Morgondiset sakta sej över ängarna sig höjer
Mot min älskades mjuka kind jag mig böjer
Jag plockar smultron, trär de på ett strå
I bakgrunden hörs vattnet porla från en å
Solens värme och vindens lek i ditt hår
Får mig känna hur livets glädje till mig når
Den ädlaste blomma av dem alla du är
Till tidens slut; mig du kommer vara kär
