Varför hatar Gud mig? Del 1 |
- Du är ju förfan spelberoéende! skrek mamma med gråten i halsen. Jag suckade tungt,
jag visste vad det handlade om. - Pokerspel på nätet. Jag verkligen hatade det.
- Nu får du ju jobba på din frivecka fattar du väl?! skrek mamma med tårar i ögonen.
Min pappa var inte någon sådan som skrek, utan nickade bara till svar. - Skulle jag
nog också bara gjort om jag hade varit så jävla korkad att spela bort familjens pengar.
Telefonen ringde och jag skyndade mig att svara.
- Hej det är Erica! säger jag halvtanfodd.
- Hej, jag heter Veronika. Du hade ringt om 96 G-star jeansen va? säger en snäll tjej.
- Ja det stämmer. Finns dom kvar? frågade jag mendans jag bad till gud.
- Nej tyvärr, det ringde en annan tjej förut. säger hon.
- Okej, tack. Hejdå! mumladr jag surt.
- JAG GÅR UT MED HUNDARNA. mumlade jag. - Enda problemet var att vi inte hade hund.
Jag slet åt mig pappas alldress för stora tröja som vanligt, alltså att jag tog den
svarta och gröna alldress förstora tröjan och sprang ut. Jag sprang allt vad jag hade,
efter en kilometer kom jag till vår sjöbod. Jag gick ner och satte mig på en sten vid
vattnet.
Varför kunde jag inte ha en normal pappa för? Varför hatar gud mig?
|
| Kommentarer | | vadsynd - 21 jul 08 - 23:01 | | Bra skrivet! Verkar intressant! |
|
|
|
