"I tolv långa år..." |
"I tolv långa år väntade jag på dig.
Hoppet inom mig som aldrig dog ut.
breven jag fått brände ajg upp efter hand.
Hoppet om att finna dig sjönk djupt som kvicksand.
Dom dyrbara smycken du köpt mig så många.
Sålde jag till unga flickor, ovetande om sina öden.
Såret du skar inom mig svider.
Det du lämnade kvar var inte bara jag.
Minnen vi haft, foton vi tagit.
Men nu står du här, åter framför min dörr.
Glädjen du spred med ditt leende som brann.
Men om jag skulle le, skulle mitt liv gå i kras.
I tolv långa år, väntade jag på dig.
Efter tolv långa år, kom du igen.
Ett spelande leende döljs på dina läppar.
Bedjande blick om att få en andra chans igen.
Ska jag le mot dig och hälsa dig välkommen igen?
Det du gjorde mot mig var ditt största misstag nångonsin.
Att förvänta dig tröst, hos en du stack ifrån.
Din hand söker min, efter tröst och glädje.
En glädje som du spelar, spelar mig ett spratt. Igen.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4) | Annisen_w - 21 apr 06 - 05:52- Betyg:  | adde det har var en av de vakraste dikterna jag hört:)
fast den var inte bara vacker den var också sorlig...pussar anna | lollinona_92 - 18 mar 06 - 19:51- Betyg:  | | ucsh, va hemskt! |
|
|
|
