Hur är det egentligen att ha både morföräldrar och farföräldrar?
Jag kommer aldrig att veta det svaret. Eftersom min farmor
dog innnan mina föräldrar ens hade träffats. Jag
kommer inte ihåg min farfar eftersom han dog när jag var ca 1 år.
Min farmor och mormor kände varandra och all information jag har
om min farmor har jag fått utav mormor. Och det är inte mycket
jag vet om min farmor förutom namn och när hon föddes.
Under min livstid har jag aldrig riktigt tänkt på farmor och farfar
eftersom det är bara "namn" för mig. Jag har aldrig fått säga farmor lr
farfar till någon person :'(
Men nu, efter att jag fyllde 15 så har jag börjat att tänka på de.
Jag gråter om kvällarna för att jag känner mig som ett uselt barnbarn
till min farfar för att jag inte kommer ihåg honom. Jag vet att
jag absolut inte skulle kunna komma ihåg honom men jag känner mig usel ändå.
Jag tittar mer och mer på videoband som mamma har filmat när jag var liten.
Farfar är inte med ofta. Jag hör hans röst i mitt huvud hela tiden eftersom jag
saknar honom så otroligt mycket!
Jag har ingen släkting från pappas sida. Nästan alla är döda!
Jag vet inte ens hur min farmor såg ut! Jag vet bara hur hon såg ut när hon var ung.
Jag blir frustrerad snart!
Det känns som om en bit av hjärtat saknas. Jag vågar inte fråga
pappa om hur de var för jag vet inte hur han kommer att reagera.
Många har sagt att jag är väldigt lik farmor i beteendet.
Min favoritmacka är delikatessbröd med gurka på, jag sitter
med fötterna uppe på stolen mittemot, jag är blond, jag har glasögon.
Ingen i min familj är blond eller har glasögon, bara farmor!
Det är en anledning varför jag saknar henne så mycket i mitt liv, att vi är så lika. Och
jag fick aldrig chansen att lära känna henne!
Maj-Britt <33
John <33
|
| Kommentarer |
| palle94 - 12 aug 08 - 19:49 |
de e ju inte ditt fel att du inte
minns man har typ inget minne i den åldern
jag har inte heller farmor och farfar men tänk att
dom vakar över en och att man kommer träffa dom tillslut |
| wow_93_ - 11 aug 08 - 22:22 |
.. jag själv har förlorat farmor- hon dog men jag hade sett henne o.o
/woowi |
| lyckan - 11 aug 08 - 21:59 |
usch :(
vet hur det känns
mormor, morfar och farfar dog innan jag föddes :S
farmor är kvar iaf,
men hon är nog inte det så länge till.. :( |
| rebecc - 11 aug 08 - 19:12 |
Oh stakare att du känner så! <3 Fråga din pappa, han borde förståå att du är nyfiken!
Den enda jag aldrig har träffat är min morfar, eftersom jag inte har något att sakna eftersom jag inte kände honom så sörjer jag inte honom alls.
Eller jo, när jag läser en text som min mamma har skrivit om honom som sitter i syrummet på en vägg. Då grinar jag. För den är så fin.
Min mamma säger att han var världens snällaste människa, var bäst på att lyssna och gjorde alltid ens eget bästa! Hon har berättat att hon tyckte så synd om honom när han var sjuk, för min mormor skällde på honom att han aldrig hjälpte till, när han var dålig! Det gör ont att höra.
Det känns verkligen som om han var snällast på jorden, men ja, det kanske var bra att jag aldrig träffade honom. Då kanske jag skulle grinat allt för ofta.
Min mormor dog när jag var 6 tror jag, eller 7 var jag!! Hon dog i Cancer, mamma har sagt att hon var den sura i huset, alltid när hon vaknade så skrek hon nere i köket. ELLER så sjöng hon, mamma har sagt att hon hade en vacker röst xD
Men hon blev snällare när hon fick barnbarn, när hon blev lite äldre och gamlare! Hon bjöd alltid på godis om man frågade och hon bakade alltid bullar! Det är de jag saknar när jag åker dit (min morbror bor på gården nu,BONDGÅRD) att inte hon kommer och bjuder mig på bullar. Det saknar jag!
Min farmor och farfar lever, farfar har hjälpt våran familj otroooligt mycket och han är nog världens piggaste 76 åring, helt pigg! Såå rädd att han ska försvinna..
Hej |
| AynRand - 11 aug 08 - 18:50 |
| Min ynsta kusin är 23 år yngre än jag och har inte träffat min farfar, vilket jag har. Men eftersom jag har träffat honom har jag kanske tagit efter honom till någon del. Så min kusin kanske träffar vår farfar genom mig, så att säga. |
| iwonteverforgive - 11 aug 08 - 18:39 |
| min farafr dog samma år som jag föddes och min farmor är ingeting för mig, min mormor dog när jag var 7 och min morfar lever men jag pratar inte med han så mycket men jag gillar han mcyket och har kontakt med han |
| Dj_snuffe - 11 aug 08 - 18:25 |
| Min farfar dog innan jag föddes i cancer, och min mormor och morfar dog när jag var ca 2 år, så jag kommer inte ihåg något av dom. Jag har aldrig kunnat säga mormor till någon, eller morfar eller farfar. Det känns lite ledsamt. Men jag tror på himlen, och att dina farföräldrar sitter och tittar på dig. Dom är säkert stolta över dig, över allt du gjort. Tänk på dom, tänd ett ljus ibland. Det kan kännas bättre att gå till gravar med. Jag finns om du vill prata <3 |
| Tiggarflikkan - 11 aug 08 - 18:06 |
| Ta mod till dig och fråga din pappa, om du har utr (vilket jaf tror du har) så får du höra en massa och då kommer det kännas bättre sedna!! :D |
| AynRand - 11 aug 08 - 17:59 |
Jag lider med dig att du aldrig fick träffa dem. :'(
De kanske var som solstrålar. Nästa gång en solstråle träffar dig kanske du bör tänka att du då mött någon av dem. O en annan solstråle för en annan. |
| fashion - 11 aug 08 - 17:59 |
| Jag mår lika dant. jag har aldrig träffat mina morföräldrar eller farföräldrar. Mina farföräldrar och min morfar dog innan jag föddes, och min mormor dog för några år sen men jag träffade aldrig henne pga att hon bodde i Afrika. |
| _NotAnAngel_ - 11 aug 08 - 17:57 |
Jag har inte träffat min farfar och morfar. Inte min fars moster och min fars kusiner.
Endast många från min mors sida.
Känns hemskt.
Plus att jag är adopterad.
Vem är jag? |
