara
inte.
Om två veckor är det begravning.
Fan. Fan. Fan. Fan. Fan också!!!!!!!!!!!!!!
Mamma och pappa, ni ska ligga bredvid varandra.
I jorden. era namn kommer vara inristade i gravstenen.
Här vilar Felicia och Teo Redhill, kommer det att
stå. Och jag kommer få stå med tårar bredvid, få se er
försvinna. Försvinna mer än vad ni redan har.
Aldrig kommer ni få se när solen går upp på mornarna.
Aldrig få se solen gå ner på kvällen.
Aldrig få sätta fötterna en sommardag i sanden.
Aldrig få rulla en snöboll i händerna.
Aldrig få kasta snöbollen på nån.
Varför. Varför. Varför.
Hålla!!!! Jag ställde en fråga, mamma och pappa!!!!!!!!
Jag frågade VARFÖR!!!?????
Hur ska jag kunna gå upp varje jävla morgon om inte ni
finns??? Kan ni förhelvete svara på det????!!!
Det vita, tunna linnet var blött av svett. Jag satte mig upp
i sängen, såg ut genom fönstret. Solen kasstade små
springor av ljus genom de tjocka molnen. Jag satte ner
fötterna på det kalla golvet. Snart kommer Daniella
stiga upp. Sätta på kaffekokaren, gå in i det lilla
röda rummet där en flicka ligger under täcket och gråter.
Tårarna kommer inte att synas, alldrig, aldrig kommer de
att synas. men den lilla flickan ser dem. Varje natt och
Varje morgon. Varje dag och varje kväll. Och flickan
heter Mina. Ensam är hon. Ensamast på hela JÄVLA jorden.
För vet ni? Hennes föräldrar har dött. Dem finns inte
längre. Hon bor med sin faster. Mer kan man inte säga om
Mina. Mina Redhill, föräldrarlös.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
lona_skriva400
11 aug 08 - 21:16
(Har blivit läst 40 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord