Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Someone special (6

- I am back ya0! Men enligt mamma och pappa ska vi kanske iväg i en vecka till på måndag eftermiddag. Jag vill nicht, men vi får väl se hur det blir med den saken. Beror på väder. Dåligt = hemma. (HOPPAS PÅ DÅLIGT!) Så, jag ska skriva ihop en del, som jag lägger in imorgon. Tack för kommentarerna på förra delen btw! :D<3 Kommentera. :]

KAPITEL SEX.
”Ja, för Emma, din röst… tja, den passar inte riktigt till den låten du har…” förklarade Anja. Emma stirrade ursinnigt på henne.
”Nehe, så min röst passar inte va?! Och varför skulle hennes röst passa bättre?!”
”För att hon har en mjukare röst än dej” sa Anja.
”Men… ÅÅÅÅHHH!” Hon reste sej upp och sprang ut ur musiksalen.
”Jag tror att vi får hitta någon annan till dej Adam” sa Anja. Adam nickade. ”Du kan sätta dej där borta…” Hon pekade bort mot sin kateder. ”…och träna på din sång. Lär in den så att åtminstone du kan den, så får vi träna så fort vi har hittat nån som kan sjunga ihop med dej, okej?” Han nickade igen och gick bort till katedern som Anja sagt åt honom. Dinah och Noel satt tysta kvar. ”Dinah, är det okej med dej?” Dinah nickade. ”Så bra. Ska vi träna då?” Noel och Dinah reste på sej och gick fram till pianot där Anja satt. ”Ni kan dela papper va? Jag har ingen extra kopia på det” Dinah gick närmre Noel, som höll pappret framför dom. ”Då sätter vi igång” Anja började spela, Noel började sjunga.
“Come stop your crying, it will be all right, Just take my hand, hold it tight. I will protect you from all around you, I will be here don’t you cry. For one so small, you seem so strong. My arms will hold you, keep you safe and warm. This bond between us can’t be broken, I will be here, don’t you cry…”
“Och så båda!” sa Anja högt för att överrösta pianot.
”And you’ll be in my heart. Yes, you’ll be in my heart. From this day on, now and forever more. You’ll be in my heart, no matter what they say, you’ll be here in my heart, forever” Dinah förvånades över hur bra deras röster hade låtit ihop.
“Och Dinah!” sa Anja i samma höga ton hon hade haft innan.
”Why can’t they understand the way we feel? They just don’t trust what they can’t explain. I know we’re different but deep inside us we’re not that different at all…” De båda började sjunga igen.
“You’ll be in my heart. Yes, you’ll be in my heart. From this day on, now and forever more. You’ll be in my heart, no matter what they say, you’ll be here in my heart, forever” Anja slutade spela.
“Det där var då det vackraste jag har hört!” sa hon. ”Till och med bättre än Phil Collins själv!” Dinah log och kollade ner i marken. Noel rörde lite grann på sej. ”Dinah, tänk på att du kan sjunga liiite högre i refrängen, du hörs lite dåligt då” Dinah nickade. ”Men vi måste byta nu. Kom in hit sen igen, så tar vi låten från där vi slutade, okej?” Dinah och Noel nickade och gick ut från musiksalen och in i aulan med Adam bakom sej.
”Ni ska in nu” sa Noel. Solofolket nickade och försvann. Klara stängde dörren bakom dom. Dinah gick fram mot scenen och satte sej. Noel kom fram till henne efter en stund. Adam gick ut igen och lämnade dörren lite på glänt.
”Passande låt, eller hur?” mumlade Noel.
”Vadå?” Han skakade på huvudet.
”Det var inget…” Dinah kollade på honom, utan att förstå vad han menade. ”Ska vi träna nu då?” Dinah nickade.
”Fast det är svårt utan musik…”
”Mmm… Men om vi försöker att bara lära in oss texten då?” Dinah nickade. Noel hoppade upp på scenen och satte sej ner bredvid henne. Han höll fram pappret så att de båda kunde läsa ifrån det.
”Kan vi inte gå och kopiera pappret?” frågade Dinah efter en stund. Noel nickade, hoppade ner från scenen.
”Vänta här du, så gör jag det” Dinah stannade kvar, och Noel försvann ut. Vad hade han menat när han sagt ”passande låt, eller hur?”. Hon kunde inte förstå… Det var en kärlekslåt, men inte fanns det nån kärlek mellan dom, eller? Adam kom in genom dörren.
”Vart är Noel?” frågade han förvånat.
”Han kopierar pappret” sa Dinah. Adam nickade och satte sej på en stol som stod så pass långt ifrån scenen att de inte skulle bli störda av varandra.
Noel kom tillbaka fem minuter senare med två papper i handen.
”Tack” sa Dinah. Noel kollade upp på henne, nickade och satte sej en bit ifrån henne. Dinah läste igenom pappret flera gånger, och tillslut hade det mesta fastnat. Noel såg ut som att han skulle somna vilken sekund som helst. Efter en stund öppnades dörren och Petter kikade in.
”Er tur” sa han. Noel gnuggade sej i ögonen, reste på sej och gick in i musiksalen med Dinah bakom sej.
”Hej igen” sa Anja. ”Ska vi ta det från Noels vers? Don’t listen to them och så vidare?” De nickade, och gick fram till Anja som började spela. Noel harklade sej tyst, och började sjunga.
“Don’t listen to them, cause what do they know? We need each other, to have and to hold. They’ll see in time, I know…” Han tystnade, och Dinah började.
“When destiny calls you, you must be strong. I may not be with you, but you gotta hold on. They’ll see in time, I know… We’ll show them together cuz…” Noel föll in i sången.
“You’ll be in my heart, I believe, you’ll be in my heart. I’ll be there, from this day on, now and forever more… You’ll be in my heart, no matter what they say. You’ll be here in my heart, always…” Det var en liten paus. Dinah kollade på pappret. Nu kom det där, när de skulle ta varsin rad var. Noel skulle börja. Han sträckte lite lätt på sej.
”Always…”
Dinahs tur.
”I’ll be with you…”
“I’ll be there for you, always” De två hade undvikit att kolla på varann hela tiden som de hade sjungit, men nu kollade båda upp och mötte varandras blickar. Dinah glömde nästan bort att hon skulle sjunga, men öppnade munnen i sista sekunden.
”Always and always…”
”Just look over your shoulder…”
”Just look over your shoulder…”
”Just look over your shoulder…”
“I’ll be there, always…” avslutade Dinah. Anja slutade spela.
“Helt jävla, ursäkta, perfekt! Det kommer bli perfekt på julshowen, jag lovar er det. Bara ni tränar så att ni kan den utantill kommer allt gå galant!” Dinah kollade upp mot Noel som log mot henne. Hon log ett svagt leende tillbaka. ”Eller vad tycker du Adam?” Adam kollade upp från sitt papper och nickade.
”Jättebra!” sa han, och vände uppmärksamheten mot pappret igen,
”Ni sjöng du precis lagom högt under refrängen Dinah!” fortsatte Anja. ”Det enda jag skulle vilja ta upp är att när Noel sjunger you’ll be in my heart, kan du försöka att komma in någon sekund senare Dinah? Så att det blir som… tja, ett eko kan man väl säga, lite stämmor och så?” Dinah nickade.
”Jag kan försöka…”
”Bra! Vi provar nu”
De fortsatte träna, böt med dom som skulle sjunga solo, och kom in till Anja igen.
När deras träningstid var över skulle de ha idrott. Noel och Dinah gick tillsammans bort till sin enhet. Till en början gick de tysta, men Noel bröt tystnaden.
”Jag sa ju det”
”Vadå?”
”Att de skulle byta plats på dej och Emma!”
”Åh…” Dinah kollade ner på sina fötter. ”Tja, du hade visst rätt, för en gångs skull!”
”Höh!” sa Noel, och de båda började skratta, men tystnade då de fick syn på Tobias och Markus som stod och glodde på dom.
”Okeeeeej?” sa Tobias och kollade på dom med höjde ögonbryn. Markus flinade och drog Tobias i tröjärmen.
”Vi kanske ska lämna kärleksparet ifred?” sa han, och båda två började skratta högt. Noel vred på sej.
”Va fan snackar ni om?” sa han och kollade på Dinah. ”Tror ni att jag skulle va tillsammans med henne? Aldrig!” Han gick fram till Tobias och Markus. ”Nu drar vi till gympan!” De tre killarna försvann in i enheten. Dinah stod förvånad kvar. Han var sitt gamla jag igen tydligen… Hon kastade en snabb blick på klockan och sprang in i enheten för att hämta sina gympakläder.
När hon var på väg ut till gympasalen kom Melina och Emilia springandes bakom henne.
”Varför väntade du inte?” flåsade Melina.
”Jag kunde inte” mumlade Dinah, fortfarande med Noel i tankarna.
Hon öppnade dörren till omklädningsrummet och gick in. 7a var där inne, tillsammans med hennes egen klass som vanligt. Och som vanligt sneglade de små sjuorna nervöst på niorna. Dinah suckade, slängde ner bagen på en av träbänkarna och drog av sej skorna.
”Varför kunde du inte vänta?” frågade Melina. Dinah drog av sej byxorna och hoppade i Team Sportia-shortsen. Dinah dröjde med svaret.
”Jag hann inte” sa hon samtidigt som hon knöt skorna.
”Men vi var ju lika sena som du!”
”Det kunde väl inte jag veta!” sa Dinah och samlade ihop håret till en tofs. ”Skit i det nu” Hon drog av sej tröjan och behån, bytte om till sporttoppen och drog på sej en svart Puma-t-shirt. ”Jag går ut” sa hon, och hängde på Klara, Erika och Olivia ut.
Som vanligt innan gympalektionen drog igång stod hon och de andra tjejerna i ett hörn och pratade, medans killarna sprang omkring och fjantade runt och sköt bollar på varann. Det var bara fyra stycken killar från hennes klass som satt på bänken och betedde sej moget.
Noel var en av dom.
Deras gympalärare Stefan kom in i gympasalen.
”9k, bänkarna!” Killarna som fjantat runt gick in i förrådet och lämnade in bollarna. Tjejerna gick och satte sej på bänkarna. Som vanligt satt killarna på två bänkar, tjejerna på två andra. Aldrig satt dom utspritt, jämt tjejer och killar för sej. ”Idag ska vi…” började Stefan. ”Tobbe, tyst!” Tobias skratt dog ut. ”Så. Idag ska vi köra något som heter Harry Potter…”
”Harry Potter?” flinade Tobias. ”Ska vi flyga runt på kvastar och vifta med trollspön?” Halva klassen skrattade åt Tobias, andra halvan suckade och muttrade något i stil med ”hur barnslig får man va?!”
”Nej inte riktigt” muttrade Stefan. ”Som ni ser har jag, snäll som jag är, redan byggt upp planen åt er” De hade bara halva gympasalen (7a var på andra sidan), och Stefan hade delat halva halva gympasalen på mitten med hjälp av bänkar. På ena sidan stod en plint med tre koner på, och på andra sidan stod en till plint, också den med tre koner på. ”Jag delar upp er i två lag. Ni ska bestämma vem som ska va Harry Potter, och…”
”Vad gör Harry Potter?” frågade Lisa. Stefan blängde på henne.
”JAG KOMMER TILL DET!” fräste han tjurigt. ”Det kommer finnas en boll. Med hjälp av dej bollen ska ni slå ner motståndarlagets koner, ELLER, träffa motståndarlagets spelare. Harry Potter, han kan rädda dom. Om vi säger att ni tjejer är ett lag och killarna ett, och så träffar Tobbe Lisa, då kan tjejlagets Harry Potter rädda Lisa, genom att ge henne en lätt knackning i ryggen. Så, det gäller att skydda sin Harry Potter, för om han eller hon blir tagen är det kört”
”Vadå, förlorar man då?” frågade Max. Stefan suckade.
”Nej Max, men man har ju ingen som kan rädda! Nu delar jag in er i lag” Han gick bort till tjejerna och gav varannan tjej ett grönt band, och lät de andra va utan. Dinah och Melina fick varsitt band, Emilia blev utan.
”Stefan, kan inte jag få ett band?!” bad hon. Han skakade på huvudet. ”Jo, snääääääälla!”
”Nej!” Han fortsatte med killarna. Noel fick ett grönt band, Markus också. Dinah suckade. Hon kunde inte bestämma sej för vad hon tyckte om Noel, för ena sekunden var han schysst, andra inte. ”Gröna på den sidan!” sa Stefan när han var klar och pekade på en utav sidorna. Laget samlades där och började diskutera vem som skulle va Harry Potter.
”Någon frivillig?” frågade Max. Ingen sa något.
”Jag tycker att Noel ska va, han blir aldrig tagen” sa Melina. Dinah himlade med ögonen, vilket ledde till en snopen blick från Noel.
”Visst, jag kan va” mumlade han. ”Men gör så att när någon blir tagen, först så springer… Klara fram, och knackar personen i ryggen, sedan går Markus fram, sen jag, och tillsist Petra, då fattar dom ju inte vem det är”
”Smart… Så gör vi!” sa Max. ”Först Klara, sen Markus, Noel och Petra. Och om nån blir tagen struntar vi i det! Och den som blir tagen väntar med att resa sej tills Petra har knackat!”
Det gröna laget spred ut sej över sin planhalva.
”Båda lagen klara? Bra, då sätter vi igång…” Stefan blundade och kastade upp bollen. Den studsade över till det andra lagets sida. Dinah som befann sej på kanten ganska långt bak till höger om plinten sneglade på Noel. Han stod på den vänstra sidan, lika långt bak som hon själv. Han var lätt böjd och väntade på att någon skulle kasta över bollen.
Tobias fångade bollen och kastade den i riktning mot Noel, som hoppade undan. Bollen studsade fram till Max. Han kastade över den, och den träffade Sabrina.
”Vad gör man nu då?” frågade hon.
”Sätt dej ner, så kommer Harry Potter och knackar dej i ryggen. Ett tips! Gå fram hela laget och knacka personen i ryggen, så fattar dom inte vem det är!” Max sneglade på Noel och skakade på huvudet. Sabrina satte sej ner, och hela deras lag gick genast fram. Hon reste på sej, och Tobias hämtade bollen och kastade den mot Max som inte var beredd. Han satte sej ner, och Klara sprang fram, sen Markus, Noel och så Petra som dom kommit överens om.
”Får man göra så?!” skrek Tobias. Stefan nickade.
Noel tog bollen och kastade den mot deras koner. Två stycken ramlade ner.
”Bra!” ropade Stefan.
Inte långt senare hade det gröna laget fått ner alla tre koner. De bytte sida, och denna gång åkte bollen över till de grönas sida. De hade bestämt att de skulle behålla Noel som Harry Potter, eftersom att ingen visste att det var han.
Det andra laget fick ner en av konerna. Dinah svor, och fick en boll på benet. Hon kollade på motståndarlaget och såg Tobias som stod och flinade. Hon grimaserade mot honom och satte sej ner. Klara kom, knackade henne lätt i ryggen. Markus kom, petade knappt på henne, och så Noel. Han knackade henne i ryggen, men när han skulle därifrån för att släppa fram Petra drog han med sina fingrar längs med hennes axel. Mycket diskret, ingen lade märke till något, ingen, förutom Dinah. Hon kollade förvånat upp, men han var redan borta, och hon hade fått sin knackning av Petra i ryggen. Hon reste på sej och letade efter Noel. Han stod en bit bort, nerböjd, beredd på att hoppa undan ifall bollen skulle komma. Helt som vanligt, som om ingenting hade hänt. Fast det hade det, det hade det verkligen.

Då lektionen var slut, och Dinah hade duschat och gjort sej i ordning hade de svenska.
”Jag går” sa hon till Melina och Emilia som just kommit ut ur duschen. Hon öppnade dörren och började gå bort mot skolbyggnaden. En dörr öppnades bakom henne. Hon vände hastigt på huvudet och såg Noel, Markus och Tobias komma ut. Då de fick syn på henne skyndade Markus och Tobias på stegen.
”Kom då!” hörde hon Tobias säga.
”Amen…” började Noel, och i nästa sekund var de framme hos henne.
”Hej Diiiiinah” sa Tobias. Hon ignorerade honom. ”Du blev träffad ganska många gånger va?” sa han. Dinah mötte hans blick. Vad pratade han om? Hon hade bara blivit tagen en gång.
”Nej?” sa hon och ökade farten, men killarna hängde efter.
”Jaså, det tyckte jag” sa Tobias.
”Lämna mej ifred” muttrade Dinah. Tobias och Markus skrattade.
”Lämna dej ifred?! Du, det lär nog aldrig hända, eller vad säger du Noel?” frågade han. Noel kollade upp.
”Eeh…”
”Precis!” Dinah slet upp dörren och brydde sej inte om att hålla i den så att de kunde ta emot den, utan smällde igen den. Hon hörde aldrig smällen som kommer då man gör så, för Noel hade tagit tag i dörren. Han gick in med Tobias och Markus bakom sej. Han skyndade på stegen så att han var precis bakom sej. Dinah stannade och tog tag i dörr handtaget på den andra dörren. Då böjde sej Noel fram.
”Här är man trevlig” viskade han i hennes öra. Hon rörde sej inte.
”Ska du öppna eller?!” frågade Tobias tjurigt bakom henne. Hon öppnade dörren och skyndade sej bort till sitt skåp. Noel och den andra två gick åt motsatt håll.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
BlackDream - 14 nov 08 - 19:56- Betyg:
Grymt bra =)
sandruskapuska - 26 okt 08 - 03:50- Betyg:
shit va bra!! grymt gött med så långa delar med<3
nanna_limpan - 6 okt 08 - 18:38- Betyg:
Fyy Faan Så Bra Du Är!<33
hannishen - 17 aug 08 - 21:12- Betyg:
jättebra! :)
Justmyfault - 11 aug 08 - 21:39- Betyg:
JättebrA! verkligen !! :D
mer! :)
FlummKuuNg - 11 aug 08 - 13:01- Betyg:
DU MÅSTE MEJLA NÄSTA DEL DU ÄR BÄST1 <33
JessicaKarlsson - 10 aug 08 - 21:34- Betyg:
den här deelen har jag längtat efter läääänge ! , och den är lika bra som alltid, :D
yheeey :D mejla nästa ! :D
wow_93_ - 10 aug 08 - 19:20- Betyg:
fan vad jag längtat till denna deel ;D och äntligen skickade du den
haha rätt nöjd som vanbligt!!! du är bäst på sånt :D WOWWOWOW
:D längtar till nästa
hoppas de blir dåligt väder haha så du nt åker
klar femma /woowi
Rosapapper - 10 aug 08 - 19:01- Betyg:
Jääättebra:D Bra att du skriver långa delar:D
nattizz_ - 10 aug 08 - 17:26
fortsätt å skirv den ä skit bra :D
tjoh - 10 aug 08 - 17:20
suopeeer :D
Xoonie - 10 aug 08 - 17:13- Betyg:
Åååh, jag älskar att det kommit ut en ny del. Vi har ju saknat din novell här borta ^^ Skynda dig att skriva nästa del nu ^^
sviken_1 - 10 aug 08 - 17:00- Betyg:
snälla skriv mer snart!!
dinmamma - 10 aug 08 - 16:39- Betyg:
åh , alla delar . de är så bra :*
hahahaha , sluta resa och skriv mer >:
hhah, snäll jag är XD
J_love - 10 aug 08 - 15:44- Betyg:
Verkligen bääääst!!! :D
mejla när nästa kmr ;)<3
beckesnack - 10 aug 08 - 15:13- Betyg:
Så sjukt bra!!! Skicka när nästa del e ute :)<3
Berri - 10 aug 08 - 14:46- Betyg:
SKIIIIIIIIIIIIIIIIITTTTTTTTTTT BRAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
MEEEEEEEEEEERR FIIIYFAAAN !!!!!!!!!!
Alltså det här ät den bästa novellen som finns jao :D:D

Skriven av
SilverAndCold
10 aug 08 - 14:30
(Har blivit läst 385 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord