Livets lögner |
Lögner om livets alla scharader och lögnernas spel i vinden. De ropar ditt namn hör du det? De ropar på dig, bara dig och jag ska nu följa dig till havet.
Och jag vet inte ens vad mina ord ska betyda, jag vet inte vad de ska stå för. Jag vet inte vad andetagen ska heta eller vad du och jag ska göra. Jag vet bara att vi ska spela livets lögner och leka dess scharader om lycka och om sorg som aldrig någonsin har funnits.
Leka med livet som insats, spela upp en scharad om sorg och om hat och om alting däremellan, andas vindens hastiga brus. Ty orden är skrivna av mig , bara mig och jag kan aldrig kalla dem tillbaka. Brevet i silver ligger nära min vän och jag vill bara skrika, ryka och riva så hon aldrig läser dess innebörd.
Jag måste ta din hand och leda dig inåt i i havet, lssna till vindesn lekande sus och spela upp scharader. Vi ska spela och dansa och leka igen, vi ska anses vara galna som tokar. Men att leva med livets lögner i hand det går aldrig att förbruka.
Livets scharader är ett nät av lögner, av ord om inte borde finnas och absolut inte ens bör sägas.
Men lögnens spel i vinden spelar sakta sin melodi och vi är tvugna att lyssna. För de ropar ditt namn, hör du inte det?
Hör du inte hur de ber dig att komma, komma till dem och släpa min hand inför vinden. Så snälla du, lämna mig ej kvar utan håll i min hand i livets vind och glöm aldrig att jag alltid kommer finnas.
|
|
|
|
