Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

The Boy next door [del 1]

Solen stod högt på himmlen den där dan. Den första dagen jag såg dig. Jag såg dig från den stora häggen vid erat staket. Du var en liten pojke med tandställning och trasiga skor. Jag gillade fräknarna på dina kinder och sättet du bar flyttlådor. Du du vetat att jag såg dig hade du kanske varit min kompis idag. Min kompis i stället för min värsta fiende. Detta är min historia, Elins historia.

Elin tittade sig i spegeln på badrumsväggen. Hennes röda lockiga hår stod runt hennes huvud och var omöjligt att kamma. Hennes stora gråa ögon stirrade tillbaka på henne. Tvärs över spegeln hade Elin skrivit hora i imman. Det var ju det alla tyckte att hon var. Med en suck drog Elin handen över ordet så att hennes mamma inte skulle se. Men hennes mamma såg aldrig. Hon brydde sig inte ens att försöka se. Elin lämnade badrummet, lämnade huset och styrde stegen mot tegelbyggnaden som vissa kallade skola. Elin kallade huset sitt egna helvete. Dörren till skolan var för lätt att öppna och kl 3 kändes som millenium bort.
- Jasså? Så du vågar komma tillbaka hit din äckliga hora? Vill du komma och suga min kuk? Precis som din mamma, sa Henrik.
Elin gick förbi med blicken i golvet. Hon skyndade sig genom korridorerna och öppnade sitt skåp. Om hon bara klarade sig till klassrummet skulle hon vara säker till nästa rast. Bara en korridor till. Korridoren var minst en mil lång i hennes ögon. Skrattande 7or och viskningar bakom hennes rygg. Vissa killar och tjejer vågade öppna munnen och säga hora. Men Elin skyndade vidare. Hon ansåg sig vara van. Detta var hennes liv, hennes skola. När hade allt blivit så fel? Äntligen, klassrumsdörren.

Elin stirrade på infektionen i sitt ringfinger. Om hon hade haft en mamma som brydde sig hade hon nog fått tillsägelser om att sluta bita på nagelbanden. Men hennes mamma bet lika mycket på sina när hon var vaken, när hon inte låg utslagen i sitt rum. Elin visste att hon borde ta livet av sig. Det skulle vara samma som att ta död på smärtan. Hon skulle göra det i badkaret om bara denna skoldag kunde komma till ett slut. Men klockan var bara 11. Tickandet från klockan gick sakta och en lapp landade på hennes bänk. På den var det skrivet med tjocka svarta bokstäver:
HORA
Elin kämpade mot smärtan. Tårarna hotade med att svämma över. Då öppnades dörren och han kom in. Elin sänkte huvudet för att ingen skulle se att hon tittade. Då skulle kommentarerna och skällsorden hagla över henne i veckor.
- Har horan blitt kär eller?
Hans hår var lite vågit. Hans ögon var bruna som choklad. Hans leende sände rysningar över Elins ryggrad. Men vem försökte hon lura? Varför skulle han le åt henne? Han skulle säkert dö av skratt om han visste vad Elin kände. Hans namn var Noa. Noa som i The Notebook. Ett mycket fint namn. Hans namn. Han med leendet och fräknarna. The boy next door.

Hallen hemma hos Elin var mörk. Dörren till hennes mammas rum stängd. Tomma ölburkar på bordet. Avsmullen gubbe i soffan. Mammans dörr stängd. Elin öppnade toalettdörren och låste noga efter sig. Hon ställde sig framför spegeln innan hon vred på kranarna i badkaret. Ingen skulle märka om hon försvann tänkte hon medans hon tog av sig kläderna. Ställde sig framför helkroppsspegeln. Mager, blek och ful. En hora. Hennes blick drogs till det glittrande vattnet. Där skulle hon vila. Vattnet var varmt när hon satte sig i det. Hon sjönk ner under vattenytan och låg där tills allt blev svart.

Elin hörde inte sin mamma skrika. Ropa hennes namn och snyfta. Hon hörde inte gubbens herregud eller pipande från knapparna på hans mobil när dom slog 112. Hon hörde inte ambulansen. Hon öppnade ögonen och såg lampor. Ljusrör som påminnde henne om skolans kalla mörker. Hon greps av panik och skrek, skrek allt vad hon var värd. Sparkade och slog. Hon skrek och skrek tills en snabb smärta i hennes arm och sen blev hon stilla och trött. En sjuksköterska log sorgset och Elin somnade.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Lizzi92 - 6 jun 09 - 19:04- Betyg:
jätte bra
sandruskapuska - 28 dec 08 - 00:30- Betyg:
=O Missade början, galet :S<3<3
sorgen - 27 nov 08 - 16:02
Bra!
DracoLove - 27 nov 08 - 13:23- Betyg:
Den här är jättebra :D
Det känns som att läsa en bok :D
// Polly
Mangasagan - 4 aug 08 - 22:18
Verkligen riktigt bra! :D
missyou - 1 aug 08 - 15:11
gud va bra, mejla när nästa del kommer / puss missyou l-l
SoGetLost - 1 aug 08 - 10:25- Betyg:
ajg verkligen älskar ditt sätt att skriva på:D storyn är sjukt bra:D älskar den:D
Trisslott - 31 jul 08 - 21:21- Betyg:
Du fortsätter skriva .. hoppas jag ! <3 JÄTTEBRA!

Skriven av
vemvet
31 jul 08 - 21:12
(Har blivit läst 240 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord