Adrian och jag (kap 1) |
som sagt innan, behövdes ändrars, kunde inte ha den sån bara :/
menmen, här i alla fall del 1 på forts. på "Jag älskar min bror"
Kapitel 1
Teven står på och ”Oprah” visas men det ägnar jag inte så mycket tid till att titta på. Mitt huvud har annat att tänka på, väldigt mycket. Jag har snart bott med Emo Adrian, (ska börja kalla honom Adrian) i över två veckor och allt har än så länge varit underbart och rena paradiset. Fast, hans lägenhet kanske inte är ett ”paradis” precis. Det är en liten etta, det vill säga att det borde ha varit en liten tvåa istället eftersom vi är två stycken som bor i den nu. Köket är okej, litet och hyfsat rymligt med smutsiga väggar och ett fräscht badrum som jag nog skulle kunna tänka mig att bo i för det är i bättre skick. Inte för att vara elak, men det är sant. Fast det är väl i och för sig inte så konstigt, med hans inkomster och mina är detta vad vi har råd med. Så det duger. Sovrummet har gråa kala väggar med få affischer på delvis Metallica och Kiss, och i vårat sovrum finns en dubbelsäng och en hylla med lådor för kläder. Visst, det finns lite annat men det orkar jag inte ta upp nu. (använd fantasin) Hallen är bara en liten gång som går till de olika rummen och sedan är det lila vardagsrummet samma rum som teverummet. Och det enda som jag faktiskt saknar nu, är Tresure. Den lilla rödspräckliga katten som var som min egen katt när jag hyrde Anne och Heath Hathaways lägenhet i åtta veckor. Det är nog bara henne som jag saknar av tiden då jag bodde där.
Jag andas tung ut och stänger av teven med fjärkontrollen för att sedan gå in i köket. Där tittar jag ut genom fönstret, blickar ner på gatan med några ungar som spelar fotboll. Visst, samhället är dåligt och varmvattnet tar slut om man duschar mer än tjugo minuter, men det finns en del trevligt folk. Som de två killarna ovanför för oss, de är väl runt nitton år eller så och är långa med slanka kroppar fast med lite arm och magmuskler. Tror de är tvillingar. Men nu ska jag inte ta upp om folket som bor här, och om någon undrar vad min fina pojkvän Adrian är (se, jag kallar honom Adrian nu) så är han och handlar för att jag inte pallade gå och tvingade honom. En flickas charm kan nästan få vem som helst att göra vad man vill. Tänkte jag nöjt medan jag ställer in gårdagens disk i diskmaskinen, men kan inte låta bli att titta spänt och samtidigt en aning nervöst på en låda som ett kuvert ligger i. Och i kuvertet ligger två kvitton, två flyggbiljetter. Båda tur och retur biljetter. Bara tanken på det får mig att må illa och vill bara gömma mig… En biljett är nämligen till mig och en till Adrian, en resa till mitt hemland, Sverige.
_______________________________
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | fluppen94 - 22 okt 08 - 13:17- Betyg:  | | Wow helt otrolig ju :)<3 | | manx_ - 7 aug 08 - 21:52- Betyg: | | jätte bra :) | | Mangasagan - 4 aug 08 - 22:08- Betyg: | | Mycket bra! <3 Fortsätt :D | | iwonteverforgive - 4 aug 08 - 18:23 | | skit bra fortsätt skriva | | Knipetimagen - 4 aug 08 - 18:16- Betyg: | | Wow <3 fortsätt^^<333 |
|
|
|
